Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-22 05:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/forsta-ronden-i-presidentvalet-i-litauen/

Världen

Två anser sig klara för litauisk valfinal

Nio hoppfulla kandidater — varav två ser sig som de som går vidare till andra omgången.

Första omgången i presidentvalet i Litauen har hållits efter en valrörelse som mycket har handlat om fattigdomen och de stora inkomstskillnaderna i landet.

Rätta artikel

Om ingen kandidat får över hälften av rösterna går de två med högst stöd vidare till den andra omgången den 26 maj. En av de som låg bäst till enligt opinionsmätningarna är premiärminister Saulius Skvernelis, som politiskt anses vara mittenvänster. En annan var den konservativa före detta finansministern Ingrida Simonyte och den tredje är den oberoende ekonomen Gitanas Nauseda.

Skvernelis anses vara populär bland väljare på landsbygden, Simonyte går hem bland välbärgade och högutbildade och Nauseda understryker att han vill minska klyftorna.

När vallokalerna stängde på söndagen hade bara 56,5 procent av väljarna tagit sig till valurnorna, enligt den nationella valkommissionen.

Sent på söndagskvällen säger Ingrida Simonyte och Gitanas Nauseda att de tror att de går vidare till den andra omgången, medan Saulius Skvernelis medger att det ser mörkt ut.

Alla de tre toppkandidaterna stödjer landets EU- och Natomedlemskap i skuggan av den allt mer utrikespolitiskt aggressiva jättegrannen Ryssland.

Litauen kämpar med en skarp befolkningsminskning när inte minst yngre människor söker sig till västra Europa i sökandet efter ett bättre liv. Efter sig lämnar de ekonomiska klyftor och sociala problem. En EU-rapport nyligen larmade om att nästan 30 procent av befolkningen i Litauen riskerar ”fattigdom eller social utslagning” samt att denna risk är nära dubbelt så stor i landsbygdsområden.

Den som vinner valets andra omgång får ersätta Dalia Grybauskaite, som suttit två mandatperioder och kallas Järnladyn. Hon nämns i sin tur som möjlig ny permanent rådsordförande i EU efter Donald Tusk.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt