Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Europas populister följer Putin

Vladimir Putin och Europas populistiska partier flörtar ohejdat med varandra.
Vladimir Putin och Europas populistiska partier flörtar ohejdat med varandra. Foto: Reuters

Mönstret har blivit allt tydligare de senaste åren. Ledarna i Kreml och Europas populistiska partier flirtar ohejdat med varandra. För rysk del är partifärg och ideologiska etiketter numera ointressanta, viktigare är det gemensamma motståndet mot EU och USA.

Det har redan konstaterats att Vladimir Putin har anledning att vara belåten med att en Moskvavänlig regering har kommit till makten i Aten. Men valsegern för grekiska vänsterpartiet Syriza kanske bara är en början på vad som kan ske i andra europeiska länder; vinner Marine Le Pen presidentvalet i Frankrike ökar möjligheterna att splittra EU.

Den tid då det var kommunistpartier som var Moskvas verktyg i västvärlden är historia; det avgörande numera är sammanfallande intressen. Även på den europeiska scenen har den traditionella höger- vänsterskalan allt mindre betydelse. Det senaste exemplet är att främlingsfientliga och högerextrema Nationella frontens ledare Marine Le Pen så pass hjärtligt stöder Syriza i Grekland. "En seger för Syriza stärker euroskeptikerna över hela kontinenten", förklarade Le Pen före det grekiska valet, och nu har hon fått sin triumf.


Grafik: Maria Westholm

Vad Syrizas seger innebär för Grekland - och därmed EU:s - agerande mot Ryssland, står redan klart. Partiledaren Alexis Tsipras har under hela konflikten i Ukraina motsatt sig sanktioner mot Ryssland. Under ett besök i Moskva gick han så långt som att hylla den illegala folkomröstningen i det ryskockuperade Krim och valen i de av rebellstyrkor kontrollerade delarna av östra Ukraina.

Syriza och det högerparti det regerar med skulle helst vilja stoppa fortsatta EU-sanktioner mot Ryssland, även om Grekland under det senaste utrikesministermötet i Bryssel tvingades ge sig på den punkten.

Läs mer: Spretiga reaktioner på Syrizas seger

Putin reagerade helt adekvat på det grekiska valresultatet, och han var snabb med att gratulera Tsipras.

Om den nya regeringen i Aten är en högvinst för Moskva vore en Marine Le Pen i Elyséepalatset som att vinna jackpot för Putin. Detta i ett läge när Europas stater har uppvisat en mer enad front mot Moskva än vad han räknade med när han inledde interventionen i Ukraina.

I dag är det visserligen långt ifrån säkert att Le Pen kommer att bli president. Men valet hålls först 2017 och i förra årets val till EU-parlamentet blev hennes parti det största i Frankrike, med 25 procent av rösterna.

"Om Le Pen lyckas kommer Putin att ha en formidabel femtekolonn inom EU", noterade nyligen den ryske journalisten Leonid Bersjidskij.

Det är därför Kreml låter en rysk bank ge ett lån på 90 miljoner kronor till Nationella fronten. Det är pengar som lär komma partiledaren Marine Le Pen väl till pass inför den kostsamma presidentvalskampanjen om två år.

Marine Le Pen, Front National. Foto: AP Photo/Christophe Ena

Att den aktuella banken i Moskva ägs av en före detta KGB-agent - som på 1980-talet utvisades från Storbritannien - verkar inte bekymra Le Pen. Hon har ofta sagt att hon beundrar den ryske ledaren, och har flera gånger besökt Moskva. En av hennes nära kontakter är nuvarande vice premiärministern Dmitrij Rogozin, som är känd för sin nationalism och för invandringsfientliga politik. Det ligger i linje med de franska och övriga europeiska högerpopulisterna, som har lyckats väl med att utnyttja oro och missnöje med den stora flyktingvågen från Syrien och andra oroshärdar.

Det rimmar sämre med att Moskva motiverar inblandningen i Ukraina med att man där bekämpar "fascister" och "nazister".

Le Pens idé om en "Pan-Europeisk Union från Atlanten till Ural", som inkluderar Ryssland men utesluter USA, måste låta som musik i den ryska ledningens öron. Den ligger mycket nära Putins dröm om en Eurasiatisk union, som skulle förena det väldiga Rysslands landmassa med Europa.

Såväl Putin som den europeiska ultrahögern - i Greklands fall vänstern - vill försvaga EU och minska USA:s politiska och militära inflytande i Europa. Le Pen motsätter sig sanktionerna mot Ryssland. Hon har också kritiserat president François Hollandes beslut att stoppa leveransen av det första av två helikopterbärande attackfartyg av typ Mistral till den ryska militären så länge den ryska aggressionen mot Ukraina pågår.

För italienska Lega Nord, och dess ledare Matteo Salvini, representerar Ryssland framtiden. I oktober bildade partiets parlamentsledamöter gruppen "Rysslands vänner". En av ledamöterna har betecknat Ryssland som "en modell för nationell identitet och försvar för familjen".

Men det är inte bara bland Frankrikes och Italiens högernationalister som Putins nationalism och auktoritära ledarskap har beundrare. Hos det ungerska antisemitiska och neofascistiska partiet Jobbik har Putin hög status och även det styrande partiet Fidesz är proryskt. Jobbik betraktar annekteringen av den ukrainska halvön Krim som en uppmuntran för territoriella anspråk på områden i Rumänien och Slovakien som befolkas av ungerska minoriteter.

Ryska presidenten Vladimir Putin. Foto: Alexander Zemlianichenko

Den ryska ledningen har även odlat andra partier i det forna Östeuropa och på Balkan, där det inte alltid är lätt att säga om de står till höger eller vänster. I Slovakien finns populistiska Folkpartiet och i Bulgarien har man funnit en partner i det rasistiska partiet Attack, som från första början har stött den ryska interventionen i Ukraina.

I Grekland är en det högernationalistiska och proryska partiet Oberoende greker, koalitionspartner i Syriza-regeringen. Utöver det har det öppet fascistiska partiet Gyllene Gryning, som uppträder med hakkorsliknande symboler på sina demonstrationer, intima relationer med ryska ultrahögerkrafter. Alexander Dugin, tidigare professor vid Moskvas universitet och ideolog bakom en av Ryssland ledd "Eurasiatisk union", har tidigare bjudits in till Grekland av nye utrikesministern Nikos Kotzias (Syriza). Dugin har också skrivit uppmuntrande brev till Gyllene Grynings ledare Nikos Michaloliakos, som sitter fängslad misstänkt för medhjälp till våldsaktioner.

Några av de Moskvavänliga partierna (Jobbik, Nationella fronten och Attack) hjälpte i mars 2014 till med att legitimera den ryska erövringen av Krim, när de agerade valobservatörer under den hastigt arrangerade folkomröstningen på den annekterade ukrainska halvön. Och senare under våren dök den franske EU-parlamentarikern Jean-Luc Schaffhauser (från Le Pens parti) upp i Donetsk för att observera det val som de proryska separatisterna ordnade.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.