Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Libanonkris kan spilla över på andra länder

Den politiska turbulensen i Saudiarabien blir alltmer laddad och invecklad. På fredagen meddelade ledaren för den shiamuslimska libanesiska rörelsen Hizbollah att Saudiarabien förklarat krig mot både Libanon och Hizbollah.

Den gångna veckan har varit en av de mest dramatiska i Saudiarabiens historia. Dramat löper stor risk att spilla över på närliggande stater i regionen. De komplicerade och mångfacetterade turerna kan spjälkas upp i tre moment, som alla inträffade förra lördagen:


1

Den libanesiske premiärministern Saad al-Hariri meddelar sin avgång i ett uttalande som sänds från Riyad via den saudiska tv-kanalen Al-Arabiyya. Som skäl till sitt beslut anför den 57-årige al-Hariri, som har både saudiskt och libanesiskt medborgarskap, att han hotas till livet av den shiamuslimska maktgrupperingen Hizbollah. 

Saad al-Hariri, som är sunnimuslim, leder sedan ett knappt år en bräcklig koalitionsregering i Libanon där också Hizbollahs politiska gren ingår. Sedan tv-framträdandet har al-Hariri och hans familj gått under jorden. Diplomater och regeringsföreträdare i Beirut misstänker dels att tv-framträdandet var regisserat av den saudiska regimen, dels att al-Hariri och hans familj hålls kvar i landet mot deras vilja. Saudiarabien har officiellt förnekat att al-Hariri inte kan röra sig fritt.


2

Saudiarabiens luftvärn skjuter ned en långdistansmissil som avfyrats från huthikontrollerat område i grannlandet Jemen. Huthirörelsen, som befinner sig i inbördeskrig mot det som kallas den ”internationellt erkända” regeringen i Jemen, antas få stöd från Saudiarabiens arvfiende Iran. Missilen når fram till huvudstaden Riyads internationella flygplats. Den saudiska regimen anklagar Iran och Hizbollah för att ligga bakom missilattacken och kallade händelsen ”en krigsförklaring”. Saudiarabien stänger gränserna till Jemen vilket omedelbart förvärrar den humanitära katastrofen i det svårt krigshärjade landet.


3

Saudiarabien griper över 200 personer i en landsomfattande razzia som sägs vara riktad mot mutor och korruption. Bland de gripna finns flera framträdande medlemmar ur kungahuset Saud samt ledande affärsmän. De gripna placeras i husarrest på lyxhotellet Ritz-Carlton i Riyad.

Den gemensamma nämnaren bakom dessa tre händelser är Saudiarabiens starke man, den 32-årige kronprinsen Muhammad bin Salman, ”MBS” kallad. Kronprinsen har stadigt befäst sin makt på bekostnad av sin far Salman som är Saudiarabiens formelle härskare, men som allmänt vara för sjuk och för svag för att utöva något inflytande att tala om.

Syftet med aggressionerna mot Libanon och Jemen är, enligt de flesta bedömare, att konfrontera Saudiarabiens ärkerival Iran som anses ha kontroll över både Hizbollah i Libanon och huthirörelsen i Jemen.  ”Antikorruptionsrazzian” betraktas av regionens iakttagare som ett sätt av ”MBS” att rensa bort eventuella utmanare i den inhemska maktsfären.

Det som mest bekymrar omvärlden i nuläget är att de pågående omvälvningarna snarast ser ut att förvärras, vilket ökar de etniska och politiska spänningarna mellan Saudiarabien och Iran och därmed också risken för ett storkrig i Mellanöstern. 

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres sade på fredagen att han var ”mycket oroad” över utvecklingen och markerade att konflikten mellan Saudiarabien och Libanon snarast måste stävjas.

Många debattörer i Mellanöstern anklagar Israel för att elda på motsättningarna för att provocera fram ett krig mellan Saudiarabien och Libanon/Iran. En sådan urladdning sägs gynna Israel eftersom hotet från Hizbollah i Libanon och från Iran då skulle försvagas.

USA, med starka intressen i regionen, har sedan Donald Trumps tillträde på presidentposten höjt tonen mot Iran och signalerat att de vill riva det mödosamt framförhandlade kärnteknikavtalet med Teheran. I den nu pågående krisen sänder Vita huset ut delvis motstridiga budskap. Utrikesminister Rex Tillerson säger till tv-kanalen NBC apropå kronprins bin Salmans pågående palatsrevolution att händelserna ”ger skäl till viss oro”.

- Vi behöver vänta och se hur de (gripna och korruptionsanklagade) behandlas.

Senare på fredagen uttalade sig Tillerson också om krigshotet mot Libanon.

 - Inga utländska makter, miliser eller väpnade element har någon roll i Libanon, sade utrikesministern, med klar adress mot Iran.

President Donald Trump säger sig ha ”stort förtroende för kung Salman och kronprinsen av Saudiarabien”. ”Några av dem som de nu tar hand om på ett bryskt sätt har ’mjölkat’ sitt land i åratal”, skriver presidenten i ett Twitterinlägg.

På fredagen rapporterade den Londonbaserade och Saudikritiska nyhetssajten Middle East Eye att flera av dem som hålls i arrest har utsatts för tortyr. Enligt Middle East Eye är antalet gripna också betydligt större än vad som officiellt har angetts - det ska röra sig om uppemot 500 personer.

Den iranska tidningen Kayhan, som anses stå den allerhögste ledaren Ali Khamenei nära, skrev tidigare i veckan att huthimilisens missilbeskjutning mot Riyad från Jemen bara var första steget i en upptrappning: "nästa mål är Dubai". Uttalandet kritiserades av andra, mer moderata tidningar i Iran.

Fakta: Saudiarabien, Iran och Libanon

Saudiarabien omfattar 2.149.690 kvadratkilometer (närmare fem gånger Sveriges yta) och har cirka 28 miljoner invånare. Omkring 85 procent är sunnimuslimer och 15 procent shiamuslimer. Landet har världens största oljetillgångar och är näst största vapenköpare (efter Indien). 

Iran omfattar 1.648.195 kvadratkilometer (närmare fyra gånger Sveriges storlek). Av knappt 82 miljoner invånare är cirka 90 procent shiamuslimer och 10 procent sunnimuslimer. Landet har Mellanösterns tredje starkaste krigsmakt (efter Israel och Egypten) och världens fjärde största reserver av olja och naturgas. 

Libanon har en yta på 10.400 kvadratkilometer (jämförbart med Skåne län) och en befolkning på 6,2 miljoner invånare varav cirka 1,5 miljoner syriska flyktingar. Drygt 50 procent är muslimer (hälften shia, hälften sunni) och 40 procent bekänner sig till olika schatteringar av kristendom. Krigsmakten är jämförelsevis svag och övertrumfas av den shiamuslimska milisen Hizbollah.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.