Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

EU-kommissionen drar flera länder inför domstol

Ungern, Tjeckien och Polen dras nu inför EU-domstolen för sin vägran att delta i EU-ländernas omfördelning av asylsökande.

Samtidigt är läget fortsatt helt låst kring framtida asylpolitik i unionen.

EU-kommissionen höjde tonen redan i somras mot att Ungern, Tjeckien och Polen inte velat vara med om de beslut som fattades hösten 2015 om att omfördela upp till 160.000 asylsökande som anlänt till Grekland och Italien. Totalt har trion bara tagit emot tolv personer inom ramen för programmet, vilket nu kommissionen tröttnat på totalt.

”De tre länderna har inte gett några indikationer på att de tänker delta”, heter det i ett uttalande från Bryssel.

Länderna riskerar nu dryga böter från EU-domstolen.

Deras inställning i själva huvudfrågan har dock inte ändrat sig alls. I stället är läget kring EU:s planerade nya asylpolitik fortsatt helt fastlåst.

På ena sidan står länder som Sverige och Tyskland, som vill att alla EU-länder solidariskt är med och tar emot de asylsökande som når kontinenten.

På andra sidan står främst länderna i Öst- och Centraleuropa som inte förstår varför de ska blandas in, när flyktingarna ändå inte vill till dem.

EU-kommissionen föreslog i fjol ett system där en tvingande omfördelning sätts in i ett läge när något land får ta emot oerhört mycket fler flyende och asylsökande än normalt – som i Grekland och Italien under den värsta krisen 2015.

I EU-parlamentet har det arbetats om till ett system där asylsökande får välja mellan de fyra länder som gjort minst för att uppfylla sina förutbestämda kvoter.

Bland EU-länderna har i sin tur ordförandelandet Estland försökt hitta en kompromiss där de förutbestämda kvoterna mest används för att räkna när det är ett nödläge – men där ingen ska behöva tvingas ta emot flyktingar mot sin egen vilja.

Oenigheten är ändå så stor att Estland knappt ens vågat dela ut sitt kompromissförslag till övriga länder och än mindre velat lägga fram det för formella samtal när migrationsministrarna möts i Bryssel i dag.

I stället väntar alla på den bredare migrationsdiskussion som EU:s stats- och regeringschefer ska ha under sin toppmötesmiddag i Bryssel den 14 december, som i sin tur ska bana väg till någon form av uppgörelse i vår.

Optimism om en snar lösning finns i princip bara hos EU-kommissionen.

– Vi har arbetat hårt med medlemsstaterna. EU-kommissionen har tagit kommandot och jag tror att det bara är en fråga om tre, fyra månader för att avsluta förhandlingarna, sade asyl- och migrationskommissionären Dimitris Avramopoulos till nyhetssajten Politico tidigare i veckan.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.