Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-11 09:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/erik-ohlsson-sanktioner-i-over-40-ar-men-den-har-gangen-kan-det-vara-annorlunda/

Världen

Erik Ohlsson: Sanktioner i över 40 år – men den här gången kan det vara annorlunda

Demonstranter i Damaskus, som är för president al-Assad, protesterar mot de nya sanktionerna som träder i kraft den 17 juni.
Demonstranter i Damaskus, som är för president al-Assad, protesterar mot de nya sanktionerna som träder i kraft den 17 juni. Foto: Louai Beshara/AFP

Kommer de nya hårdare sanktionerna mot Syrien att leda till att president Bashar al-Assad böjer sig och börjar samarbeta med väst och med oppositionen? Tveksamt men inte helt osannolikt, säger en av dem som vet hur diskussionerna går i presidentpalatset i Damaskus.

Omar Alshagres vittnesmål om hur han torterades i al-Assads fängelser är outhärdlig läsning. Och Omar är inte ensam – det finns tiotusentals liknande fall, väl dokumenterade.

Men trots att kriget pågått i över nio år har omvärldens demokratier varit dåliga på att ta ansvar för att lagar och normer om humanitär rätt efterföljs i Syrien. Därmed riskerar den internationella rättsordningen att urholkas och på sikt bli meningslös.

Det kan tyckas märkligt att det är under Donald Trumps presidentskap som de nya hårdare sanktionerna mot al-Assadregimen införs, den så kallade Caesarlagen. Straffåtgärderna ska bidra till att de skyldiga till övergreppen ställs till svars, och tvinga al-Assad att dela med sig av makten. Är det meningen.

Syriens president Bashar al-Assad.
Syriens president Bashar al-Assad. Foto: Alexei Druzhinin

Donald Trump har knappast gjort sig känd som en tillskyndare av människorättsfrågor. Tvärtom har den amerikanske presidenten gärna fraterniserat med auktoritära statschefer av samma skrot och korn som Bashar al-Assad – Nordkoreas Kim Jong-un, Rysslands Vladimir Putin, Brasiliens Jair Bolsonaro.

Nej, vad som fått Trump att bidra till att sätta tumskruvarna på Bashar al-Assad är snarare krass realpolitik. Den amerikanske presidenten har siktet inställt på den syriska regimens trognaste allierade: Iran.

Iran har under hela kriget stöttat upp Syrien med pengar och vapen, med baktanken att ha ett starkt fotfäste till gränsen mot arvfienden Israel. Och om Trump haft någon utrikespolitisk ambition så är det att tvinga den islamiska republiken Iran ned på knä.

Glöm inte att det bara är ett drygt halvår sedan som USA och Iran stod på randen till ett öppet krig, sedan amerikanska drönare beskjutit och dödat den mäktigare iranske generalen Qassem Soleimani.

Kommer då de sanktioner som Caesarlagen innehåller att få Bashar al-Assad mera medgörlig? Kommer vi att få se maktdelning, utredning av krigsbrott och tortyrfall?

Kommer då de sanktioner som Caesarlagen innehåller att få Bashar al-Assad mera medgörlig? Kommer vi att få se maktdelning, utredning av krigsbrott och tortyrfall?

Jag ringer upp Sam Dagher. Han är en libanesisk-amerikansk forskare och journalist som bevakat Syrien i tre decennier. Förra året kom han ut med en faktabok om Syrienkriget som redan räknas som ett standardverk i ämnet: ”Assad or we burn the country” (”Assad eller vi bränner ner landet”).

Sam Dagher är strandad i Detroit på grund av covid-19-epidemin. Han skrockar lite åt frågan, om det är för att han tycker den är naiv eller av förtjusning över att få lägga ut texten är svårt att avgöra.

– Syrien har varit utsatt för USA-sanktioner sedan 1979, då Jimmy Carter stämplade den syriska regimen som sponsorer av statsterrorism. På den tiden styrdes Syrien av Hafez al-Assad (Bashar al-Assads far). 

– Sedan dess har de kommit och gått, USA:s sanktioner. På något sätt har al-Assad-klanen alltid lyckats vända den amerikanska sanktionspolitiken till sin egen fördel. Det har stärkt deras bild av USA som den stora ondskan, säger Sam Dagher.

Anhängare till president al-Assad protesterar mot de nya sanktionerna. Ända sedan 1979 har USA utsatt Syrien för sanktioner.
Anhängare till president al-Assad protesterar mot de nya sanktionerna. Ända sedan 1979 har USA utsatt Syrien för sanktioner. Foto: Louai Beshara/AFP

– Men den här gången kan det vara annorlunda. Frågan är om syrierna den här gången köper förklaringen att allt är USA:s fel. Ekonomin har ju redan kollapsat i Syrien, folk är ute och protesterar som de gjorde år 2011. Och det redan innan Caesarlagen införts. Dessutom har finanskrisen i Libanon spätt på de ekonomiska problemen i Syrien.

Men den här gången kan det vara annorlunda. Frågan är om syrierna den här gången köper förklaringen att allt är USA:s fel. Ekonomin har ju redan kollapsat i Syrien, folk är ute och protesterar som de gjorde år 2011.

– Å andra sidan är al-Assadklanen experter på att bida sin tid, att vänta ut svårigheter. Inte för inte har de suttit vid makten i ett halvt sekel i Syrien nu. Jag kan tänka mig hur resonemanget går i presidentpalatset i Damaskus: ”Om ett halvår är Trump borta, då får vi försöka få till en deal med (Joe) Biden”. (Trumps troliga konkurrent i höstens amerikanska presidentval).

Sam Dagher konstaterar också att Bashar al-Assads handlingsutrymme har minskat, eftersom han gjort sig så beroende av sina uppbackare, Ryssland och Iran.

– Ryssland har sålt vapen på kredit till Syrien. Nu vill Putin ha betalt. Och jag har svårt att se att den iranska militären bara packar ihop och lämnar Syrien. Teheran har trots allt satsat både blod och miljarder dollar på al-Assad. 

Läs mer:

Utsmugglade tortyrbilder ger hårdaste sanktionerna hittills mot Syrien 

Säkerhetstjänstens egna bilder bevis mot al-Assad 

Syriens rikaste man på kollisionskurs med al-Assad 

 

Ämnen i artikeln

Donald Trump
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt