Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

En värre katastrof väntar Nepal och norra Indien

Den stora jordbävningen i april lämnade med än 10 000 döda efter sig.
Den stora jordbävningen i april lämnade med än 10 000 döda efter sig. Foto: PRAKASH MATHEMA

Gps, radar och seismologiska mätningar ger geologer unik information om vad som hände under jordbävningen i Nepal i april. Resultaten visar att en mycket större jordbävning som även kan drabba det tätbefolkade norra Indien är att vänta.

Den svåra jordbävningen som drabbade Nepal den 25 april och som dödade fler än 9 000 människor och utplånade hela byar var bara en försmak av vad som ska komma.

– Jämfört med vad som måste hända i området var jordbävningen liten, säger Jean-Philippe Avouac, professor i geofysik, geodynamik och plattektonik vid universitetet i Cambridge i Storbritannien.

När han hörde de första rapporterna om en jordbävning med magnitud 7,8 nära Katmandu förväntade han sig ett dödstal på 400 000. 10 000 döda är en stor katastrof, men med en så kraftig jordbävning nära tätbefolkade och fattiga områden med dåliga byggnader hade förödelsen kunnat bli många gånger större.

Med hjälp av ett nätverk av gps-stationer, radar som mäter landförflyttningar och seismologiska data har Jean-Philippe Avouac och hans medarbetare kunnat studera vad som hände under skalvet.Det är första gången geologer i detalj har kunnat följa hela förloppet vid en stor jordbävning i Himalaya.

De unika resultaten publicerades på torsdagen i de vetenskapliga tidskrifterna Science och Nature Geoscience.

Forskarna kan förklara varför katastrofen inte blev värre. Dels fick jordbävningen en mjuk start, vilket ledde till att skakningarna inte blev så snabba. Därför klarade de flesta låga hus i Katmandu skalvet väl, medan högre byggnader som landmärket Dharahara-tornet förstördes. Dels spred sig jordbävningen österut. Hade den gått åt väster hade den förmodligen frigjort mycket större energier och drabbat större områden. Dels började jordbävningen långt ned under marken, och kom inte hela vägen upp till jordytan.

Det 60 meter höga Dharahara-tornet totalförstördes i skalvet i april. Foto: TT

Men det betyder också att världen måste vara beredd på en mycket större jordbävning i Nepal.

Längs hela Himalaya pågår en långsam kollision, där den indisk-australiska kontinentalplattan dras ned under den eurasiska med en genomsnittshastighet på två centimeter om året. Uppe vid jordytan är plattorna låsta vid varandra, och den undre plattan drar med sig den övre, som tycks ihop så att en massa spänning och energi lagras. När spänningen till slut blir för stor lossnar de från varandra i en jordbävning.

Katmandu har drabbats av stora jordbävningar någon gång per sekel sedan 1200-talet, senast 1934. Men längre västerut har det inte varit något stort skalv sedan 1505, så där har enorma spänningar hunnit byggas upp.

Sannolikheten för en stor jordbävning där kanske inte är större nu än för några månader sedan. Men enligt Jean-Philippe Avouac är den definitivt inte mindre. Och när den sker kommer den med stor sannolikhet även drabba norra Indien: ett område som är mycket mer tätbefolkat än Nepal.

Den som reser till Nepal bör känna till hur man ska bete sig vid en jordbävning. Björn Lund vid Institutionen för geovetenskaper på Uppsala universitet jämför det med säkerhetsdemonstrationen på flyget: något man ska känna till men sedan inte tänka så mycket på, eftersom sannolikheten att något ska hända är mycket liten.

Men ingen bör tveka av åka. Efter ödeläggelsen vid jordbävningen i våras behöver Nepal alla inkomster av turism de kan få.

Fakta. Stora jordbävningar i Katmandu

Den 25 april drabbades Nepal av en jordbävning med magnitud 7,8.

Huvudstaden Katmandu har tidigare drabbats av stora jordbävningar med magnituder som har uppskattats till mellan 7,5 och 8,4 år 1255, 1344, 1408, 1681, 1833 och 1934.

Vid jordbävningen 1934, som hade magnituden 8,1–8,4, förstördes 20 procent av stadens byggnader.

Vid jordbävningen i april förstördes mindre än en procent av byggnaderna. Det 60 meter höga Dharahara-tornet från 1832, som klarade jordbävningen 1833 och bara förlorade toppen år 1934, kollapsade helt.

Magnituden talar om hur mycket energi som frigörs vid en jordbävning. Skalan är logaritmisk. En jordbävning med magnitud 8 frigör ungefär 30 gånger mer energi än en med magnitud 7 och 1 000 gånger mer än en jordbävning med magnitud 6.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.