Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Fjället rör sig med 4,5 centimeter om året

Foto: Privat

Fjället Mannen är ett av fem norska högriskområden för bergsskred. Rörelser i berget bevakas dygnet runt av geologer sedan 2008. Nu rasar en mindre del av fjället. Ett stort bergsskred längre fram skulle dämma upp älven och skapa en damm som kan brista med en enorm flodvåg som följd.

Fem frågor till geologen Reginald Hermanns vid Norges geologiske undersökelse NGU i Trondheim.

Vad är det som händer på fjället Mannen?

– För tio dagar sedan visade mätutrustningen att ett mindre område av fjället började röra sig snabbare. Hastigheten ökar dag för dag, och nu rör det sig med flera centimeter om dagen.

Hur mäter ni rörelser i fjället?

– I Norge kartlägger vi systematiskt instabila fjällområden som kan leda till bergsskred. Redan i slutet av 1990-talet såg vi sprickor i Mannen. Fjället rör sig med 4,5 centimeter om året. Det är den näst högsta hastighet vi har uppmätt.

– 2008 klassificerades Mannen som ett högriskområde, och har kontinuerlig övervakning med olika mätinstrument som gps och radarvågor som mäter rörelser sekund för sekund. Mätvärdena sänds till en central där geologer sitter på skift dygnet runt och ser om något händer.

– Vi har 300 instabila fjällpartier. 60 av dem mäts varje eller vartannat år. Förutom Mannen finns det ytterligare fyra högriskområden med ständig bevakning.

Vad händer vid ett ras?

– Nu är det bara en mindre del av fjället som rasar: den Lille Mannen som sitter på den Store Mannen. Den är i och för sig lika stor som två fotbollsplaner som fyllts med två meter sten. Den kan hota några hus i området och järnvägen, så husen är evakuerade och tågen inställda.

– Vid ett stort bergskred riskerar älven att dämmas upp och vi skulle få en ny insjö. Om den brister får vi en enorm flodvåg som rinner ned i dalen.

Varför mäter ni instabila fjällområden?

– Vi har en byggföreskrift i Norge som säger att man inte kan bygga hus om faran för bergsskred är större än en på 1.000 år. Ett bergsskred i ett fjäll vid en fjord kan skapa vågor i fjorden som är flera tiotals meter höga. Den största våg som uppmätts i Norge var 72 meter hög. Det var 1936. 70 människor miste livet. Den högsta våg som någonsin uppmätts var 500 meter hög, i Alaska.

– Men Mannen ligger inte vid en fjord, så det är ingen fara här.

Hur länge har fjället Mannen rört på sig?

– Rörelsen startade under istiden för 13.000 år sedan, så det är en superlång process. Men då rörde fjället sig bara med någon millimeter varje år. För något århundrade sedan började det gå fortare, med 4–5 centimeter per år. Den Lille Mannen rör sig nu med 2 centimeter per dag. Så det är helt olika hastigheter.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.