Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-09 07:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/duterte-skarper-lagen-sa-nioaringar-kan-sattas-i-fangelse/

Världen

Duterte vill skärpa lagen så nioåringar kan sättas i fängelse

Quezon city jail i Manila har varit ett av världens mest överbefolkade häkten sedan Filippinernas president Rodrigo Duterte inledde kampanjen mot narkotika. När DN besökt häktet fanns 2.700 fångar på ett utrymme som byggdes för 800.
Quezon city jail i Manila har varit ett av världens mest överbefolkade häkten sedan Filippinernas president Rodrigo Duterte inledde kampanjen mot narkotika. När DN besökt häktet fanns 2.700 fångar på ett utrymme som byggdes för 800. Foto: Roger Turesson

Förslaget kommer från president Rodrigo Duterte: den straffrättsliga åldern i Filippinerna ska sänkas från femton till nio år. I veckan har planen fått klartecken av en kommitté i representanthuset. Det är första steget för att ändra på lagen, det sista är presidentens namnteckning. 

De unga mellan nio och femton år ska sedan kunna sättas i vad som kallas obligatoriskt fängsligt förvar. 

Enligt kritiker är skillnaderna endast små mellan regelrätta fängelser och de platser där unga ska hållas inlåsta. Andra pekar på bristen på anläggningar för unga och risken att de blandas med vuxna fångar i vanliga fängelser.

Protesterna är högljudda. FN, Rädda barnen, Human Rights Watch, Filippinernas oberoende kommission för mänskliga rättigheter protesterar och inhemska politiska motståndare opponerar sig.

– Genom att sänka straffåldern till nio år skapar vi daghemsfängelser, och i stället för att rehabilitera barnen kommer dessa platser att fungera som skolor för unga kriminella, sa senatorn Grace Poe, en av president Dutertes argaste kritiker i kongressen, i en kommentar.      

Bakgrunden till det uppseendeväckande förslaget är kampanjen mot narkotika som Rodrigo Duterte började föra i samma stund som han blev president 2016. Under parollen ”kriget mot drogerna” har tusentals invånare sedan dess gripits och dödats efter räder av polis och grupper av oidentifierade, maskerade män. Kampanjen har skett utom rättslig kontroll och dragit på sig kraftig internationell kritik. 

Protester i Manila mot president Rodrigo Dutertes krig mot droger, som kostat tusentals invånare livet.
Protester i Manila mot president Rodrigo Dutertes krig mot droger, som kostat tusentals invånare livet. Foto: Noel Celis/AFP

Men insatsen har ofta hälsats välkommen av filippinare, som i spåren på räderna tycker sig se en minskande vardagskriminalitet. 

Det hela har lett till att Filippinerna de senaste åren fått några av världens mest överfulla fängelser, där fångarna tvingas leva under vidriga förhållanden.

Rodrigo Duterte försvarar skärpningen av lagen med att narkotikasyndikaten utnyttjar barn för att göra brott eftersom de vet att barnen släpps fria, oavsett vad de gör. Genom att sänka åldern för straffrättsligt ansvar stoppas den möjligheten, argumenterar presidenten. 

Han hävdar till och med att han i och med den nya lagen skyddar barnen från att tvingas in i kriminalitet. Eftersom ligorna avskräcks att använda dem om deras handlingar bedöms som brottsliga.

Förslaget att göra barn ansvariga för brott har utbrett politiskt stöd. Den filippinska senaten utreder för närvarande en egen variant där åldern i stället för till nio år föreslås sänkas till tolv eller tretton år. 

Oavsett åldersgräns har det  lett till protester från arga motståndare. 

Många kritiker pekar på regeringens egen statistik som visar att mindre än två procent av alla brott begås av barn.

Andra har tagit del av den filippinska polisens rapport i början av veckan som fastslog att över 1.300 minderåriga greps under 2017 och 2018 efter inblandning i narkotikaaffärer, ofta som smugglare eller langare.

Däremot drar dessa kritiker en annan slutsats än president Duterte. De poängterar att barnen som dragits in i kriminell verksamhet nästan alltid kommer från fattiga familjer och begår brotten för att överleva.

De uppmanar polisen att lägga större kraft på att jaga ledarna högt upp i narkotikasyndikaten – istället för att sikta in sig på barnen.

Att straffa barn för brott och för att de utnyttjas av narkotikaligor och andra människor strider mot statens ansvar att ta tillvara barnens intressen och se till deras bästa, påminner i en kommentar Jacqueline Ann de Guia, talesperson för Filippinernas kommission för mänskliga rättigheter.  

Läs: Ännu ett offer för Dutertes korståg mot narkotikan

Läs: Filippinerna pekas ut som ett av världens farligaste länder i ny rapport