Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-01 14:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/en-ryss-i-ukraina-som-betackar-sig-for-putins-hjalp/

Världen

En ryss i Ukraina som betackar sig för Putins hjälp

Filmregissören Oleg Sentsov var rysk politisk fånge i fem år, men släpptes i en fångutväxling mellan Ryssland och Ukraina.
Filmregissören Oleg Sentsov var rysk politisk fånge i fem år, men släpptes i en fångutväxling mellan Ryssland och Ukraina. Foto: Nicklas Thegerström

Oleg Sentsov, ukrainsk filmregissör från Krim, var Rysslands mest kände politiske fånge under de fem år han tillbringade i sibiriska läger. Han släpptes i en fångutväxling, och kämpar nu för att alla ukrainska politiska fångar i Ryssland friges – och för att Krim återgår till Ukraina.

Det var i maj 2014 Oleg Sentsov greps av den ryska säkerhetstjänsten FSB utanför sin lägenhet i Simferopol på Krim, anklagad för terrorism.

– Syftet var ren propaganda, att visa att de som protesterade mot den ryska militära ockupationen, som inletts två månader tidigare, i själva verket var terrorister, säger Oleg Sentsov, som är på besök i Stockholm för att samtala om läget för de mänskliga rättigheterna på det av Ryssland annekterade Krim.

Han är något som kan te sig obegripligt i Moskva: En etnisk ryss, som inte är ryssnationalist utan känner sig som ukrainsk patriot. 

– Det är mycket enkelt. Ukraina har en blandning av många etniska grupper och nationaliteter. Men för mig är en ukrainare en person som är ukrainsk medborgare och älskar Ukraina. Det gäller ryskspråkiga, ukrainsktalande eller krimtatarer. Och efter revolutionen på Majdan formerar vi en nation, en ny historia, säger Sentsov.

Allt går ut på att bryta ned människor som motsätter sig, om inte fysiskt så moraliskt. Denna teknologi från Gulag har inte ändrats sedan Stalins tid.

Men, tillägger han, det är något som de flesta i Ryssland inte kan acceptera, att vi inte längre är en satellit inom det ryska imperiet.

Det var därför FSB-officerarna handfängslade Sentsov, satte en påse över hans huvud och förde honom till en okänd plats där han misshandlades hela natten. Han vill inte gärna prata om den fruktansvärda tortyren – däribland elchocker – mer än att den gick ut på att få honom att lämna ut namn på andra aktivister. Vilket han inte gjorde.

Sentsov sattes i isoleringscell i Lefortovo, FSB:s ökända häkte, där han satt under ett år fram till rättegången.

Terroranklagelsen mot filmregissören var förstås ett rent påhitt, och den underbyggdes av att FSB tvingade en annan infångad aktivist att vittna mot Sentsov. 

Oleg Sentsov under rättegången 2015.
Oleg Sentsov under rättegången 2015. Foto: Reuters

Vid rättegången tog vittnet tillbaka anklagelsen och berättade att han torterats för att vittna mot Sentsov.

Det tog domstolen inte hänsyn till, Sentsov var dömd på förhand, och fick 20 års fängelse. Han sändes först till en straffkoloni nära Jakutsk, ett av de värsta köldhålen i östra Sibirien, och därefter till Jamal-halvön, norr om polcirkeln.

– Allt går ut på att bryta ned människor som motsätter sig, om inte fysiskt så moraliskt. Denna teknologi från Gulag har inte ändrats sedan Stalins tid.

Fängslandet av Sentsov utlöste kraftiga protester från såväl ryska som utländska filmregissörer. När han i maj 2018 inledde en fyra månaders hungerstrejk växte stödet för honom ytterligare.  

Demonstrationer i Kiev 2018 för att Oleg Sentsov skulle släppas fri.
Demonstrationer i Kiev 2018 för att Oleg Sentsov skulle släppas fri. Foto: Efrem Lukatsky/AP

Hans aktiva politiska liv hade inletts i slutet av 2013, då han befann sig på Majdantorget i Kiev under flera månader, ända fram tills president Viktor Janukovytj flydde till Ryssland. Men i månadsskiftet februari-mars 2014, då den ryska militären tog kontrollen över Krim, återvände han till sin hemstad, Simferopol.

Där bevittnade han den ryska annekteringen av den ukrainska halvön.

– Det var omedelbart tydligt att det var ryska militära specialstyrkor som gjort en kupp. De ukrainska förbanden vacklade, och flertalet gick över till den ryska sidan. Enorma mängder krigsutrustning rullade in från Ryssland, för att hindra ukrainskt motstånd. Men Ukraina hade ingen armé att försvara sig med.

Han pekar på att de proryska stämningarna fanns sedan länge, och eldades på av intensiv propaganda i de ryska tv-kanalerna under drygt två årtionden av ukrainsk självständighet.

En stor del av invånarna välkomnade den ryska annekteringen. Sentsov menar att en förklaring är att Krim hade styrts av olika stater i olika tider, däribland det ryska imperiet och Sovjetunionen. Efter att urbefolkningen – krimtatarerna – deporterades av Stalin 1943 började ryska invandrare bosätta sig på halvön.

– Mina föräldrar är till exempel sådana migranter, de flyttade från Ural till Krim i början på 1970-talet, och jag föddes där. 

Han pekar på att de proryska stämningarna fanns sedan länge, och eldades på av intensiv propaganda i de ryska tv-kanalerna under drygt två årtionden av ukrainsk självständighet. 

– Efter att revolutionen på Majdan segrat trappades denna skrämselpropaganda upp; nu kommer fascisterna och Natos flottstyrkor och tar Sevastopol. Därför kom Ryssland och räddade oss från denna aggression.

Han kunde se att det inte bara var ryska militärer, utan att även propagandister, ofta kosacker, hade sänts dit och de sprang med ryska flaggor och skrek ”Ryssland! Ryssland!”.

– Många var emot det, etniska ukrainare, tatarer, och sådana som jag, ryssar, men som är ukrainare i själen. Vi var många, men trycket från den ryska militären var för stort. Redan före folkomröstningen etablerade ockupanterna ett skräckvälde. Två av mina vänner försvann. Deras kroppar har inte återfunnits sex år senare.

Så småningom tystnade såväl motståndet som ropen på ”Ryssland”.

Oleg Sentsov har inte gett upp hoppet om att Krim en dag ska återgå till Ukraina.
Oleg Sentsov har inte gett upp hoppet om att Krim en dag ska återgå till Ukraina. Foto: Nicklas Thegerström

– Alla insåg snart att det underbara Ryssland de berättat om i tv inte existerade, utan att det är en trög och byråkratisk polisstat, som inte ger någon en chans att utveckla sig politiskt och ekonomiskt eller leva i frihet.

Finns då något hopp om att Krim och Donbass återgår till Ukraina?

– Ja, det finns alla möjligheter till det, det tvivlar jag inte på. Dessa områden ockuperades olagligen, och Putin försöker på 1800-talsvis dra om gränserna. Detta trots att Ryssland garanterade våra gränsers okränkbarhet i avtal. 

Hur kan då en rysk-ukrainsk fred uppstå?

– Det kan bara ske om Ryssland ändrar sin politik och mentalitet. Men det är svårt eftersom större delen av befolkningen stöder den. Putin har under tjugo år skaffat sig total kontroll över propagandan och kväst allt politiskt motstånd. Men när Ryssland gör sig av med detta, och blir ett normalt land, kan det bli det ändring.

Kan det inträffa så länge Putin är kvar?

– Nej, bara efter Putin. Och jag hoppas på att det system som han har byggt upp då bryter samman. 

Att den ryska författningen just nu ändras så att Putin kan sitta kvar till 2036 ändrar inte Sentsovs prognos. Han är övertygad om att ockupationen av Krim och Donbass kommer att upphöra, vilka författningsändringar de än hittar på i Moskva.

Läs mer: Anna-Lena Laurén: Putin håller öppet för att vara president till 2036

Läs mer om kriget i Ukraina