Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-15 07:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/fa-ljuspunkter-nar-varldsledare-mots-om-syrien/

Världen

Få ljuspunkter när världsledare möts om Syrien

Miljontals är på flykt, befolkningen är krigstrött och FN varnar för matbrist i coronapandemins spår. EU och FN håller nu givarkonferens för Syrien, ett land där hjälpbehoven beskrivs som skriande.

TT Text

– Folk kämpar men de har inget hopp. Kriget är inne på sitt tionde år. Och bara de senaste månaderna har antalet människor som inte har tillräckligt att äta gått upp med över en miljon, säger Andrei Engstrand-Neacsu, chef för Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationens (IFRC) insatser i Syrien, till TT på telefon.

Han befinner sig i Damaskus och där är det tydligt att coronaviruspandemin tynger den redan hårt prövade befolkningen ytterligare. Priset på bröd och vissa andra basprodukter har gått upp med 133 procent, enligt Engstrand-Neacsu – en stegring som tillskrivs en kombination av dålig ekonomi, finanskris i grannlandet Libanon och virusåtgärder.

– Detta i ett land där hälften av de arbetsföra inte har jobb och 11 miljoner var i behov av humanitärt stöd redan före pandemin. Nu begränsar virusrestriktionerna människors möjligheter att resa och arbeta, vilket gör att många familjer får ännu svårare att försörja sig, säger Engstrand-Neacsu.

Antalet konstaterade fall av covid-19 är förvisso ännu få i Syrien, 256 enligt den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Men de har stigit kraftigt de senaste två veckorna och Engstrand-Neacsu fruktar för utvecklingen om viruset får fäste i de många flyktinglägren inom och strax utanför landets gränser – där många lever i tält och inte har möjlighet att hålla avstånd.

– Jag hörde nylighen talas om ett sjukhus där tio läkare och sjuksköterskor insjuknat. Jag tror dessvärre att vi inte har sett slutet på viruspandemin här.

Situationen förvärras av att samhällsfunktioner och infrastruktur har trasats sönder under över nio år av komplexa strider där flera olika rebellgrupper varit inblandade. Stora delar av Syrien är i ruiner – över 11 miljoner syrier har flytt sina hem, hälften av alla hälsovårdskliniker har helt eller delvis stängt och var tredje skola är förstörd eller skadad.

Alla medel som EU:s och FN:s digitala givarkonferens Brussels IV, som under tisdagen går upp på ministernivå, kan frambringa är därför välkomna, enligt Engstrand-Neacsu. Han understryker även vikten av att världssamfundet arbetar med säker tillgång för hjälparbetare samt skyddar den syriska civilbefolkningen. Han är dock inte särskilt hoppfull inför mötet.

– Jag ser ganska cyniskt på konferensen. Jag är rädd för att staternas beslut inte kommer att matcha dagens verklighet, säger han.

Stormötet, som är tänkt att ta ett helhetsgrepp på krisen i Syrien, samlar deltagare från 83 delegationer varav 58 länder, 12 organisationer och 13 FN-organ. Från svensk sida deltar utrikesminister Ann Linde (S).

”Vår främsta angelägenhet är att ta itu med det syriska folkets humanitära behov, att arbeta mot ett långvarigt nationellt eldupphör samt att skapa en heltäckande politisk lösning”, skriver EU:s utrikeschef Josep Borrell inför konferensen.

Vid ett liknande möte i fjol gavs 6,2 miljarder euro för 2020 och 2,1 miljarder euro för åren därefter.

Ämnen i artikeln

Syrien
FN
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt