Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

"Finlandiseringen" fyller 60

Sovjetdiktatorn Josef Stalin fruktade att Sverige skulle närma sig västmakternas planer på en försvarsallians. Därför blev hållningen mildare än väntat mot Finland när den så kallade VSB-pakten förhandlades fram 1948, visar ny forskning. På söndag fyller pakten 60 år.

Vänskaps-, samarbets- och biståndsavtalet (VSB) mellan Finland och Sovjetunionen blev avgörande för Finlands överlevnad under efterkrigstiden. Paasikivi-Kekkonenlinjen och finlandisering är termer som evigt förknippas med fördraget som faktiskt inte avskaffades förrän 1992 — efter Sovjetunionens sönderfall.

"Konsten att buga sig så försiktigt för öst utan att det uppfattas som att man visar baken för väst", beskrevs pakten skämtsamt av karikatyrtecknaren Kari Suomalainen.

Pakten var en tvångströja Finland tvingades till för att slippa bli ännu en av Sovjets lydstater i Östeuropa. Men nyare forskning visar på att avtalet hade kunnat bli mycket hårdare, rapporterar FNB. Finland hade helt enkelt "bondtur", säger Kimmo Rentola, professor i politisk historia i Åbo.

Både Finland och Sovjet önskade någon sorts säkerhetssamarbete, Finland för att säkra sin överlevnad, Sovjet för att kunna manövrera i uppmarschen till det kalla kriget.

Stalin fick dagarna före förhandlingarna nya, intressanta uppgifter från sina spioner i väst, berättar Rentola.

Uppgifterna gällde bland annat det fem länder starka Brysselfördraget, en föregångare till Nato, som hotade göra Sovjet till en svagare internationell aktör.

Ett hemligt brittiskt dokument visade att den brittiska regeringen ansåg att Sovjets politik mot östländerna och Finland gjorde det omöjligt för Sovjet och de övriga allierade stormakterna att komma överens om Tyskland och andra frågor. Här spelade Sveriges ställning in.

En alltför hård linje mot Finland skulle kunna leda till att Sverige snabbt började förhandla med länderna i Brysselfördraget och därmed bli en central del av västblocket. Den utvecklingen ville Stalin undvika.

Då förhandlingarna kom igång märkte finländarna snabbt att situationen förändrats. I stället för att lägga fram sovjetiska krav bad den sovjetiske utrikesministern Vjatjeslav Molotov finländarna om ett förslag till avtal. Finländarna trodde först inte sina öron.

Fördraget uppfattades ändå som en hård överenskommelse för Finland och den finländska högern var länge starkt kritisk.

VSB-fördraget anses för övrigt ha varit en av anledningarna till att planerna på ett nordiskt försvarsförbund Sverige-Norge-Danmark sprack.

Det tog bara drygt en månad efter det att VSB-pakten sades upp i januari 1992 — med hänvisning att ena parten inte längre existerade — innan Finland ansökte om EU-medlemskap.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.