Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-07 02:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/eu-chefen-vi-har-inte-rad-att-missa/

Världen

EU-chefen: Vi har inte råd att missa

Kommissionsordförande Ursula von der Leyen på skärmen med EU:s permanente rådsordförande Charles Michel i förgrunden.
Kommissionsordförande Ursula von der Leyen på skärmen med EU:s permanente rådsordförande Charles Michel i förgrunden. Foto: Francisco Seco/AFP

Midsommarafton är bara början när EU-ledarna ska försöka övertyga varandra om coronastöd och nästa långtidsbudget.

Fredagens toppmöte ska bana väg för en uppgörelse i juli.

– Det här är en chans EU inte har råd att missa, manar kommissionsordförande Ursula von der Leyen.

TT Text

Medlemsländernas positioner är välkända redan på förhand. Ändå ska de upprepas nu, när stats- och regeringscheferna sätter sig vid sina datorer för ännu ett webbmöte.

– Länderna har olika intressen. De försöker maximera vad de får och minska vad de måste bidra med. Men vi behöver sådana här tillfällen när vi har en kollektiv diskussion, konstaterade en högt uppsatt EU-tjänsteman i Bryssel på en genomgång inför mötet i torsdags.

Diskussionen handlar främst om EU-kommissionens förslag till ett omfattande coronastöd och en ny långtidsbudget för åren 2021–2027.

Ordförande von der Leyen manar till stöd i ett inspelat uttalande på fredagsmorgonen.

– EU måste investera och göra reformer för att komma ut ur krisen. Jag är övertygad om att för att lyckas tillsammans måste vi fokusera på helheten. Vi har inte råd med en försening, säger von der Leyen.

Som vanligt är dock oenigheten stor på förhand.

Flera länder i Östeuropa tycker att länderna i syd får för mycket. Länderna i syd tycker å sin sida att länderna i nord är för snåla. Och länderna i nord vill ha tuffare villkor: ekonomiska på sydländerna och demokratiska för länderna i öst.

Sverige tillhör nordgruppen, tillsammans med Danmark, Nederländerna, Österrike och i viss mån även Finland.

– Regeringen är mycket kritiskt till att så mycket som 500 miljarder euro ska lånas upp av EU för att sedan ges som bidrag till medlemsstater utan krav på återbetalning, sade statsminister Stefan Löfven (S) i riksdagens EU-nämnd i torsdags.

Läs mer: Pia Gripenberg: Angela Merkel sitter på lösningen för EU i coronakrisen 

Sydländerna utgörs främst av Spanien, Italien och Portugal, medan Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien är de mest högljudda i öst.

Ämnesmässigt finns tre huvudtvister: hur mycket som ska vara lån respektive bidrag, hur pengarna ska betalas tillbaka och enligt vilka kriterier de ska fördelas.

Att nå en uppgörelse redan nu är det ingen som räknar med. Däremot är tanken att midsommaraftonens toppmöte ska ge EU:s permanente rådsordförande Charles Michel fingervisningar om vad som behöver göras för att nå en kompromiss.

Om coronakrisen tillåter hoppas man sedan kunna samla alla stats- och regeringschefer till ett verkligt toppmöte på plats i Bryssel i mitten av juli.

– Vi tror att ett fysiskt möte behövs för att nå en uppgörelse, säger EU-tjänstemannen i Bryssel.

Utöver budgeten och coronastödet ska EU-ledarna på fredagen även gå igenom brexitläget och situationen i östra Ukraina. Som uppvärmning höll stats- och regeringscheferna dessutom ett webbmöte i torsdags kväll med sina kollegor från EU:s östliga partnerskap: Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt