Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-07 06:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/fn-den-manskliga-utvecklingen-riskerar-att-ga-tillbaka-under-coronapandemin/

Världen

FN: Den mänskliga utvecklingen riskerar att gå tillbaka under coronapandemin

Ulrika Modéer, assisterande generalsekreterare vid FN:s utvecklingsprogram UNDP.
Ulrika Modéer, assisterande generalsekreterare vid FN:s utvecklingsprogram UNDP. Foto: Marc Femenia

För första gången på 30 år riskerar den globala mänskliga utvecklingen att gå tillbaka. Och 60 procent av världens barn i grundskoleålder beräknas i nuläget inte ha tillgång till utbildning. Det visar en ny rapport från FN:s utvecklingsprogram UNDP om effekterna av coronapandemin. 

År 1990 inledde UNDP mätningar över den globala mänskliga utvecklingen utifrån tre kriterier: ett långt och hälsosamt liv, tillgång till kunskap och en anständig levnadsstandard. För varje år sedan dess har man kunna se förbättringar, men 2020 riskerar att bli året då trenden vänder. Det visar den rapport som släpps på onsdagen om effekterna av coronapandemin.

– Vi har sett kriser under de här 30 åren, som var och en har slagit hårt. Trots detta har de globala utvecklingsvinsterna ökat stadigt. Nu ser vi en risk att den här pandemin, med tuffa slag mot hälsa, jobb och utveckling, kan bryta den positiva trenden. Det är en väldigt allvarlig situation vi har framför oss, säger Ulrika Modéer, assisterande generalsekreterare vid UNDP.

Redan några månader in i pandemin lägger man märke till stor påverkan på barns möjlighet till utbildning. Enligt UNDP:s uppskattningar, där man tagit hänsyn till vilken möjlighet som barn har att studera på distans genom internet, har i nuläget 60 procent av barnen i grundskoleåldern världen över inte möjlighet att bedriva utbildning.

– Utbildning är fullständigt avgörande för ländernas utveckling. Det handlar inte bara om barn och ungas rättigheter, utan om hur länder ska ta sig ur fattigdom och få en väl fungerande ekonomisk utveckling, säger Ulrika Modéer.

Hon pekar samtidigt på de stora skillnader som finns mellan länder med låg och hög mänsklig utveckling:

– De jämförande talen talar sitt tydliga språk: I de allra fattigaste länderna saknar 86 procent av barnen i grundskoleåldern möjlighet till utbildning, jämfört med 20 procent i de rikare länderna. Vi har ännu inte kommit tillrätta med de grundläggande förutsättningarna som krävs för att länder ska ha en självständig utveckling.

UNDP har även i tidigare rapporter pekat på att det kan komma bakslag för de framsteg som de senaste decennierna gjorts bland annat gällande jämställdhet. Enligt Ulrika Modéer är det tydligt att flickor och kvinnor ofta påverkas negativt i samband med krissituationer, och så är fallet även nu.

– Kvinnor tjänar mindre och återfinns, i alla världens länder, oftare i lågbetalda eller till och med obetalda yrken. De har sämre anställningstrygghet. Vi ser också att könsbaserat våld ökar när folk isoleras i sina hem, säger Ulrika Modéer och fortsätter: 

– Samtidigt måste vi komma ihåg att både kvinnor och flickor upprätthåller mycket av samhällets funktionalitet. Vi kan se det i Sverige, men det är också ett faktum i alla världens länder. Många kvinnor arbetar i vården och i vårdande roller. De ska inte bara ses som offer, utan är också de som som faktiskt säkerställer att vi tar oss igenom den här typen av kriser.

För att motverka de konsekvenserna pandemin kan ha på den globala mänskliga utvecklingen efterlyser UNDP en ekonomisk satsning på digitala investeringar. Det handlar inte minst om att stärka tillgången till internet i länder med lägre utveckling. Enligt beräkningarna, som Ulrika Modéer nämner, krävs det en procent av den totala summa som hittills under krisen lagts fram i finansiella stödpaket för att stänga gapet mellan fattiga och rika länder.

– Vi måste titta särskilt på den digitala ojämlikheten både mellan inom och mellan länder. Investerar vi på det här området nu kan vi få med oss människor, samhällen och länder framåt. Men gör vi inte det så riskerar ojämlikheten att öka ytterligare.