Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-16 08:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/finlands-statsminister-antti-rinne-det-ar-viktigt-att-forsta-svenska/

Världen

Finlands statsminister Antti Rinne: Det är viktigt att förstå svenska

Foto: Lisa Mattisson

Med socialdemokraten Antti Rinne har Finland fått en statsminister som värnar om svenska språket. 

Han beskriver den nytillträdda regeringens språksatsningar som ett motmedel mot främlingsfientlighet.

– Jag vill säga till finländare att det är viktigt att kunna tala och förstå svenska, säger han.

Det var på Sveriges nationaldag den 6 juni som Finland fick en ny, socialdemokratiskt ledd koalitionsregering. Några av nyheterna i det omfattande regeringsprogrammet var satsningar på tvåspråkigheten. Bland annat ska regeringen stärka båda nationalspråken i undervisningen i skolorna.

Regeringen har också som mål att det ska vara obligatoriskt med ett andra inhemskt språk – svenska eller finska – i studentexamen. Så var det tidigare, men kravet på att skriva examen på båda nationella språken slopades 2005.

– Vi har två nationella språk. Men det finns svenskspråkiga finländare som inte kan tala finska och det finns finskspråkiga finländare som inte förstår svenska. Jag hoppas att situationen blir bättre när det gäller de här nationella språkfrågorna, säger Antti Rinne till Dagens Nyheter i samband med sitt första Stockholmsbesök som statsminister.

Han väljer själv att genomföra intervjun på svenska, även om han får be medarbetarna om hjälp med översättning av ett och annat ord. 

– När jag var ung bodde jag i Lovisa som är ett svenskspråkigt område och det var ännu mer svenskspråkigt på den tiden. Nästan alla mina kompisar var svenskspråkiga. Det var ett andra modersmål för mig på den tiden. Jag har glömt ord sedan dess, för att jag inte använder svenska varje dag. Men det är mycket viktigt för mig, berättar han.

Svenskans status har länge vållat het debatt i Finland. I den förra centerhögerregeringen drev regeringspartiet Sannfinländarna på för försök med att ersätta den obligatoriska skolsvenskan med undervisning i andra språk.

Socialdemokraten Antti Rinne, som nu bildat en fempartiregering med bland andra liberala Svenska folkpartiet, tycker att det finns olyckliga undertoner i språkdebatten.

– Bakom den här diskussionen finns samma sak som etnisk rädsla. Man värderar finska och finskspråkiga finländare som bättre än svenskspråkiga finländare. Det är inte bra. Det är inte ett samhälle som jag vill utveckla, säger han.

– Jag vill säga till finländarna att det är mycket viktigt med samarbetet i Norden och det är viktigt att kunna tala och förstå svenska. För unga människor är det bäst att läsa så mycket språk som möjligt och svenskan är det andra nationella språket för finländare.

Det är en tradition att nya statsministrar i Finland och Sverige besöker varandra så fort som möjligt, men Antti Rinne hann faktiskt en tur till Estland först.

– Det var en tidtabellfråga, förklarade han, på tisdagens gemensamma presskonferens med Stefan Löfven.

Finlands statsminister Antti Rinne och Sveriges statsminister Stefan Löfven Foto: Lisa Mattisson

Denna var en uppvisning i goda relationer: Precis som Stefan Löfven har Antti Rinne rötter i fackföreningsrörelsen. Det är inte bara två partikamrater utan också två vänner sedan kanske femton år tillbaka som tar plats för Sverige och Finland på toppmötena i Europeiska rådet.

– Våra länders relationer är naturligtvis bra oavsett politisk ledning. Men nu blir det faktiskt fler socialdemokratiska ledare i de nordiska länderna och i EU. Det är viktigt inte minst för möjligheten att kunna bygga starka samhällen där klyftorna minskar och jobben blir fler, sa statsminister Stefan Löfven på pressträffen.

Det blir en rivstart i det nya nordiska samarbetet: Redan den 1 juli övertar Finland ordförandeskapet i EU. 

Och faktum är att Rinne och Löfven kan få sällskap av ytterligare en partikamrat på EU-toppmötena. Efter folketingsvalet i Danmark har Socialdemokraterna med partiledaren Mette Frederiksen i spetsen inlett förhandlingar om regeringsmakten. 

Om planerna går i lås får Norden tre socialdemokratiska statsministrar i EU – precis som under perioden 1996-2001 när Göran Persson, Paavo Lipponen och Poul Nyrup Rasmussen var regeringschefer i Sverige, Finland och Danmark.

– Det är olika saker som påverkar situationen i olika länder. När det gäller Finland så har vi arbetat med hållbar utveckling sedan partikongressen 2017. Via det arbetet har vi styrt samhällsdiskussionen i Finland under det här sista året. Det har inneburit att tilliten mellan människor har ökat, säger Antti Rinne till Dagens Nyheter. 

Den röda vågen i Norden bygger mer på förmåga att bygga koalitioner i mitten än på stora valframgångar. I riksdagsvalet i april blev finländska Socialdemokraterna, SDP, med knapp marginal största parti före Sannfinländarna.

– Jag ser att vi måste förstärka den politik som ger hopp och framtidstro till människorna. Det är mycket viktigt för globaliseringen har påverkat vanliga människors liv på det sättet att de är rädda för framtiden. Vi måste ändra den situationen så att de inte är rädda, säger Antti Rinne.

Den nordiska enigheten i Europa ska inte överdrivas – eurolandet Finland är berett att överföra mer makt till EU på flera punkter. Men det finns definitivt frågor som förenar.

– Det finns gemensamma uppfattningar att det är viktigt att förstärka utbildning och unga människors situation. Vi är eniga i miljöfrågorna inom de nordiska socialdemokraterna. Och vi är mycket, mycket kraftigt emot den här utvecklingen som hotar rättsstaten och demokratin i Europa, säger Antti Rinne. 

Både Finland och Sverige vill använda EU-budgeten som påtryckningsmedel när medlemsstater som Ungern och Polen bryter mot rättsstatens principer.

– Jag tror att vi är eniga om att EU-medlemmar som inte följer rättsstatsprinciperna inte kan få det finansiella stöd via Europa som de har nu för tiden. Det är en viktig fråga för alla nordiska socialdemokrater. Och inte bara socialdemokraterna, utan också Sverige och Finland, säger Antti Rinne.

Precis som partikamraten Löfven brukar han beskrivas som en politiker som klarar sig bättre vid förhandlingsbordet än i tv-debatterna. Han tog över partiledarskapet för de finländska socialdemokraterna SDP våren 2014, efter att ha utmanat den dåvarande partiordföranden Jutta Urpilainen på partikongressen. 

Riksdagsvalet 2015 blev en besvikelse: Socialdemokraterna blev bara fjärde största parti och hamnade utanför regeringen. Upptakten till valkampanjen 2019 gick inte heller som planerat. Under julsemestern i Spanien insjuknade Antti Rinne i allvarlig lunginflammation, med sjukhussjuka, hjärtoperation och en två månader lång sjukskrivning som följd. 

När han mådde som sämst kunde han bara röra handlederna. Han återvände till valrörelsen i mars, och bedyrade att han var frisk nog att leda landet. ”Jag klarar av uppdraget, det kan jag garantera. Men ingen av oss vet så klart när vi dör”, löd den lakoniska kommentaren från S-ledaren till tidningen Ilta-Sanomat.

Framgången för Socialdemokraterna blev mindre än väntat i riksdagsvalet i april. Men Antti Rinne kunde inleda förhandlingar om makten – enligt finsk tradition med sikte på en bred koalition med Centern, De gröna, liberala Svenska folkpartiet och Vänsterförbundet.

I början av juni presenterades det utförliga regeringsprogrammet, med omfattande satsningar på utbildning, skola och klimatpolitik. 

Planen är att Finland ska vara koldioxidneutralt år 2035. 

EU:s kommande långtidsstrategi för klimatet står också högt på agendan när Finland får ordförandeskapet i EU vid halvårsskiftet. 

– Unga människor i världen är mycket, mycket oroade över den globala uppvärmningen. Vi måste ha åtgärder som stoppar uppvärmningen till 1,5 grader. Europa behöver vara koldioxidneutralt år 2050. Vi kör hårt mot det målet, säger Antti Rinne.

I den svenska EU-valrörelsen var det en het debatt om kärnkraftens vara eller inte vara. I Finland pågår redan en mycket dyrbar utbyggnad. Till skillnad från sina svenska partikamrater ser Antti Rinne kärnkraften som en del av lösningen på klimatproblemet.  

– Det är en viktig del. Det behövs energi och elektricitet för att växa hållbart, säger han.

Under ordförandeskapet väntar också besvärliga förhandlingar om EU:s långtidsbudget.

Finland vill att unionen ska öronmärka en större andel till klimatrelaterade åtgärder. Men statsminister Antti Rinne låter det vara osagt om EU också behöver större resurser för klimatomställningen.

– Det inte är en lätt fråga att öka EU-budgeten när Storbritannien lämnar, säger han.