Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-27 10:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/erik-ohlsson-svartlistningen-av-hizbollah-slar-mot-iran/

Världen

Erik Ohlsson: Svartlistningen av Hizbollah slår mot Iran

Bild 1 av 3
Foto: Christoph Soeder/dpa
Bild 2 av 3 Tyska polisen slog till mot fyra moskéer på torsdagsmorgonen med misstänkt koppling till Hizbollah.
Foto: Christoph Soeder/dpa
Bild 3 av 3
Foto: Christoph Soeder

Att islamistpartiet Hizbollah terrorstämplats i Tyskland är i förlängningen ett hårt slag mot Iran, rörelsens främsta beskyddare. Men frågan är om förbudet påverkar de extremistiska terrormiljöerna.

Den tyska säkerhetspolisens tillslag mot moskéer och föreningslokaler med misstänkt koppling till Hizbollah tidigt på torsdagsmorgonen kom överraskande. Samordnade razzior skedde i flera storstäder, bland annat Bremen och Berlin.

Men åtgärden är samtidigt väntad: Tyskland har en längre tid diskuterat att förbjuda Hizbollahs politiska gren. Den militära är redan bannlyst.

Förbudet innebär att de cirka tusen personer i Tyskland som antas ha direkt samröre med Hizbollah kan stämplas som terrorister och därmed riskerar långa fängelsestraff. Att samla in pengar till rörelsen kommer att betraktas som ett brott. Och det blir förbjudet att vifta med Hizbollahs gulgröna kalasjnikovprydda flagga.

Hizbollah bildades i Libanon 1982 när Israel ockuperade södra Libanon. Olika sammanslutningar av shiamuslimer samlades till en enad milis, med den islamiska revolutionen i Iran år 1979 som ledstjärna.

Iran kom att stötta organisationen som förutom militär verksamhet också etablerade ett politiskt parti och omfattande social verksamhet med skolor och sjukhus i Libanon. Hizbollah har blivit en betydande politisk maktfaktor i Libanon, och dess milis, som förfogar över 50 000 missiler, är starkare än den libanesiska armén.

Och det är terrorn som gjort Hizbollah känt i omvärlden - främst riktad mot Israel, men attacker har också utförts mot judiska mål i andra länder, som Argentina och Bulgarien.

Och det är terrorn som gjort Hizbollah känt i omvärlden - främst riktad mot Israel, men attacker har också utförts mot judiska mål i andra länder, som Argentina och Bulgarien.

USA och Israel har sedan länge Hizbollah på listan över förbjudna terrororganisationer. EU fattade sommaren 2013 beslutet att terrorstämpla Hizbollah. Det främsta motivet var rörelsens starka militära engagemang i inbördeskriget i Syrien, där de strider för Bashar al-Assads regim.

EU har dock endast förbjudit rörelsens väpnade gren. Kontakterna med Hizbollahs civila ledare har fortsatt.

Men i Tyskland har framför allt kristdemokraterna CDU tyckt på för att förklara hela Hizbollah som terrororganisation. Motivet är dels att det inte finns någon åtskillnad mellan rörelsens militära och civila ledning: ledaren Hassan Nasrallah och hans närmaste, i samråd med Iran, har sista ordet både ifråga om terror och om politisk strategi.

Hassan Nasrallah
Hassan Nasrallah Foto: Al-Manar TV/AFP

 

Dels att Hizbollah i Tyskland förknippas med omfattande organiserad brottslighet.

– Hizbollah finansieras genom stulna bilar och penningtvätt, och Tyskland har blivit en fristad där de kan samla in pengar, sade Marian Wendt som sitter i Förbundsdagen för CDU i en radiointervju förra året.

Hizbollah beskrivs ofta som Irans förlängda arm. Trots att Iran är hårt trängt av ekonomiska sanktioner från USA har det styrande religiösa etablissemanget slussat enorma summor till Hizbollah genom åren. 

Att rörelsen förlorar mark och legitimitet i Europas nyckelland Tyskland är naturligtvis ett avbräck även för Iran. Å andra sidan är Iran beroende av goda diplomatiska relationer med Tyskland, för att inte bli alltför isolerat.

En annan fråga är om Tysklands beslut kommer att ha någon inverkan på Hizbollahs sympatisörer i landet. Erfarenheten har visat att politiskt och/eller religiöst motiverade extremister knappast låter sig påverkas av ett förbud. Utmaningen att minska dessa gruppers inflytande ligger snarare i förebyggande arbete.