Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 10:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/fler-kvinnor-och-unga-tar-plats-i-finlands-riksdag/

Världen

Fler kvinnor och unga tar plats i Finlands riksdag

Iiris Suomela är 24 år och yngst i den nya riksdagen i Finland. Foto: Salla Merikukka/Merikukkanen Photography

Finlands riksdag föryngrades med fem år efter söndagens val. Samtidigt valdes fler kvinnor in, framför allt i de rödgröna partierna. 

Men högerpopulisternas starka slutryck är ett tecken på en ny politisk verklighet, säger forskaren Ann-Cathrine Jungar.

Rätta artikel

Efter söndagens val är miljöpartiet De gröna det största partiet i Helsingfors valkrets. Hela sjutton av partiets tjugo riksdagsledamöter är kvinnor, och De gröna har också den yngsta ledamoten i den nya riksdagen, Iiris Suomela, som är 24 år gammal och studerar i Tammerfors (äldst i den nya riksdagen är Socialdemokraternas Erkki Tuomioja, 72).

Suomela fick 4.872 röster i Birkalands valkrets. Tills nu har hon bott i en studentlya utan kök.

– Många äldre väljare har kommit fram och sagt att de vill rösta på någon som är yngre eftersom de tänker på sina barn och barnbarn. Jag tror att klimatdebatten har skapat den här förändringen. För en gångs skull har miljöfrågorna lyfts upp ordentligt i valet, säger Suomela till DN. 

Också det största partiet, Socialdemokraterna, har nu en majoritet kvinnor i riksdagen. Anmärkningsvärt är att kandidaten Sanna Marin fick drygt 19.000 röster, jämfört med partiets ordförande Antti Rinne som bara fick drygt 12.000.

Av Sannfinländarnas yngre ledamöter kan man notera Sebastian Tynkkynen, 30, från Uleåborg, som tidigare lett partiets ungdomsorganisation. 

Tynkkynen motsvarar inte den gängse bilden av sannfinländare. På sociala medier driver han en anti-EU-linje, talar sig varmt för nationalism och vill begränsa invandringen. Men han är också före detta deltagare i dokusåpan Big brother, bisexuell, och har en pojkvän som är från Moçambique. På partiets valvaka på söndagen var de båda närvarande för att fira partiets framgångar.

Åsikterna om Sannfinländarnas resultat går i sär. Å ena sidan landade partiet på ungefär samma resultat som i förra valet – sammanlagt 17,5 procent – men samtidigt flåsade de i nacken på Socialdemokraterna och var nära att vinna hela valet. Det var ett stort ryck eftersom Sannfinländarna för bara ett halvt år sedan låg nere på 8 procent i opinionssiffrorna, efter ett misslyckat regeringssamarbete där Timo Soini och hans ministerkolleger grundade ett nytt parti, Blå Framtid (som gjorde ett katastrofalt val och blev helt utan mandat på söndagen).

Enligt Ann-Cathrine Jungar, som är forskare i högerradikala partier vid Södertörns högskola, motsvarar Sannfinländarnas siffror en trend i hela Europa. Hon tror inte att luften kommer att gå ur partiet mera.

– Så här ser det ut i hela Norden, de högerradikala partierna ligger där omkring tjugo procent och strax under. Dansk Folkeparti och SD har liknande siffror. Sannfinländarna har numera en stabil partiapparat och har börjat rota sig i civilsamhället. Det är nästan tio år sedan de fick sin första skräll, i riksdagsvalet 2011. För många unga väljare har de alltid funnits, säger hon.

Hon håller med om att det politiska fältet blivit allt mer polariserat.

– Men inte i den socioekonomiska politiken, utan snarare på en värdeskala. De gröna och Sannfinländarna representerar varandras motsatser när det kommer till just värderingar, säger hon.

Sannfinländarna ordförande Jussi Halla-aho har fört partiet mot en mer extrem riktning. För en vecka sedan var Sannfinländarna representerat på ett möte bland nationalistiska partier i Milano, sammankallat av La Legas Matteo Salvini, inför det kommande EU-valet.

– Halla-ahos föregångare Timo Soini undvek sådana sammanhang. Han var folklig och jovialisk. Soinis framtoning var att han hade lust på livet, åt gott och kollade på fotboll. Halla-aho är annorlunda. Han är saklig och sträng, säger Jungar.

Partiet har också blivit mer urbant, med ett stöd på 12,3 procent i Helsingfors och 15,9 procent i Nyland. Jussi Halla-aho bor i ett av de dyraste kvarteren i Helsingfors och har doktorerat i lingvistik.

– Han påminner lite om Thierry Baudet i holländska Forum för demokrati, en intellektuell akademiker. Det är en ny trend inom populismen.

När Sannfinländarna på måndagen fick frågan om partiet kan tänka sig regeringssamarbete med Socialdemokraterna sade Halla-aho att han inte är beredd att kompromissa på sin viktigaste fråga, som är att stävja den ”humanitära invandringen”.

Finlands flyktingkvot ligger på låga 750 personer per år (Sverige tog emot 5.219 kvotflyktingar i fjol), delvis som ett resultat av Halla-ahos eget inflytande över den förra regeringen. Då sänktes flyktingkvoten.

– Frågan är vad han menar med sådana uttalanden. Halla-aho har inte blivit tillräckligt pressad på konkreta förslag, säger Jungar.

Läs även: Jimmie Åkessons kalla kårar