Vem är Abiy Ahmed? 

Abiy, 43, är ledare för regeringskoalitionen EPRDF i Etiopien och tillträdde i april i fjol som premiärminister. Sedan dess har han genomdrivit en lång rad reformer i demokratisk riktning och man talar om en etiopisk vår, som smittat av sig på flera länder i regionen. I fjol var han drivande för att avsluta det långa och bittra kriget med grannlandet Eritrea. 

Varför får han priset? 

Främst för fredsavtalet med Eritrea som undertecknades i juli i fjol. Krigshandlingarna upphörde för många år sedan men det låsta läget har inneburit massmobilisering på båda sidor av gränsen och har skapat stora problem på Afrikas horn. Det är svårt att se ett bättre exempel på vad Alfred Nobel i sitt testamente beskrev som ”förbrödring mellan nationer” och ”avskaffandet av stående arméer”. Sedan kan motiven ifrågasättas. Den koalition som Abiy är ledare för i Etiopien, EPRDF, har gjort en omvändelse under galgen och var mer eller mindre tvingad att genomdriva radikala förändringar för att stanna kvar vid makten. När Abiy desarmerat konflikten mellan Etiopien och Eritrea har han i samma slag fått anledning att avväpna de många generaler i de norra delarna av landet som kan tänkas vara motståndare till denna liberalisering. 

Varför delas inte priset med president Isaias Afwerki i Eritrea? 

Det är Abiy som har initierat dessa förändringar i ett låst läge och det skulle nog vara svårsmält för alltför många att se en renodlad diktator som Isaias, som inte gjort några större reformer, få priset. Isaias har tvångsrekryterat generationer av eritreaner till militärtjänsten med hänvisning till kriget. Hade han slutat med detta i samma stund som fredsavtalet kom och lättat på det politiska förtrycket hade han kanske kommit ifråga men i stället är Eritrea samma förtryckarstat som tidigare så det var aldrig aktuellt. 

Vad finns det för invändningar mot priset?

Dels är Abiy fortsatt ledare för en regim som är mycket kontroversiell och som har ett kvartssekel av förtryck på sitt samvete och i den bemärkelsen är parallellerna uppenbara till fredspriset 1990 som gick till Sovjetunionens president Michail Gorbatjov. Dels har hans nya politik i Etiopien skapat nya problem. När det hårda trycket ovanifrån försvunnit har en hel del obehagliga stämningar vällt upp och de etniska motsättningarna är nu så allvarliga att miljoner människor tvingats på flykt inne i landet. Abiy har chockat alla med hastigheten i reformerna, men det är en lång och krokig väg som ligger framför honom och det är inte alls säkert att denna historia får ett lyckligt slut. Det är inte otänkbart att fortsättningen på detta tar en väg som liknar den på Balkan på 1990-talet. 

Varför väntar inte kommittén tills vi ser tydligare resultat? 

Det är ett aktivistiskt pris som stärker Abiy i den snåriga processen som väntar. Han får ett tungt mandat inför kommande förhandlingar. Men man kan också vända på det och se det som en uppmaning. Nu måste han leva upp till de förväntningar som följer med priset. 

Läs mer: Abiy Ahmed får Nobels fredspris 2019