Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

FN-larm om epidemier i rohingyernas läger

00:59. Hundratusentals rohingyer har flytt från Burma till Bangladesh den senaste månaden.

Tusentals utmattade burmesiska muslimer anländer varje dag till Bangladesh. Över 430 000 rohingyer har nu flytt våldet i hemlandet Burma, och FN:s personal på plats varnar för epidemier i de överfulla lägren.

– De nya som kommer kan i bästa fall skydda sig under svarta plastskynken som de spänner upp, alltså sönderklippta sopsäckar. Vad vi kan göra är att ge dem lite bättre plastskynken, berättar Kitty McKinsey som arbetar för FN:s flyktingorgan UNHCR för DN.

Den senaste veckan har hon och kollegerna kämpat för att uppgradera två stora läger nära staden Cox’s Bazar i östra Bangladesh. De har i praktiken varit hem för tiotusentals flyktingar i flera år, men måste nu härbärgera mångdubbelt fler.

– Vi börjar närma oss en halv miljon flyktingar nu. Det handlar i första hand om att ge folk skydd mot regnen, säger Kitty McKinsey.

Regionen där massflykten äger rum är en av världens blötaste, och nu i slutet av monsunperioden regnar det varje dag.

– Det är svårt att föreställa sig om man inte har varit med om det. Härom dagen var regnen så kraftiga att det var omöjligt att röra sig utomhus. Lägren förvandlades till sjöar av lera.

Rohingyerna är en muslimsk minoritet i Burma, som i praktiken behandlas som illegala invandrare trots att de flesta har levt i landet i flera generationer. De saknar medborgerliga rättigheter, och inte ens termen ”rohingya” får användas. Det officiella Burma, inklusive landets de facto-ledare Aung San Suu Kyi, talar i stället om ”bengaler”.

Det stora antalet flyktingar i Bangladesh gör att alla inte får tak över huvudet, vilket enligt UNHCR är ett av problemen.
Det stora antalet flyktingar i Bangladesh gör att alla inte får tak över huvudet, vilket enligt UNHCR är ett av problemen. Foto: Dar Yasin AP

Upprepade gånger de senaste åren har rohingyerna utsatts för vad många i omvärlden betraktar som etnisk rensning. Hundratusentals hade flytt redan före den aktuella krisen. Nu har rohingyerna i Burma, en gång över en miljon, reducerats till långt färre än hälften.

Våldet inleddes den 25 augusti, när militanta rohingyer attackerade militära baser och polisposteringar i delstaten Rakhine där de flesta burmesiska muslimer bor.

Militären inledde genast en hämndoffensiv. Människorättsorganisationer rapporterar om rena massakrer i rohingya-byar, om attacker från militärhelikoptrar och om buddhistiska extremister som skurit halsen av folk och bränt ner hus. Resultatet är en folkvandring av sällan skådade proportioner.

Satellitfoton, publicerade av människorättsorganisationer, har bekräftat att byar bränns ner – enligt Human Rights Watch 62 stycken. FN har kallat det som sker ”ett skolboksexempel på etnisk rensning”.

– De som kommer hit har fruktansvärda historier att berätta. De har sett släktingar skjutas ner eller hackas sönder, de har sett hela byar brännas ner till grunden, säger Kitty McKinsey i Bangladesh.

Burmas ledare Aung San Suu Kyi har fått hård kritik för vad många uppfattar som en iskall attityd till flyktingkatastrofen. Hon har skyllt på ”fake news” och förnekat att den burmesiska militären skulle ha någon skuld. Krav har rests på att hon ska fråntas Nobels fredspris, som hon fick 1991.

I veckan tog hon upp krisen i ett tal till nationen. Hon lovade då bland annat att alla flyktingar ska kunna återvända till Burma, men talet mottogs ändå med besvikelse. Aung San Suu Kyi förnekade ännu en gång militärens ansvar och undvek att uttala ordet ”rohingya”.

Natten till torsdag svensk tid talade Burmas vicepresident Henry Van Thio vid FN:s generalförsamling i New York, men undvek även han att bemöta kritiken om etnisk rensning. När det gällde flyktingvågen hävdade han att Burmas regering är ”bekymrad”.

– Vi behöver ta reda på orsakerna till detta uttåg, sa han.

Från de överfulla flyktinglägren vädjar hjälporganisationer och FN om bidrag från omvärlden, inte minst för att stoppa sjukdomsepidemier som hotar att bryta ut.

– Många som kommer hit är försvagade efter att ha gått till fots i femton timmar eller mer i regnet. Här hamnar de i bästa fall under ett plastskynke. Vi behöver förbättra förhållandena snabbt, bygga latriner och ordna rent vatten, säger Kitty McKinsey.

– Ni i omvärlden kan i första hand skänka pengar. Ni kan också sprida bilder från UNHCR och andra organisationer på Facebook, Twitter och Instagram. Så att folk ser vad som håller på att ske.

– Jag vet att det pågår en massa katastrofer på annat håll, orkaner och jordbävningar. Men det här handlar om ett folk som inte har några vänner någonstans.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.