Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-18 12:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/eus-forsta-jamstallda-kommission-tar-form/

Världen

EU:s första jämställda kommission tar form

Bild 1 av 7 Ursula von der Leyen.
Foto: Ludovic Marin/AFP
Bild 2 av 7 Jutta Urpilainen, S, tidigare finansminister i Finland är landets kandidat att bli kommissionär.
Foto: Virginia Mayo/AP
Bild 3 av 7 Margrethe Vestager.
Foto: Eva Tedesjö
Bild 4 av 7 Sylvie Goulard.
Foto: Francois Mori/AP
Bild 5 av 7 Vera Jourova, Tjeckiens EU-kommissionär inleder sin andra period under Ursula von der Leyen.
Foto: Robin Platzer/Twin Images
Bild 6 av 7 Vera Jourova, Tjeckiens EU-kommissionär inleder sin andra period under Ursula von der Leyen.
Foto: Darko Vojinovic/AP
Bild 7 av 7 Ylva Johansson.
Foto: Paul Hansen

BRYSSEL. 13 kvinnor och 14 män. EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen ser ut att lyckas med sin föresats att för första gången få en jämställd ”EU-regering”.
Men det är tveksamt om alla kandidater klarar Europaparlamentets utfrågningar. Särskilt för fransyskan, polacken, rumänskan och ungraren väntar tuffa grillningar.

Sveriges kandidat, tidigare arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, får sällskap av tolv andra kvinnor i nya EU-kommissionen. Så många har de aldrig varit tidigare. I nuvarande Juncker-kommissionen finns nio kvinnor och Jean-Claude Juncker fick tjata rejält på medlemsstaterna för att få upp antalet.

Förutom ordföranden, Tysklands Ursula von der Leyen, väntas flera av de tyngre uppdragen i kommissionen fördelas bland kvinnor. Till exempel pekas danska Margrethe Vestager ut som den som får ansvar för att rusta Europa digitalt för att ta upp kampen mot amerikanska jättar som Facebook och Amazon.

Exakt vilka portföljer som hamnar var kommer att bli känt vid lunchtid på tisdagen. Redan klart är att Margrethe Vestager och Frans Timmermans, från Nederländerna, får särskilt viktiga roller som vice ordförande för kommissionen. Både Vestager och Timmermans var kandidater till ordförandeposten. Men vid ett EU-toppmöte i somras föreslog stats- och regeringscheferna i stället överraskande den utanför Tyskland tämligen okända Ursula von der Leyen.

Hon valdes sedan med knapp majoritet vid en omröstning i Europaparlamentet.

Det blir också parlamentet som ska godkänna kommissionen som helhet, förmodligen vid en session i Strasbourg i slutet av oktober. Innan dess ska de olika kommissionskandidaterna frågas ut av parlamentarikerna.

– Man förväntas kunna väldigt mycket om sina ämnesområden, klara spontana saker och inte bara läsa innantill. Det blir ordentliga grillningar, sade EU-parlamentariken Jytte Guteland, S, till DN häromveckan.

Fredrick Federley, C, räknar med att åtminstone en av Ursula von der Leyens kommissionskandidater ryker.

– Parlamentet brukar vilja ha ett offer för att kommissionen ska förstå att parlamentet har makt, säger han till DN.

Bland de 27 namnen finns flera som har potential att bli den (eller de) som faller. Vid måndagens dagliga presskonferens hos EU-kommissionen kom frågor om Sylvie Goulard, Frankrikes kandidat. EU:s antibedrägeribyrå Olaf har inlett en undersökning som gäller en fejkad anställning av en assistent till Goulard under hennes tid som EU-parlamentariker.

Goulard har betalat tillbaka 45.000 euro, cirka 480.000 kronor, till parlamentet. Till det kommer att hon under flera år som ledamot fick 10.000 euro varje månad av en amerikansk tankesmedja. 

Även runt Polens kandidat Janusz Wojciechowski finns frågetecken. Han utreds också av Olaf, men då gäller det reseersättningar, uppger Der Spiegel

https://twitter.com/PeterMueller9/status/1170008524971266050

Janusz Wojciechowski har till skillnad från Sylvie Goulard ingen stor partigrupp i parlamentet i ryggen. Goulard satt i den liberala gruppen åren 2009-2017. Eftersom hon nu är föreslagen av Emmanuel Macron kommer gruppen säkert att backa upp henne.

Wojciechowski är också tidigare EU-parlamentariker. Han satt under sina sista år för polska Lag och rättvisa, PIS, som ingår i samma grupp som Sverigedemokraterna. Den partigruppen, ECR, är numera en av de mindre i parlamentet.

En tredje kandidat som kan få problem är Rovana Plumb. Hon är EU-parlamentariker för socialdemokraterna och har tidigare haft ministerposter i Rumänien. Även hon har utretts för korruption. Till det kommer att Rumäniens liberala president kritiserat regeringen för att ha föreslagit ”dåliga kandidater”. Den tråden spinner säkert parlamentet vidare på i sina grillningar.

Slutligen lär Ungerns kandidat, EU-parlamentarikern László Trócsányi, få det tufft i utfrågningarna. Visserligen är ungerska partiet Fidesz fortfarande medlem i EPP-gruppen, där svenska moderater och kristdemokrater ingår, men Trócsányi var justitieminister i Ungern 2014–19. Under den perioden har ungerska regeringen fått omfattande kritik för att inskränka rättsväsendets oberoende.

Vilken post Ylva Johansson får är ännu inte känt. Eftersom hon har varit arbetsmarknadsminister spekuleras det i just den portföljen. Hon själv och statsministern ser säkert hellre att det blir en tyngre portfölj med mer lagstiftning. Inre marknaden är en sådan. Inre marknaden också ett område som prioriteras i regeringens EU-arbete de kommande fem åren.

Läs mer: Tysk bagare ska kunna få konkurrens – Sverige vill få bättre fart på EU:s tjänstemarknad 

Läs mer: von der Leyen vädjar om att få ena och stärka Europa