Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-15 23:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/fem-saker-att-halla-koll-pa-i-kvall/

Världen

Fem saker att hålla koll på i kväll

Greta Thunberg har blivit en symbol för klimatprotesterna. Här en bild från fredagens globala skolstrejk i Stockholm. Foto: Magnus Hallgren

Kommer EU-valet att färgas av en Greta Thunberg-effekt? Eller blir det klimatskeptiska högerpopulister som går framåt? Här är fem saker att hålla koll på inför kvällens valresultat. 

EU-valet 2019

Gröna partiernas framfart

Den gröna vågen är stark regionalt, men inte över EU som helhet. I till exempel Tyskland lär De gröna vinna över Socialdemokraterna i prestigekampen om vem som är landets näst största parti. I andra delar av EU kommer ingen grön alls att väljas.

I Frankrike och Storbritannien ser det också ut som att gröna partier kommer att göra bra i från sig. Det betyder att när (eller om) Brexit inträffar blir det ett hårt slag mot gröna gruppen.

Inom den gruppen finns förhoppningar om att få sin första polska EU-parlamentariker, vilket skulle vara en stor framgång.

I vilket fall lär gröna parlamentariker bli flitigt uppvaktade av de största partigrupperna kommande mandatperiod när nya allianser behövs för att skapa majoriteter i parlamentet.

Nationalism ökar brett i Europa – här anti-EU-demonstrationer i Ungern 2017. Foto: Roger Turesson

Högerpopulismen

Populistiska och nationalistiska partier i hela EU har fått enorm uppmärksamhet under valrörelsen. Enligt ett scenario kan ett stärkt populistblock få inflytande över vem som blir nästa kommissionsordförande.

Försök har gjorts att ena den nationalistiska högern. Men inför valet är den fortfarande splittrad i tre partigrupper – och oenig i frågor som Rysslands roll och ekonomisk politik. En av galjonsfigurerna, Ungerns Viktor Orbán, står dessutom utanför som avstängd medlem i EPP, den traditionella kristdemokratiska gruppen.

I kväll kommer många att addera ihop populisternas mandat. En prognos visar att de sammanlagt kan öka från dagens 153 platser till 179. Imponerande, men knappast nog för att tala om en ”våg”.

Spaniens nyvalda premiärminister Pedro Sánchez. Foto: Pierre-Philippe Marcou/AFP

Socialdemokraterna

Flera av Europas socialdemokratiska partier har haft det motigt de senaste åren. I tunga EU-länder som Tyskland, Frankrike och Italien kämpar de röda mot usla opinionssiffror, vilket skulle kunna kosta den socialdemokratiska gruppen, S&D, många platser i Europaparlamentet. 

Bättre har det gått i mindre länder som exempelvis Finland och Danmark, men då befolkningen är relativt liten skickar de jämförelsevis få ledamöter till Bryssel och Strasbourg. 

Socialdemokrater runt om i Europa kommer under valnatten att rikta blickarna mot Spanien vars nyblivne premiärminister Pedro Sánchez betraktas som ett framtidsnamn för rörelsen.

Andra är tacksamma över att Storbritannien ännu inte lyckats lämna unionen. Brittiska Labour ser förvisso ut att backa jämfört med förra valet, men kan ändå ge gruppen några välbehövliga mandat extra. 

Marine le Pen är president Macrons huvudmotståndare. Foto: Anders Hansson

Macrons federalism

Höger-vänsterskalan skapades i Frankrike, men för två år sedan bröts den upp av Emmanuel Macron och dennes parti Republiken på väg.

Nu vill Macron göra samma sak i Europaparlamentet. Renässanslistan, som leds av förre EU-ministern Nathalie Loiseau, väntas få drygt 20 procent av rösterna i Frankrike och lägga grunden för en ny stor liberal grupp i parlamentet.

Macron vill se ett mer överstatligt EU, med stora befogenheter både för beskattning och i finanspolitiken. Bland annat vill han skapa en europeisk klimatbank och satsa 1.000 miljarder euro på klimatåtgärder under fem år. Och en EU-armé.

Presidentens huvudmotståndare är som vanligt Marine Le Pen, som i stället vill skapa ett ”nationernas Europa”. Om Le Pens parti Nationell samling blir större än Renässanslistan kan det bromsa presidentens agenda – även på hemmaplan.

Nigel Farage har suttit som EU-parlamentariker för Ukip sedan 1999. Nu kandiderar han för nystartade Brexitpartiet. Foto: Mark Earthy

Galna valet i Storbritannien

Egentligen skulle Storbritannien ha lämnat EU vid det här laget. Något EU-val var det definitivt inte tänkt att man skulle hålla. Men nu blev det som blev, dödläget i parlamentet har lett till en uppskjuten Brexit, och därför har britterna nu varit tvungna att arrangera ett val.

Man kan lugnt påstå att en hel del väljare är irriterade över detta. Och missnöjesröstandet ser ut att kunna slå någon typ av rekord i detta val.

Högerpopulisten Nigel Farages nya Brexitparti fick i opinionsmätningar inför valet drygt 30 procent – medan regerande Tories i vissa mätningar hamnade under 10 procent. Även Labour väntas backa, men deras tapp sker i första hand till de öppet Brexitfientliga Liberaldemokraterna.

73 brittiska ledamöter ska väljas in. Så fort britterna lämnar EU kommer de dock att bli arbetslösa. När det nu blir.

Läs mer:

Miljardbudget och tiotusentals anställda – här är EU i siffror 

Tre händelser som skakat Europa i valspurten 

De vanligaste EU-myterna – och därför går vi på dem