Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-03 08:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/eu-vill-klimatsakra-livsmedel-och-varna-biologisk-mangfald/

Världen

EU vill klimatsäkra livsmedel och värna biologisk mångfald

Att minska matsvinnet är ett av målen i förslaget till strategi för ett hållbart livsmedelssystem, som EU-kommissionen lägger fram på onsdagen.
Att minska matsvinnet är ett av målen i förslaget till strategi för ett hållbart livsmedelssystem, som EU-kommissionen lägger fram på onsdagen. Foto: Jeppe Gustafsson/TT

Kontrollorgan för att lindra matkriser, minskat matsvinn och 30 procent skyddade områden både på land och till havs. Det är några förslag som EU-kommissionen nu lägger fram i två nya strategier som ska stärka klimatarbetet och den gröna given.

Under onsdagen läggs två tunga förslag på nya strategier fram från EU-kommissionen. Den ena är en strategi för ett hållbart livsmedelssystem, den andra en strategi för biologisk mångfald. Båda är centrala delar i kommissionens klimatarbete och den gröna given.

Övergripande för livsmedelstrategin är att minska klimat- och miljöpåverkan från hela livsmedelskedjan, ge hälsosam mat och samtidigt ge lantbrukare och fiskare en skälig levnadsstandard.

Strategin ska också säkra tillgången på livsmedel inför kommande kriser, exempelvis klimatrelaterade, som skogsbränder, torka och översvämningar. Men också sjukdomar och coronapandemin har gjort avtryck i förslaget. Den europeiska livsmedelsförsörjningen föreslås öka för att i framtiden ha ett starkare skydd i krislägen. 

Kommissionen föreslår också att en europeisk kontrollmekanism inrättas. Den ska bland annat ha koll på tillgången av livsmedel så att brister liknande de som har uppstått under pandemin kan lindras framöver. De ska även ta fram en beredskapsplan. Dessutom ska 37 miljarder euro omgående riktas till livsmedelsförsörjningen och producenter som har drabbats.

Fredrik Federley (C)
Fredrik Federley (C) Foto: Anette Nantell

– Coronakrisen har visat hur bräckligt Europas arbete med livsförsörjning är. När länderna stängde sina gränser stoppades också förnödenheterna. Därför behöver vi se till att göra mattillförseln är mer robust, säger Fredrik Federley (C).

EU-kommissionen kommer också att föreslå en översyn för att viss produktion och konsumtion av kött inte ska stimuleras. Det är för att försäkra att stöden på den europiska marknaden enbart går till hållbar produktion.

– Den storskaliga globala köttindustrin är inte hållbar, varken för klimatarbetet eller för djurens hälsa. Tittar vi däremot på de svenska köttbönderna så gör de underverk för miljön, klimatet och djurens välfärd. Jag välkomnar därför att EU-kommissionen vill strypa EU-bidragen som går till en ohållbar matproduktion, säger Fredrik Federley.

Ökad djurvälfärd med förbättrade regler för transporter och slakt föreslås också liksom en översyn av användningen av antibiotika i djurhållningen. 

Kommissionen vill halvera matsvinnet när det gäller butiker och konsumenter och ta fram mål om minskat matsvinn för hela livsmedelskedjan, hur det ska se ut ska medlemsländerna förhandla om.

– Det absolut bästa för klimatet är att all mat äts upp. Vi slänger årligen 88 miljoner ton mat i Europa och under coronakrisen har matsvinnet blivit ännu större när efterfrågan på flera matprodukter sinat, säger Fredrik Federley.

I strategin om biologisk mångfald är förslaget att minst 25 procent av jordbruket ska vara ekologiskt år 2030. Dessutom ska användningen av kemiska växtskyddsmedel halveras.

Ett av huvudförslagen är att 30 procent av EU:s områden både till lands och till havs ska skyddas. Idag är 26 procent av landområdena skyddade, och 11 procent av havsområdena.

Pär Holmgren (MP)
Pär Holmgren (MP) Foto: Janerik Henriksson/TT

– Vi hade förstås velat vara ännu mer ambitiösa i strategin men flera av våra viktigaste krav är med. Nu gäller det att EU-parlamentet ser till att dessa regler blir bindande och implementeras i praktiken. Resultatet av den gamla strategin har lärt oss att detta måste bli bättre denna gång, säger Pär Holmgren (MP).

– Detta är ett steg i rätt riktning i en helt avgörande framtidsfråga. Att ta hand om miljön är som att betala hyran. Gör man inte det har man till slut ingenstans att bo.