Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-26 18:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/fort-trump-pa-agendan-nar-polens-president-besoker-vita-huset/

Världen

Det blir inget ”Fort Trump” – men fler USA-soldater till Polen

Polens president Andrzej Duda tase mot i Ovala rummet av USA:s president Donald Trump. Foto: Evan Vucci/AP

Donald Trump älskar som bekant att se sitt namn på olika byggnader och anläggningar runt om i världen. Men försöket från Polens president Andrzej Duda, på besök i Washington, att locka USA-presidenten med att döpa en ny permanent amerikansk armébas i Polen till ”Fort Trump” gick om intet.

In i det sista var det oklart om det skulle bli ett ”Fort Trump”, men detta begrepp nämndes över huvud taget inte under de två presidenternas presskonferens i Vita huset. Förutsägelserna om att det blir en ”kvalitativ och kvantitativ” förstärkning av USA:s militära närvaro i Polen slog dock in. Men det blir det inte en permanent bas, något som Duda hade önskat.

Frågan avgjordes till slut under de två presidenternas möte i Vita huset under onsdagen: ytterligare omkring 1.000 amerikanska soldater stationeras i Polen, och de kommer att hämtas från USA:s kontingent i Tyskland. 

USA har redan tidigare en militär närvaro i Polen, som sedan 1999 är medlem i Nato och utgör försvarsalliansens tyngsta utpost mot Ryssland. För närvarande finns omkring 4.000 USA-soldater i Polen, bland annat en pansarbrigad, på ”roterande” basis. Den stationerades i Polen efter Rysslands annektering av Krim 2014 och intervention i östra Ukraina, som ett led i Natos ambition att motstå ett ryskt hot från öster. På Natos toppmöte i Warszawa 2016 beslöts formellt om att alliansen skulle upprätta militär närvaro i Polen (USA) och de tre baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen (Kanada, Tyskland och Storbritannien).

I Polen finns utöver pansarbrigaden amerikanskt stridsflyg stationerat i staden Lask, liksom en ett infanteriförband som vaktar gränsen mot den ryska enklaven Kaliningrad. I staden Redzikowo pågår arbete med att uppföra en missilförsvarsanläggning.

Ända sedan den polska högernationalistiska regeringen och president Duda tillträdde 2015 har den försökt få en permanent USA-styrka stationerad i landet. Det var under Dudas möte med Trump i USA i september förra året, som han lade fram förslaget att namnge en ny militärbas efter den amerikanske presidenten. Utöver detta smickrande – men av många hånade – förslag utlovade president Duda ett polskt bidrag på 2 miljarder dollar för själva bygget av militärbasen.

Trump sade sig gilla idén och förklarade att han allvarligt skulle överväga den, men lovade ingenting. 

Vita huset och försvarshögkvarteret Pentagon har tvekat om en permanent militärstyrka av ett antal orsaker, främst på grund av de säkerhetspolitiska följderna. Nu blir det alltså en truppförstärkning, men den kallas inte för ”permanent”.

För den polska högerregeringen handlar det mer om politisk symbolik än om faktiskt ökad säkerhet. Många polacker hyser oro för att den ryska dominansen – från den tsarryska och sovjetiska tiden – ska återkomma. Och de betraktar USA som en säkrare försäkring mot ett sådant scenario än internationella organisationer som EU eller Nato.

En permanent USA-bas skulle ge den i Europa allt mer isolerade polska regimen ökad legitimitet, och fungera som en motvikt mot EU, som kritiserat de senaste årens försök till nedmontering av demokratin i Polen. 

Bryssel har särskilt kritiserat att den polska regeringen har rensat ut obekväma domare från författningsdomstolen och Högsta domstolen och ersatt chefer och journalister i public service-medierna med personer som är obrottsligt lojala med det styrande partiet Lag och rättvisa (PIS).

Polens president Andrzej Duda och hans fru Agata Kornhauser-Duda på Vita husets trappa tillsammans med presidentparet Donald och Melania Trump. Foto: Evan Vucci/AP

För Trump, som inte har mycket till övers för det europeiska samarbetet och delar mycket av den polska regeringens nationalkonservativa ideologi (i familjefrågor, migration och klimatpolitik), är det ytterligare ett plus att Polen hellre lutar sig mot USA än mot EU.

Trump ser det också som positivt att Polen är redo att stå för en del av notan för en utökad amerikansk truppbasering; han brukar klaga över att USA bär en alltför stor del av bördan för Nato och att de europeiska länderna åker snålskjuts på USA:s bekostnad som medlemmar i försvarsalliansen. 

Polen ligger bra till hos Trump av ett annat skäl: landet gör av med 2 procent av sin bruttonationalprodukt på försvaret, vilket ligger bland de högsta andelarna i Nato och stämmer med det mål som alliansen satte upp för alla länder 2014.  

Däremot ligger det ökade USA-engagemanget inte i linje med Trumps isolationistiska ”America First”-tänkande, hans nedlåtande syn på Nato, hans ovillighet att spendera pengar på avlägsna konflikter och hans förkärlek för goda relationer med den ryske ledaren Vladimir Putin.

I Moskva har man i åratal uttryckt oro för att Nato utvidgas allt närmare Rysslands gränser. En permanent USA-bas vid den ryska gränsen är ett ytterligare steg som lär betraktas som en provokation och ett hot mot såväl Ryssland som stabiliteten i Europa. 

En del bedömare menar att ett sådant beslut av Trump knappast kommer att leda till ökad förhandlingsvilja från Putins sida i den frusna konflikten i Ukraina eller till att vara behjälplig i andra konflikter där USA har direkta intressen av en lösning; som Afghanistan, kärnvapenfrågan i Nordkorea och rustningskontrollen.