Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-07 16:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/efter-skalven-sverige-skickar-hjalp-till-albanien/

Världen

Efter skalven: Sverige med i hjälpinsats i Albanien

01:14. Albaniens regering har utlyst landssorg efter tisdagens jordbävning – det kraftigaste skalvet i landet på flera decennier.

Albaniens regering har utlyst landssorg efter tisdagens jordbävning. Samtidigt fortgår sökandet efter överlevande och svenska beredskapsmyndigheten MSB bistår i räddningsarbetet. En svensk samordningsexpert är på plats, med uppgift att koordinera EU:s samlade insats och även FN:s hjälp.

Skolor håller stängt och flaggor vajar på halv stång efter skalven som drabbade Albanien på tisdagsmorgonen. Enligt albanska medier hade på onsdagskvällen minst 30 liv krävts, då en 79-årig kvinna och en åttaårig flicka just påträffats omkomna i de rasmassor som återstod av ett kollapsat hus i hamnstaden Durres, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Dödstalet befaras stiga ytterligare. Enligt albanska försvarsdepartementet har cirka 650 personer skadats, medan ett tjugotal alltjämt saknas.

Räddningsstyrkor som med hjälp av drönare och hundar lokaliserar saknade människor fann tidigare på onsdagen fem omkomna bland rasmassorna. 

00:57. En 19-årig man räddas ur rasmassorna efter jordbävningen i Albanien.

I Durres har ett hotell kollapsat och flera byggnader i Thumane, som ligger strax norr om huvudstaden Tirana, har förstörts. 45 överlevande ska dock ha räddats ur rasmassorna på skilda håll, bland dem en 17-årig pojke.

Många invånare i Thumane tillbringade natten till onsdag utomhus, i tält och andra tillfälliga skydd, av rädsla för efterskalv. Adrian Muci säger att sex av hans anhöriga omkommit i två olika byggnader, och att hans eget hus riskerar att rasa.

Bild 1 av 5 Förödelse i Thumane, nordväst om huvudstaden Tirana.
Foto: Gen Shkullaku/AFP
Bild 2 av 5 Durres i västra Albanien.
Foto: Hektor Pustina/AP
Bild 3 av 5
Foto: ARMEND NIMANI
Bild 4 av 5
Foto: GENT SHKULLAKU
Bild 5 av 5
Foto: ARMEND NIMANI

– Jag har andra kusiner och släktingar, men jag vet inte var de är och om de är döda eller inte, säger han till Reuters.

– Jag kommer aldrig mer att kunna bo i mitt hus, konstaterar han.

Flera länder har slutit upp bakom Albanien i det pågående räddningsarbetet. Grekland skickade på tisdagen specialtränade brandmän till grannlandet och två tekniska experter ska enligt nyhetsbyrån AP ha skickats till Albanien från UNDAC, ett katastrofhanteringsorgan inom FN.

Även Sverige deltar, meddelar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

https://twitter.com/AlbGov/status/1199635416078520321

– Vi har skickat en expert inom den europeiska civilskyddsmekanismen, Cecilia Uneram, med uppgift att samordna den europeiska insatsen tillsammans med nationella myndigheter och FN, säger Daniel Hjärne, MSB:s projektledare för internationella humanitära insatser.

DN fick på onsdagskvällen kontakt med Cecilia Uneram, på plats i Durres, efter att ett första planeringsmöte med deltagande av en rad representanter inom EU:s civilskyddsmekanism och lokala myndighetsrepresentanter just avslutats.

– Vi har sett över vilka behov som finns och vilka resurser vi har att arbeta med. Själva räddningsarbetet kommer att slutföras ganska snart, så det behövs inga mer sök- och räddningsinsatser från vår sida, säger Cecilia Uneram, som har erfarenhet av liknande situationer från tidigare jordbävningar i skilda länder, medan hon hemma i Sverige under lång tid arbetat som räddningsledare.

Deltagare utskickade genom EU:s civilskyddsmekanism konfererar i Durres på onsdagskvällen, inför fortsatta arbetet efter jordbävningen. Foto: Privat

Hon beskriver det stora bidrag som Italien ställer upp med: 260 personer som bland annat försett familjer vars hem förstörts med boende i tält, uppbyggt i ett parkområde i Durres där runt 700 personer får bo den närmaste tiden.

– Italienarna har en stark civilförsvarsorganisation, säger Uneram, som under sommaren 2018 på hemmaplan fanns med och tog emot italienska brandbekämpningsflygare och polska brandmän då svenska skogar i Härjedalen och Hälsingland stod i brand.

I det inledande skedet är hon ensam svensk deltagare i EU:s insats. Men en viktig kugge i det arbetet, då hennes uppgift är att koordinera insatserna som en rad EU-länder ställer upp med:

– Jag ska sammanställa en bild av läget, se vad som behöver sättas in, och sedan matcha det mot de resurser olika EU-länder förfogar över. Och även koordinera med vad FN kan bidra med, säger hon och understryker att man inom EU:s civilskyddsmekanism tränar på detta – vilket betyder mycket i ett skarpt läge som det rådande i Albanien.

Hur länge blir du kvar?

– Sju till tio dagar, sedan får vi se. Vi fortsätter här nu i kväll. 

Enligt noteringar på amerikanska geologiska institutet USGS hemsida har det på onsdagen skett åtminstone två efterskalv i området, båda under havsbotten men nära kustlinjen, med magnituden 5,3 respektive 4,1. Det fanns då ännu inga uppgifter om skador i skalvens spår.

Under de närmaste dagarna väntas temperaturen i den del av Albanien där skalven skett ligga på omkring 10 plusgrader, vilket underlättar räddningsarbetet. Ett hotande regnväder under torsdagen kan dock på sina håll försämra läget, rapporterar Reuters.

Jordbävningen med magnituden 6,4 ägde rum natten mot tisdagen, cirka tre mil nordväst om huvudstaden Tirana. Skalvet, som föregicks av ett antal lättare skalv och följdes av flera efterskalv, är det kraftigaste i Europa hittills under 2019 och för Albaniens del det kraftigaste på åtminstone flera decennier. Så sent som i september inträffade ett skalv med magnituden 5,6 nära Albaniens huvudstad. Då skadades minst 68 personer. 

På onsdagsmorgonen inträffade ett skalv på den grekiska ön Kreta, som enligt både Atens universitets Institute of Geodynamics och amerikanska USGS uppmättes till 6,0.

– Det var ett kraftigt jordskalv, hela ön skakade men som tur är har inga skador rapporterats, säger Kretas guvernör Stavros Arnaoutakis till grekiska tv-kanalen ERT.

Skalvet inträffade klockan 09.23 på 7 mils djup, enligt Atens universitet , medan europeiska seismologiska institutet EMSC har registrerat ett djup på 5,6 kilometer.

Grekland drabbas regelbundet av jordskalv men de leder sällan till omfattande skador.

Läs mer:

Stigande dödstal befaras efter jordbävning i Albanien