Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-04 02:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/eu-diskuterar-kontroversiellt-covid-pass-for-tillfrisknade/

Världen

EU diskuterar kontroversiellt ”covid-pass” för tillfrisknade

Restaurangägare i Rom protesterar mot stängningen. Årets turistsäsong i Sydeuropa hotar att brinna inne helt.
Restaurangägare i Rom protesterar mot stängningen. Årets turistsäsong i Sydeuropa hotar att brinna inne helt. Foto: Davide Fracassi/Pacific Press/Shutterstock

Kan ett ”covid-19-pass”, för personer som har återhämtat sig från sjukdomen, bli verklighet i Europa? Medicinsk expertis är skeptisk, och WHO varnar för att vi vet för lite om huruvida man verkligen är immun när man tillfrisknar.

Men tanken på en sådan legitimation lanseras nu ändå politiskt i EU.

Vid ett videomöte i måndags diskuterade ministrar från nio sydliga EU-länder åtgärder för att rädda sommarens turistsäsong, som hotar att nästan helt brinna inne på grund av pandemin och de hårda reserestriktioner som har införts.

– Vi måste tillåta gränserna att öppnas så långt det är möjligt, sa Kroatiens turistminister Gari Cappelli som ledde mötet. Han föreslog särskilda ”covid-19-pass” som en bärande del i en gemensam EU-strategi.

Tanken, som bland annat fick stöd av Grekland, är att alla som har haft sjukdomen ska testas i sitt hemland för antikroppar, och sedan få ett dokument som bevis. Mot uppvisande av dokumentet ska de sedan kunna resa på semester i Sydeuropa.

Det är förståeligt att Medelhavsländerna vill ha skarpa åtgärder av ekonomiska skäl. I Kroatien står turismen för 17 procent av bnp, i Grekland över 20 procent.

Greklands stränder är tomma under pandemin. Nu hoppas landet kunna locka turister med särskilda ”covid-19-pass”.
Greklands stränder är tomma under pandemin. Nu hoppas landet kunna locka turister med särskilda ”covid-19-pass”. Foto: Petros Giannakouris/AP

Men läkarvetenskapen avråder i nuläget starkt från att dela ut någon form av certifikat till folk som antas vara riskfria. Världshälsoorganisationen WHO varnade så sent som för en vecka sedan specifikt för att sådana åtgärder i själva verket ”kan öka risken för ytterligare smittspridning”.

Det beror på att vi ännu vet för lite om huruvida man verkligen är immun när man har antikroppar mot coronaviruset, och hur länge en sådan immunitet i så fall håller i sig. Dessutom är de antikroppstester som finns inte helt tillförlitliga.

WHO:s uttalande var en direkt reaktion på förslag från politiker i en rad länder om att utfärda certifikat till immuna personer så att dessa kan återgå i arbete och bidra till en omstart av lamslagna ekonomier.

Tanken har bland annat lanserats av Matt Hancock, den brittiske hälsoministern, och även av tyska och italienska politiker. I USA har vissa konservativa proffstyckare till och med föreslagit att folk borde utsätta sig för smittan frivilligt – och på så sätt skapa en legitimerad klass av immuna människor som kan kickstarta ekonomin.

Men det finns många invändningar mot ”immuncertifikaten” också utöver de rent medicinska.

Hur ska vi exempelvis hantera en situation där covid-immunitet blir ett krav för att få anställning? Eller där personer utan certifikat inte kan få livförsäkring?

Många har påpekat att pandemin redan fördjupar de sociala klyftorna i våra samhällen. Högutbildade tjänstemän kan jobba hemifrån, medan folk i de flesta arbetaryrken inte har den möjligheten.

Många har påpekat att pandemin redan fördjupar de sociala klyftorna i våra samhällen. Högutbildade tjänstemän kan jobba hemifrån, medan folk i de flesta arbetaryrken inte har den möjligheten. Minoriteter som svarta i USA eller somalier i Sverige drabbas relativt sett hårdare än resten av befolkningen.

Vill vi verkligen skapa ännu en klyfta, mellan immuna och icke-immuna?

Historikern Kathryn Olivarius skriver i New York Times om hur epidemier av gula febern hanterades just med immunintyg i 1800-talets New Orleans, hur det skapade en klasspyramid där tillfrisknade vita stod på toppen, följda av osmittade och oanställningsbara vita – och längst ner svarta slavar.

”Svarta var förstås lika rädda för gula febern som vita. Men de svarta som blev immuna ökade i värde för sina ägare med upp till 50 procent. I praktiken blev svartas immunitet kapital för de vita.”

Läs mer:

Amina Manzoor: Vi behöver veta mer om immuniteten mot covid-19