Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-07 01:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/egypten-ligger-lagt-i-den-storpolitiska-stormen-pa-nilen/

Världen

Erik Ohlsson: Egypten ligger lågt i den storpolitiska stormen på Nilen

Grand ethiopian renaissance dam, fotograferad från luften i maj.
Grand ethiopian renaissance dam, fotograferad från luften i maj. Foto: AP

Nilen är en del av Egyptens identitet och egyptierna behöver verkligen allt vatten de kan få. Ändå undviker landets president Abdelfattah al-Sisi att ta till hot och nationella brösttoner i frågan om vilka länder som ska ha tillgång till Nilens vatten.

För några år sedan träffade jag Hassan Gad i Kairo. Hassan arbetade som skeppare på en felucca, den klassiska egyptiska segelbåten. Hans jobb var att locka turister att ta en segeltur på Nilen.

Men affärerna gick uselt. Terrordåd och politisk oro hade skrämt bort de utländska besökarna från Egypten. Hassan fick vara glad om det blev en segling om dagen. Familjen hade han i Qena, ett sextiotal mil söderut. Jag frågade hur det fungerade.

– När jag längtar efter min fru och mina barn tänker jag på att det är samma vatten, samma flod som flyter genom Qena som finns här i Kairo, svarade han.

Hassan Gads reflektion säger något om egyptiernas förhållande till Nilen. Inte nog med att floden är landets pulsåder i bokstavlig mening: utan flodens livgivande vatten skulle dagens Egypten inte kunna existera. Nilen är också en del av egyptiernas kollektiva medvetande. Något metafysiskt. Ungefär som ”skogen” för en svensk.

Det här nära förhållandet till Nilen gör naturligtvis grannlandet Etiopiens pågående exploatering av flodens vattenresurser extra känslig.

Hur långt är Egypten berett att gå för att behålla sin nuvarande överhöghet över Nilen? De förhandlingar som förts med Etiopien har hittills inte lett någonvart.

År 1979, när Egyptens dåvarande president Anwar Sadat skrivit under fredsöverenskommelsen med Israel, fastslog han att det enda som skulle kunna få Egypten att gå i krig igen var - vatten.

Men den nuvarande presidenten Abdelfattah al-Sisi har varit noga med att framhålla att dispyten med Etiopien måste lösas förhandlingsvägen. Han vill engagera FN:s säkerhetsråd. Den som läser nyhetsrapporteringen får snarare bilden av att hetsporrarna finns på den etiopiska sidan.

al-Sisi är annars känd som kompromisslös. Han har också militär bakgrund, var tidigare arméchef. Vad beror återhållsamheten på i det här fallet?

Egyptens krigsmakt må vara en av världens tio starkaste (ligger på nionde plats på jämförelsesajten Globalfirepower.com), med en halv miljon soldater i aktiv tjänst och ett flygvapen på över tusen stridsplan. Men resurserna är också hårt ansträngda.

Sedan ett tiotal år utkämpar den egyptiska armén ett lågintensivt krig mot jihadistgrupper på den norra delen av Sinaihalvön. Till detta kommer de senaste dagarnas utveckling i Libyen, där president al-Sisi hotar med att låta Egypten gå i krig mot regeringen i Tripoli, som stöds av Turkiet. 

Att kriga på tre fronter samtidigt är nog för mycket även för den före detta fältmarskalken al-Sisi.

Ämnen i artikeln

Egypten
Etiopien
al-Sisi
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt