Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Fallet Khashoggi får västvärlden att markera mot Saudi

Yemeni Tawakkol Karman, journalist, fredsaktivist och vinnare av Nobels fredspris, demonstrerar utanför den saudiska ambassaden. Bredvid henne står den egyptiske oppositionspolitikern Ayman Nour.
Yemeni Tawakkol Karman, journalist, fredsaktivist och vinnare av Nobels fredspris, demonstrerar utanför den saudiska ambassaden. Bredvid henne står den egyptiske oppositionspolitikern Ayman Nour. Foto: Ozan Kose/AFP/TT

Guldkantade vapenkontrakt har bidragit till att västvärlden blundat för Saudiarabiens övertramp på människorättsområdet. Men fallet med den försvunne, sannolikt mördade, journalisten Jamal Khashoggi kan visa sig vara en vändpunkt. Nu ökar pressen på att framför allt USA:s president Donald Trump ska agera mot sina saudiska affärsvänner i kungahuset.

”En fantastisk dag. Enorma investeringar i Förenta staterna. Hundratals miljarder dollar investerade i USA och jobb, jobb, jobb.”

Ovanstående twittermeddelande publicerade USA:s president Donald Trump den 20 maj 2017. Han hade precis undertecknat ett kontrakt med Saudiarabiens kung Salman om leverans av stridsflygplan, örlogsfartyg, stridsvagnar och inte minst robotsystemet THAAD. Ett kontrakt värt svindlande 109 miljarder dollar – närmare tusen miljarder svenska kronor.

Trumps triumf visste inga gränser. Jobben som försvunnit i USA:s bilindustri skulle nu ersättas av nyanställningar i vapenfabrikerna. Till råga på allt hade affären förhandlats fram av presidentens hånade svärson, Jared Kushner.

I dag, ett och ett halvt år senare, är tongångarna annorlunda. Kung Salmans son, kronprins Muhammed bin Salman, som de facto styr Saudiarabien, är på väg att bli en internationell paria för sin misstänkta inblandning i försvinnandet av Jamal Khashoggi. Den orädde saudiske journalisten, som valde att gå i landsflykt för ett år sedan, misstänks ha mördats inne på Saudiarabiens konsulat i Istanbul. 

Flerfaldiga uppgifter i internationella medier – än så länge dock obekräftade – ger vid handen att Khashoggi fallit offer för en mordpatrull som skickats ut på order av kronprins bin Salman.

Kalabaliken och uppståndelsen i spåren av fallet Khahshoggi tycks ha blivit för mycket för den amerikanska kongressen, som hittills haft för vana att se mellan fingrarna på Saudiarabiens övertramp på människorättsområdet. 

Exempelvis väckte det inga större politiska reaktioner när amerikansktillverkade målstyrda missiler, avfyrade från saudiska stridsflygplan av typen F-16 dödade skolbarn i Jemen. Två sådana fall uppmärksammades stort i medierna i augusti.

Men det misstänkta mordet på den 59-årige Jamal Khashoggi har fått kongressen att agera. Bob Corker, den republikanske ordföranden i senatens utrikesutskott, krävde natten till torsdagen svensk tid att president Donald Trump tillsätter en utredning om fallet Khashoggi i enlighet med den så kallade Magnitskijlagen (”Magnitsky Act”).

Lagen har döpts efter den ryske advokaten Sergej Magnitskij, som i början av 2000-talet avslöjade hur korrupta ryska tjänstemän plundrat en amerikansk Moskvabaserad investeringsfond.

Magnitiskij kastades i ryskt fängelse där han dog av vanvård och misshandel år 2009. Tre år senare, år 2012, klubbade USA-kongressen igenom Magnitskijlagen, en lag som fryser tillgångarna till personer misstänkta för människorättsbrott och hindrar dem att resa in i de länder som antagit lagen.

I förlängningen kan således Saudiarabiens kronprins Muhammed bin Salman stoppas från inresa i USA och hindras att förfoga över sina amerikanska tillgångar.

Pressen på Trump att han ska agera kraftfullt är plötsligt avsevärd. Det är en ny situation för en amerikansk president.

Tidigare i veckan sade den amerikanske vicepresidenten Mike Pence att USA är villigt att bistå brottsutredningen om Khahshoggis försvinnande genom att skicka utredare från polismyndigheten FBI till Turkiet.

President Donald Trumps reaktioner kring fallet med Jamal Khashoggi har hittills varit ganska försiktiga. Presidenten har talat i allmänna termer om att han är ”olycklig” över ”den obekväma situation” som uppstått, och poängterat att Vita huset är i kontakt med ”de högsta nivåerna” av det styrande saudiska kungahuset.

Men pressen på Trump att han ska agera kraftfullt är plötsligt avsevärd. Det är en ny situation för en amerikansk president. Ända sedan 1930-talet, då oljekällorna upptäcktes i Saudiarabien, har Vita huset ansträngt sig till det yttersta att ha goda relationer till det saudiska kungahuset.

Det blev groteskt tydligt efter 11 septemberattackerna, då president George W Bush valde att tala tyst om det faktum att femton av de nitton självmordsflygare som genomförde dåden härstammade från Saudiarabien.

Det är också en ny situation för huset Saud, som enväldigt styr Saudiarabien. Saudiernas oljetillgångar och de styrandes vilja att spendera miljarders miljarder på vapensystem har hittills medfört att västvärlden bortsett från landets medeltida strafflagar, den uppenbara könssegregationen och de flagranta kränkningarna av människorätten.

Men nu kan således en omsvängning vara på gång, inte bara i USA. I våras välkomnades kronprins Muhammed bin Salman till Storbritannien med stortavlor på Londons gator där prinsen prisades som ”en förändringens man”. I samband med besöket undertecknades avtal om vapenförsäljning på motsvarande 800 miljarder kronor. 

I dag fördöms Saudiarabien av den brittiske utrikesministern Jermey Hunt, som säger sig ”se mycket allvarligt” på fallet Khashoggi och hotar med "allvarliga" konsekvenser som Saudiarabien visar sig vara inblandat i försvinnandet.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.