Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-03-30 19:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/fem-satt-som-virusutbrottet-kan-hota-trumps-atervalskampanj/

Världen

Fem sätt som virusutbrottet kan hota Trumps återvalskampanj

Bild 1 av 3
Foto: Drew Angerer
Bild 2 av 3
Foto: Drew Angerer
Bild 3 av 3
Foto: Drew Angerer

Inställda valmöten, nedskärningar och en ekonomi som skakar. Utbrottet av det nya coronaviruset kan hota president Donald Trumps möjligheter att vinna presidentvalet i november, skriver DN:s USA-korrespondent Björn af Kleen.

USA-valet 2020

1) Ekonomin 

Trumps starkaste argument för att bli omvald i höstens presidentval är, eller var, den goda ekonomin – låg arbetslöshet, höjda reallöner, starka börskurser. Men åtminstone börsen har skakat rejält som resultat av det nya coronavirusets inverkan på världsekonomin. Flygbolagens aktiekurser har störtat liksom innehav i finans-, industri- och energisektorn. Amerikanska företag med närvaro i Kina, så som kaffekedjan Starbucks, varnar för att detta kvartals försäljningssiffror kommer bli 50 procent lägre än för samma period i fjol. I USA är Seattle på nordvästkusten värst drabbad, med tio döda. Just Seattle utgör högkvarter för Amazon och andra jättar i internetekonomin. En person har hittills visat sig smittad på Amazons högkvarter. Amazon, liksom Microsoft, har förbjudit resande för anställda. Samma företag, inklusive Facebook, har rekommenderat sina anställda att arbeta hemifrån till slutet av mars.  

2) Desinformation 

I tider av oro är det avgörande med synkroniserade budskap från makthavare. Men Trump har sin vana trogen undergrävt vetenskapssamhället. Upprepade gånger har han framställt medierapporteringen om det nya coronaviruset som en alarmistisk kampanj initierad av Demokraterna för att undergräva hans chanser att bli omvald i höst. 

Trump har felaktigt hävdat att spridningen är under kontroll, att dödligheten är överdriven, att vaccin kommer inom kort. Trumpanhängare har tagit intryck och skriver på sociala medier att journalister överdriver riskerna med det nya coronaviruset i syfte att bromsa ekonomin för att försöka manipulera valet i höst. Som konsekvens riskerar människor att bli mindre benägna att följa hygienföreskrifter, vilket gör att viruset sprids snabbare. 

Kontrollerna på amerikanska flygplatser är fortfarande bristfälliga eller icke existerande. På torsdagskvällen twittrade en journalist från Vice News, Julia Lindau, att hon just återvänt till USA från en reportageresa i Milano och Lombardiet, där hon rapporterat om virusutbrottet. Trots det hade ingen i tullen på JFK-flygplatsen i New York frågat henne om hon varit i kontakt med sjuka. ”De frågade mig ingenting”, skriver hon.

3) Färre massmöten 

Trump älskar att hålla massmöten. Inför valet 2016 flackade han outtröttligt över nationen. Han är skicklig på att föra dialog med tiotusentals anhängare åt gången i arenor. Om det skulle införas förbud eller restriktioner mot stora folksamlingar kan det försvåra Trumps återvalskampanj. Det skulle sannolikt skada Trump mer än till exempel Joe Biden, som kan bli Demokraternas presidentkandidat. Biden är en mycket svagare arenapersonlighet än Trump och lockar inte samma publikskaror. Nyligen vann han delstater i primärvalet där han över huvud taget inte satt sin fot som kandidat. Trumps politiska metod har ofta gått ut på att säga spektakulära saker som medier sedan reproducerar. Men om en rejäl epidemi bryter ut i USA skulle medierna möjligen vara mer upptagna med viruset än med Trumps provokationer. 

4) Blottar en urholkad stat

Epidemin kan komma att blotta de nedskärningar som Trumpregeringen har gjort eller försökt göra i just delar av statsapparaten som behövs nu. Under ebolakrisen etablerade företrädaren Barack Obama en del av Nationella säkerhetsrådet som skulle ägna sig åt globala hälsokriser. Den stängde Trumpregeringen ned under 2018. I februari skickade 27 demokratiska senatorer ett brev till säkerhetsrådgivaren Robert O’Brien med krav på att avdelningen skulle återinföras.  

Trump har också föreslagit budgetnedskärningar för USA:s nationella folkhälsomyndighet, Centers for Disease Control and Prevention. (Även om kongressen har kompenserat för dem i sin budget). Experter säger att USA kan vara illa föreberett för en lång kris: ”Man etablerar en brandstation i god tid”, säger Tom Inglesby, föreståndare för universitetet Johns Hopkins center för hälsosäkerhet. ”Man väntar inte på att det ska börja brinna. Det finns en underskattning för hur mycket tid och resurser som krävs för att etablera ett system som är redo”.

5) Längtan efter normalitet 

Det är inte omöjligt att det nya coronaviruset utlöser en oro i folkdjupet som skapar längtan efter en mer konventionell president än den sittande. Det är kanske ingen slump att Trump utpekat vicepresidenten Mike Pence som ansvarig för regeringens krishantering. Pence har visserligen ett problematiskt cv i hälsofrågor – som guvernör för delstaten Indiana påstod Pence bland annat att rökning inte är dödligt. Han förvärrade och förlängde en hiv-epidemi bland sprutnarkomaner genom att blockera ett program som skulle ge missbrukarna rena sprutor. Men på ytan utstrålar Pence åtminstone ett visst lugnt som kontrasterar mot Trumps temperament. Kanske säger det något om vad väljarna efterfrågar i kristid.