Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

EU-ledarna enades om nya klimatmål

Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP

Trots vitt skilda viljor har EU-ledarna enats om nya klimat- och energimål för unionen. Men eftergifter har gjorts för bland annat Polen, för att alls få med dem på avtalet.

– Man skulle alltid vilja ha mer, men vill man ha till ett avtal då gäller det att förhandla och ge och ta, säger statsminister Stefan Löfven på en nattlig presskonferens i Bryssel.

Överenskommelsen innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent till 2030, att andelen förnybar energi ska uppgå till 27 procent och att energieffektiviseringen ska vara 27 procent, vilket är en viss urvattning jämfört med det förslag som låg på bordet när EU-toppmötet startade.

Klimatmålen är EU:s förhandlingslinje inför nästa års klimatkonferens i Paris, då förhoppningen är att få till ett globalt avtal.

– Dagens beslut gör att EU kan gå fram med en positiv linje inför kommande klimatförhandlingar, anser EU:s permanente ordförande Van Rompuy, som kallar resultatet ”både ambitiöst och balanserat”.

En av svårigheterna har varit att få Polen och andra kolberoende central- och östeuropeiska länder att acceptera målen. Inför mötet hotade Polen med veto. Nu kommer dessa länder att få gratis utsläppsrätter som kompensation för att de anser att det blir för kostsamt att leva upp till EU-målen.

– Det fina med den uppgörelsen är att det är fram till 2030, sedan ska de fria utsläppsrätterna bort, säger Löfven, som flera gånger återkommer till att det övergripande utsläppsmålet är det centrala i avtalet.

– Det viktiga är att vi nu har utsläppsminskningar. Det gäller alla stater, säger han.

En bidragande orsak till att mötet drog ut på tiden till en bra bit efter midnatt var att Stefan Löfven satt i konsultationer med riksdagens EU-nämnd innan han kunde meddela de andra EU-ledarna att Sverige sade ja.

S-MP-regeringen fick bara stöd av Sverigedemokraterna i nämnden, medan de borgerliga partierna lade ner sina röster. Vänsterpartiet röstade nej.

– Det blev så dåligt att vi kunde helt enkelt inte ge vårt stöd, säger Jens Holm, som sitter i EU-nämnden för V.

Han är också skeptisk till en klausul om att avtalet ska utvärderas och tror att det kan bli en möjlighet att backa tillbaka.

– Det blir en hämsko på hela avtalet. Polen kan hålla avtalet som gisslan och det finns noll utrymme för att förbättra. Trenden är att hela tiden ta steg tillbaka, säger Holm.

Löfven gör dock en annan tolkning.

– Efter en sådan här process, att riva upp ett avtal och tro att man kan börja om, nej, det går inte, säger han.

Från miljöhåll kom genast kritik. Greenpeace anser att kampen mot klimatförändringar är i behov av radikal chockbehandling, men att EU i bästa fall erbjuder lite luktsalt.

Organisationen är också kritisk till att länder med lägre BNP, exempelvis Polen, ska kunna få ekonomiskt stöd för att modernisera sin energisektor. Tidigare har den typen av stöd gått till att stödja kolkraftverk.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.