Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-14 13:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/extremhogern-antas-oka-i-valtrott-spanien/

Världen

Högerextremister går starkt framåt i spanska valet – men dödläget kvarstår

Kö för att rösta i Barcelona. Foto: Josep Lago/AFP

Högerextrema Vox och högerpartiet Partido Popular är det spanska valets bägge segrare. Men varken höger- eller vänsterblocket kommer i närheten av de 176 mandat som krävs för kongressmajoritet.

Vox, som debuterade i aprilvalet med 24 mandat mer än fördubblar sin styrka i kongressen, medan Partido Popular rycker upp sig efter aprilvalets fiasko och ökar från 66 till 86 mandat.

Trots kraftiga mandatsvängningar mellan partierna kommer det parlamentariska dödläget inte att brytas utan snarare förvärras. Premiärminister Pedro Sánchez, som utlyste valet i förhoppningen att öka sitt övertag i kongressen, får nu bittert ångra att han inte upprättade en koalition med vänsterradikala Podemos då han hade tillfälle i somras. Sánchez insisterade då på att Podemos skulle ge honom och hans socialistparti PSOE stöd i kongressen utan några ministerportföljer, något Podemos ledare Pablo Iglesias envist vägrade. 

Som det nu ser ut har PSOE förlorat ett eller ett par av sina 123 mandat, och Sánchez har råkat ur askan i elden vad gäller de spända relationerna till Iglesias. Trots att Podemos väntas tappa sju av sina 42 mandat – flera av dem till PSOE – så har Iglesias utgångsläge inför eventuella koalitionsmanglingar inte försämrats. Liksom efter det förra valet förutsätter en vänsterregering att vissa – men inte alla – baskiska och katalanska nationalister lägger ned sina röster då regeringen svärs in.

Valets största enskilda förlorare är det liberala nationalistpartiet Ciudadanos, som drog in som en frisk fläkt i valet 2015 och spelat en huvudroll i politiken sedan dess. Partiet ser nu ut att rasa från 57 mandat till tio mandat. Partiets ledare Albert Rivera väntas, om tendensen står sig, ställa sin post till förfogande.

Som under alla de senaste årens många spanska val har den katalanska frågan spelat en utslagsgivande roll både för resultatet och för koalitionsmanövrerna efteråt. Hundratusentals väljare har migrerat från Ciudadanos, (som grundades för att bekämpa den katalanska separatismen) till Vox, vars antiseparatistiska linje är ännu mer militant än Ciudadanos. Vox budskap, att de katalanska separatistpartierna måste förbjudas och det katalanska självstyret upphävas, har dessutom lockat väljare från det motsatta lägret: en kvarts miljon socialistväljare ser ut att ha övergivit PSOE för Vox. 

Av allt att döma var det de dramatiska och våldsamma separatistkravallerna i Barcelona i oktober som gav Vox den avgörande skjutsen framåt.

De tre katalanska separatistpartier som Vox vill bannlysa gjorde ett starkt val och hemförde tillsammans mellan 22 och 24 mandat. Bara ett av dessa, ERC med 13 mandat, är redo att hjälpa Pedro Sánchez bilda regering.

På måndagsmorgonen var alla röster räknade. Enligt mandatfördelningen får vänsterpartierna, PSOE, Podemos och det nya Más País – en utbrytarfalang från Podemos – tillsammans 157 mandat. Högerpartierna, Partido Popular, Vox och Ciudadanos får tillsammans 150 mandat. Av allt att döma är det en slitsam och oviss tid som stundar för spansk politik. Från flera håll framförs nu önskemål om att PSOE och Partido Popular skall gå samman i en ”tysk” höger-vänsterkoalition för att rädda situationen. Men Vox triumf och Partido Populars rädsla för att mista väljare till högerrivalen gör en sådan lösning mindre trolig.

Martin Liby Troein: Svårbotad spansk sjuka