Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Framtidsforskaren Amy Webb om fejknyheter och ny teknik

01:58. Tre saker som kan öka genomslaget för falska nyheter i framtiden.

När hon beskriver vart världen är på väg lyssnar makthavarna. Det är därför tidskriften Forbes har rankat henne som en av världens fem viktigaste kvinnor när det gäller förändring på teknikområdet. Just nu är hon bekymrad, väldigt bekymrad.

Precis innan Amy Webb kliver upp på scenen skruvas volymen upp lite och i högtalaranläggningen dånar 80-talets indiehit ”It’s the end of the world as we know it (and I feel fine)” med R.E.M. Det är ingen slump. Låtens febriga budskap om den medialt drivna apokalypsen är precis det hon vill förmedla när hon ska tala inför 3.000 journalister, mediechefer och it-personer i Washington, DC.

– Jag vill provocera publiken till att tänka – och inse att de måste agera.

Direkt efter hennes intensiva timme på scen fylls twittertråden av bilder på åhörare med tomma blickar. ”Stel av skräck nu”, skriver en journalist. ”Behöver något lugnande och en drink för att ta mig genom resten av den här dagen”, skriver en annan. Effekten är uppnådd, åtminstone första delen av den.

Amy Webb är framtidsforskare, eller futurolog. Kvantitativ futurolog, betonar hon själv. Världens just nu ledande i sitt skrå, skulle nog de flesta enas om. Hennes årliga rapport om tekniktrender, som i oktober presenterades för tionde gången, ses som den bästa bedömningen av vilka teknologiska framsteg som är på väg att få stort genomslag i samhället – och på vilket sätt de kommer att få det. Rapporterna pekar ut de mest avgörande tekniktrenderna, de mest intressanta företagen och forskningsresultaten – och ger prognoser över när det publika genombrottet kommer.

Boken ”The signals are talking”, som kom i våras, bidrog ytterligare till hennes stjärnstatus och gav henne en bredare publik, med lika underhållande som tankeväckande skildringar av hur idéer går från att vara obskyra och svårbegripliga till att bli självklarheter i vardagen.

”Om du tycker att vi har problem med falska nyheter och tveksamma källor i dag är det ingenting mot vad vi kommer att se i framtiden.” Det konstaterar framtidsforskaren Amy Webb, som varje år kommer med rapporten Tech Trends om tekniken som påverkar oss i vardagen.
”Om du tycker att vi har problem med falska nyheter och tveksamma källor i dag är det ingenting mot vad vi kommer att se i framtiden.” Det konstaterar framtidsforskaren Amy Webb, som varje år kommer med rapporten Tech Trends om tekniken som påverkar oss i vardagen. Foto: Emil Wesolowski

Eftersom hon nästan alltid framträder svartklädd och dessutom talar flytande japanska har hon ibland kallats för ”teknikvärldens framtidsninja”. Ninjorna var i hög grad spanare: de samlade information i hemlighet och deras viktigaste uppgift handlade om timing, om när det var rätt tid att slå till.

– Det är lite tramsigt, men visst: futurologer är lite av en sekt, vi befinner oss längst ute på kanten och försöker se vad som kommer härnäst.

Det enda man inte bör kalla henne är trendspanare.

– Trender är ett så missbrukat ord, det låter som något glänsande och tillfälligt, som poppar upp och ilar förbi. För att kunna säga något om framtiden räcker det inte att läsa lite teknikbloggar och kolla vilka nya start up-bolag som fått riskkapital.

I stället handlar det om data.

– Allt jag gör är datadrivet i grunden. Det handlar om att samla in stora mängder kvantitativ och kvalitativ data, leta efter explicita och implicita mönster, göra kalkyler och testa scenarier, säger Amy Webb, som utvecklat en egen modell för att bedöma hur nära ny teknik är att få stort genomslag.

Första steget är att identifiera det som verkligen är nytt, i forskningen och inom tekniska innovationer. Sedan handlar det om att se hur olika saker samverkar och leder till en mer genomgripande förändring.

– Teknologi utvecklas inte i ett vakuum. Det handlar i grunden om fundamentala förändringar i mänskligt beteende, pådrivet av nya tekniska möjligheter. Mitt jobb är att hitta de större sambanden och se vad de betyder.

Hur definierar du begreppet framtid?

– Det är en bra fråga. Rent tekniskt börjar framtiden om en sekund. Men det handlar också om vad som händer om tio år och hundra år. Eftersom vi lever i nuet uppfattar vi inte alltid hur snabbt utvecklingen går och tror ofta att framtiden kommer att bli som en förstärkning av det vi upplever just nu. Samma, men lite annorlunda. I själva verket är fem tio år en evighet i den tekniska utvecklingen. På den tiden kan människor helt ändra beteende, utan att de ens tänker på det.

År 2027 ser vi början på slutet när det gäller hur vi använder mobiltelefonerna. Det kommer att bli en drastisk förändring.

Ett påtagligt exempel är de smarta mobiltelefonerna. För tio år sedan var de en sensationell nyhet. Om ytterligare tio år kan de vara historia, konstaterar Amy Webb.

– Ja, år 2027 ser vi början på slutet när det gäller hur vi använder mobiltelefonerna. Det kommer att bli en drastisk förändring. Det som i dag ses som den mest moderna mobilen kommer då att vara lika ohipp som en ihopvikbar mobil är i dag.

I stället ser hon ett genombrott för olika former av teknik som du bär på kroppen, så kallade wearables.

– Det kommer att vara glasögon och linser, ringar och armband, kombinerat med andra typer av apparater. Vi kommer att använda synen och rösten i stället för att ständigt fingra på en telefon – och det kommer att upplevas som en helt naturlig utveckling.

Men mobilernas ”död” är ändå en av de mindre dramatiska förändringar vi har framför oss, enligt Webb. Hennes bedömning är att vi befinner oss precis på tröskeln till en omvälvande förändring av hur tekniken används och påverkar samhället.

Den som tycker att den tekniska utvecklingen gått fort bör alltså göra sig redo för att det nu verkligen kommer att hända mycket på kort tid. Redan nästa år, 2018, kommer utvecklingen att accelerera. Den främsta motorn i allt detta är artificiell intelligens, AI, eller maskininlärning.

– Det är en rad avgörande teknologier som nu är på väg att smälta samman och få nya användningsområden. Algoritmerna och AI påverkar oss alla: vi är på väg in i ett landskap som vi inte riktigt kommer att känna igen. Hur vi hanterar det kommer att få kraftfulla konsekvenser för hela mänskligheten, konstaterar hon.

Artificiell intelligens är också ämnet för den bok hon nu håller på att skriva, med namnet ”Ok, humans. A future history of the great AI awakening”.

– AI är vår tids elektricitet. Den som kopplar in den kommer att få enorma försprång när det gäller effektivitet, storskalighet och produktivitet. Just nu är vi i gryningstimmen för hur den artificiella intelligensen blir mer funktionell och utvecklingen kommer att gå fruktansvärt fort.

AI är inget nytt fenomen. ”Kan maskiner tänka?” undrade matematikern Alan Turing i en berömd rapport om artificiell intelligens redan 1950. Amy Webb konstaterar att den viktiga frågan i dag är en annan: vad händer när maskinerna inte bara har lärt sig att tänka, utan tränas att tänka bättre än vi människor?

I grunden skapar AI fantastiska förutsättningar för alla branscher, konstaterar Amy Webb. Faran ligger främst i att utvecklingen just nu helt domineras av några få företag, som därmed kan få nästan oinskränkt makt över hur våra samhällen utvecklas.

Hon räknar upp nio globala företag som satsat enorma resurser och som i dag dominerar utvecklingen på AI-området. Det är teknikjättar som Google, Apple, Facebook, IBM, Microsoft och Amazon – och de tre kinesiska giganterna Alibaba, Tencent och Baidu.

Samma nio företag dominerar ett av de områden med koppling till AI som Amy Webb ser som det snabbast växande: rösttjänster, det vill säga hur vi pratar med och lyssnar på datorer. Enligt hennes beräkningar kommer hälften av i-ländernas befolkning att använda sig av rösttjänster om fyra år. Om sex år beräknas hälften av alla former av interaktioner med datorer ske med hjälp av rösten. Tjänster som Apples Siri, Google Assistant och Amazons Alexa är bara början.

Att det blir just de här nio företagens tjänster och produkter som tar över är inte självklart, konstaterar Amy Webb. Produkter och varumärken kan komma och gå. Men det är de nio företagen som leder utvecklingen.

– Just nu är det de som fattar besluten. Beslut som påverkar vår gemensamma framtid och därmed också mänsklighetens framtid. Vi låter dem göra det, om inte fler kliver fram och tar initiativ.

Jag kan förstås bli bekymrad över risken för ett kärnvapenkrig med Nordkorea, men jag är faktiskt mer bekymrad över utsikterna för journalistikens framtid.

Eftersom Amy Webb har sin bakgrund inom journalistiken ligger det nära till hands att fundera över konsekvenserna för den branschen av den här utvecklingen. Och den kan bli ödesdiger.

– Rösttjänsterna kan bli det mest omvälvande som drabbat mediebranschen, om den inte agerar mer aktivt. Det är i dag omöjligt att se en affärsmodell när det är rösten som styr hur publiken tar del av nyheter. Det finns heller inget utrymme för enskilda medievarumärken att ta plats. När du använder rösttjänster i dag, som Alexa, framgår det inte var nyheten kommer ifrån. Så om vi tycker att vi har problem med falska nyheter och tveksamma källor i dag är det ingenting mot vad vi kommer att se längre fram.

Det är en allvarlig samhällsfråga, inte ett branschproblem, betonar hon:

– Ja, jag kan förstås bli bekymrad över risken för ett kärnvapenkrig med Nordkorea, när vår käre ledare attackerar deras käre ledare på Twitter, men jag är faktiskt mer bekymrad över utsikterna för journalistikens framtid. Det är ju i grunden den som håller samman demokratin, som håller allmänheten informerad. Och den kommer att utsättas för väldigt stora prövningar.

En del av problematiken handlar om hur mycket lättare det har blivit – och kommer att bli – att manipulera och fabricera innehåll. Redan i dag finns möjligheten att skapa ”fejkröster”. Amy Webb spelar upp ett exempel där ”Donald Trump” läser upp en av sina tweets. I själva verket är det en autogenererad röst. Det kan man möjligen förstå om man lyssnar uppmärksamt, men manipulationen är tillräckligt bra för att kunna lura en del i det snabba flödet på sociala medier.

Om man sedan kombinerar det med de möjligheter som i dag finns att manipulera bilder och video blir problemet ännu större. Redan i dag finns tekniken att skapa tredimensionella bilder och videor utifrån stillbilder. När det kombineras med maskingenererade röster blir fusket väldigt avancerat.

Forskare på University of Washington gjorde i somras en falsk video med Barack Obama. Det ser ut som att det är Obama som pratar, det låter som han och läpprörelserna är tillräckligt lika för att kunna lura de flesta.
Forskare på University of Washington gjorde i somras en falsk video med Barack Obama. Det ser ut som att det är Obama som pratar, det låter som han och läpprörelserna är tillräckligt lika för att kunna lura de flesta.

I somras blev det mycket uppmärksamhet kring en video där forskare vid University of Washington använde inspelat material med expresident Barack Obama för att skapa en helt ny video med fejkad röst. Det ser ut som att det är Obama som pratar, det låter som han och läpprörelserna är tillräckligt lika för att kunna lura de flesta.

– Det är rätt övertygande. Med den här tekniken kommer falska nyheter att få stor spridning. Även redaktioner kan komma att luras, vilket kommer att undergräva förtroendet för journalistiken totalt sett.

Hur orolig ska man vara för den här utvecklingen?

– Det är ett existentiellt hot. Men det beror också på vad vi alla nu gör åt det. Om vi utvecklar teknik som blir bättre på att verifiera innehåll och om teknikjättarna, som Facebook och Google, är aktiva när det gäller att upptäcka och blockera fejkade inspelningar, då finns det möjlighet att bromsa detta. Problemet är att det inte finns något som tyder på att detta kommer att hända.

Ett annat avgörande område är förstås den personliga integriteten. I sin senaste rapport lyfter Amy Webb fram det kinesiska företaget Megvi, som på kort tid blivit världsledande som leverantör av Face++, en mjukvara för ansiktsigenkänning. Bland kunderna finns e-handelsjätten Alibaba, vilket gör att man bland annat kan handla hos Alibaba enbart genom att titta på skärmen och le. Någon annan verifikation behövs inte.

Face++ har också utvecklat nästa steg: igenkänning av en individ genom kroppshållningen. Kombinera detta med en värld där priset för små satelliter, så kallade CubeSats, sjunkit drastiskt så leder det till att vi kommer att ha satelliter som fotograferar hela världens yta i detalj i realtid, dygnet runt, och som kan identifiera personer ner på individnivå utan att ens se ansiktet.

– Det här är kraftfulla verktyg, som kan användas på väldigt många olika sätt. Det ger möjligheter, men också risker.

För att visa på riskerna använder Amy Webb sig av scenarier. I ett optimistiskt scenario vidtas de åtgärder hon nämner ovan. I ett pragmatiskt scenario sker en del av sakerna – och i ett katastrofalt scenario görs inget alls för att dämpa de negativa konsekvenserna.

– Om man tar området med rösttjänster är det min bedömning att det är 80 procents sannolikhet att vi landar i det katastrofala scenariot inom den närmaste tioårsperioden. Vilket skulle leda till att förtroendet för medierna i stort sett raseras och att medborgarna är mycket sämre informerade. Det optimistiska scenariot ser jag just nu 0 procents sannolikhet för, helt enkelt därför att ingen arbetar aktivt med det.

Framtidsforskaren Amy Webb kliver på scenen i Washington. Hon är på väg att skrämma upp 3.000 journalister, mediechefer och it-personer: ”Jag vill provocera publiken till att tänka.”
Framtidsforskaren Amy Webb kliver på scenen i Washington. Hon är på väg att skrämma upp 3.000 journalister, mediechefer och it-personer: ”Jag vill provocera publiken till att tänka.” Foto: Emil Wesolowski

Att se Amy Webb beskriva de olika scenarierna, på område efter område, är lite som att återse Charles Dickens ”En julsaga”. Scenerna där den tredje vålnaden, ”Kommande julars ande”, visar Scrooge hur framtiden kommer att bli om han inte bättrar sig. Teknikens väg framåt är obeveklig, men också påverkbar.

– Alla de teknologier vi ser etableras nu innebär superkrafter, som kan användas på olika sätt. Om man ser till journalistiken kan AI, algoritmer och automatisering användas för att bli bättre på att samla in stora mängder data och göra djupare och bättre journalistik och faktakontroll. Maskininlärningen gör systemen i våra liv mycket snabbare och kan fatta beslut och lösa problem mycket snabbare än vi människor kan. Det är i grunden positivt. Problemet uppstår om vi inte styr dem att göra rätt saker.

En stor del av Amy Webbs resonemang handlar om bristen på ansvarstagande hos de globala mediejättarna, som Facebook, Google och Twitter. Hon beskriver situationen de senaste åren, med en explosion av falska nyheter, som att de sociala nätverken ”löpt amok”.

– De här företagen har en enorm makt och betydelse som vår tids viktigaste nyhetsbyråer. De har inte tagit motsvarande ansvar när det gäller att se hur deras teknologi kan missbrukas för att sprida felaktiga uppgifter och användas som vapen i informationskriget.

Hon skakar på huvudet.

– På riktigt, hur kan man som teknikföretag i deras position inte tänka på det? Det är aningslöst och oansvarigt, men det är också en effekt av hur de fungerar som företag. Ju mer publiken engagerar sig i innehållet på plattformarna, desto mer pengar tjänar de. Det gynnar knappast det mest seriösa och kvalificerade materialet. Däremot utnyttjas det av de som har en agenda och som vill sprida felaktigheter för egna intressen.

Vad behöver Facebook, Google och Twitter göra?

– De måste vara mycket mer proaktiva när det gäller att få bort falska nyheter och sajter som publicerar det. De kan använda tekniken för att analysera språk, hashtaggar och så vidare för att identifiera och rensa bort trollkonton. De har möjligheterna. Men det krävs också att andra aktörer går ihop och gör mer för att verifiera nyheter, med teknikens hjälp.

Redan för fyra år sedan varnade hon i sin teknikrapport för hur ryska satsningar på robottjänster och fejkkonton på sociala medier skulle påverka det politiska landskapet. Nu vet vi att det blev verklighet, efter nyheterna om hur ryska intressen köpt riktade annonser på Facebook för att påverka opinionen – och hur trollfabriker i Makedonien och på andra ställen gjort att fejkade nyheter i många fall fick större genomslag i fjolårets USA-val än nyheter från seriösa medieföretag.

När du skapar supersnabba system, utan mänsklig övervakning, då får du den sortens allvarliga dikeskörningar vi nu ser.

Hon jämför utvecklingen i dag när det gäller flödet av nyheter på de sociala plattformarna med den hypersnabba börshandeln som bidrog till att driva på finanskrisen.

– När du skapar supersnabba system, utan mänsklig övervakning, då får du den sortens allvarliga dikeskörningar vi nu ser. Vi har tagit bort det mänskliga omdömet från processen, då kan vi inte vänta oss något annat resultat.

Som ett exempel tar hon dödsskjutningarna i Las Vegas, där en person helt utan inblandning i attacken pekades ut på nätverket 4Chan. Länken till det toppade sökresultatet på Google, trots att 4Chan är en källa som knappast borde tillskrivas någon trovärdighet i nyhetssammanhang.

Amy Webb tycker att det är ett haveri från Googles sida, men är inte förvånad.

– I dag är det kod, inte mänskliga bedömningar, som avgör vad de flesta av oss tar del av för innehåll på nätet. Det har ett pris, ett högt pris.

För fyra år sedan skrev Amy Webb en bok om algoritmerna – och siffrorna – bakom nätdejtingbranschen. Boken, ”Data, a love story”, blev en succé och det blev framför allt den videoföreläsning hon höll i ämnet. Där beskrev hon, med varm humor, hur hon matematiskt räknade ut sannolikheten för att hon skulle träffa en livspartner.

Efter hennes ganska hårda kriterieurval konstaterade hon att det i 1,5-miljonersstaden Philadelphia, där hon då bodde, bara fanns 35 män som kunde leva upp till hennes krav (han måste till exempel vara jude och fick inte spela golf). Eftersom oddsen för att träffa någon av dessa av en slump var minimal blev lösningen nätdejting.

Resultatet blev lyckat, efter en del dikeskörningar, där nättjänsternas kalkyler slog ordentligt fel. Men Amy Webbs slutreplik i talet är fin:

”Självklart finns det en algoritm för kärlek. Men det är du själv som skriver den.”

På precis samma sätt resonerar hon kring det tuffa budskapet i årets Tech Trends-rapport efter föreläsningen i Washington.

– Om jag säger att det råder 0 procents sannolikhet för ett optimistiskt scenario beror det inte på att jag är en dystopiker som hela tiden tänker på undergången. Jag är en pragmatiker, jag är övertygad om att vi kan vända utvecklingen. Men då måste det vara fler som ser vart vi är på väg och som tar initiativ för att förändra det.

Som futurolog pratar Amy Webb om framtiden ”hela tiden”, även hemma.

– Vårt hem är fullt av robotar, eftersom jag och min man båda är lite besatta av det. Men vi pratar också mycket med vår dotter om det – och vad man behöver tänka på. Vi lägger till exempel inte ut något privat material med henne på sociala medier och har ett slutet datornätverk.

Hur ser du på din dotters framtid? Vad kommer hon att göra?

– Jag kan ärligt säga att jag är ganska orolig, för den utveckling vi har framför oss. Vad hon kommer att göra har jag ingen aning om. Senaste budet från henne är att hon vill gå konstskola och designa tyger. Bra, säger jag, bara du skaffar dig en ekonomexamen också...

Så du tror trots allt inte att vi är på väg mot världens undergång, som vi känner den?

– Bara om vi fattar fel beslut. Framtiden är inte här. Vi anländer aldrig, vilket är bra. Det finns möjlighet att förändra.

Hon medger dock att hon nu, hösten 2017, är mer pessimistisk än tidigare.

– Ja, jag är väldigt bekymrad, inte minst när det gäller journalistiken och samhällets möjlighet att hålla sig informerad. Där går det för fort åt fel håll. Tekniken är här. Detta händer, vi måste konfrontera det.

Alan Turing avslutade sin rapport om maskininlärning 1950 med följande ord: ”Vi kan bara se en liten del av framtiden, men vi kan redan se mycket som vi måste ta oss an.”

Så vad kan man göra, som enskild person eller företag?

– Var uppmärksam. Börja tänk annorlunda. Prata om de här sakerna, om det så bara är på ett möte en gång i veckan eller månaden. Leta rätt på ny forskning, hitta nya samarbetspartners. Skapa utrymme i ditt schema för att tänka framåt. Bestäm dig. Du har möjligheten att skapa den framtid du vill. Framtiden har inte hänt än.

  • Läs och se mer:

Se Amy Webbs föredrag om Tech Trends 2018 i Washington, DC

Se Amy Webbs TED-föreläsning om algoritmerna bakom nätdejting

Läs hela rapporten Tech Trends 2018: Journalism & Media

Skapa en digital kopia av din röst eller lyssna på autogenererade röstmeddelanden med Donald Trumps röst

Skapa en 3D-modell av ditt ansikte utifrån en stillbild

Se fejkvideon med Barack Obama som forskarna vid University of Washington skapade

Läs mer om falska nyheter

Fakta. Amy Webb

Foto: Emil Wesolowski

Ålder: 40 år.

Bor: Baltimore, USA.

Yrke: Framtidsforskare.

Uppdrag: Vd och grundare Future today institute. Professor i framtidsstudier, New York Stern school of business.

Familj: Gift med Thevenin, dottern Petra, 7. Berättelsen om hur de träffades är en central del i hennes videoföreläsning från 2013 om hur hon knäckte koden för nätdejting. Talet har visats mer än 6,5 miljoner gånger.

Bakgrund: Journalist på Newsweek, Wall Street Journal, egenföretagare, lärare i spelteori, utbildad musiker. Har i tio år presenterat listan Tech Trends, med ett enormt genomslag i en rad branscher. Med på listan Thinkers50 Radar över de personer som är viktigast för att forma framtidens företagstänkande och rankad av tidskriften Forbes som en av de fem kvinnor som är viktigast för att förändra världen på teknikområdet.

Böcker: ”The signals are talking. Why today’s fringe is tomorrow’s mainstream” (Public Affairs/Hachette 2016), ”How to make J-school matter (again) (Harvard 2015), ”Data, a love story” (Dutton/Penguin, 2013). Nästa bok, ”Ok, humans. A future history of the great AI awakening”, släpps i februari 2019.

Futurologi

Wikipedia beskriver futurologi, eller framtidsstudier, som att det ”syftar till att öka förståelsen för framtiden i ett medel- till långtidsperspektiv, ofta genom att utveckla olika alternativa framtider”.

Fältet är inte kopplat till någon enskild akademi, men bygger på utvecklad metodik för att värdera utvecklingen och ta fram strategiska alternativ.

Pionjärer på området var den engelske författaren H G Wells och den tyske professorn Ossip K Flechtheim på 1930-talet. I en andra våg på 1960- och 1970-talet fanns stora profiler som sci fi-författaren Arthur C Clarke.

Tre avgörande punkter för framtiden

75 
trender finns med i Amy Webbs senaste rapport: ”2018 Tech Trends for journalism and media”. Maskininlärning eller artificiell intelligens, AI, står för en stor del av trendlistan. De tre mest avgörande trendklustren för utvecklingen de närmaste tio åren är enligt Webb:

Datoriserade bilder

AI som identifierar individer inte bara utifrån ansikten utan även kroppshållning. Billiga minisatelliter som fotograferar jordens yta, dygnet runt. Datorgenererad bildmanipulation. 3D och video skapade utifrån stillbilder. Det är bara några av de områden som nu exploderar och som både hotar integritet och ökar risken för falska berättelser.

Rösttjänster

Röststyrda sök- och nyhetstjänster där nyhetskällorna inte redovisas finns redan. Datorgenererade röstimitationer likaså, vilket gör det lättare att fabricera videoklipp som är svåra att skilja från verkligheten. Om fyra år använder hälften av jordens befolkning röststyrda tjänster. Om sex år är hälften av alla interaktioner med datorer röststyrda, enligt Webbs beräkningar.

Strypt tillgång till internet

”World wide web” är på väg att förvandlas till en mängd olika ”Splinternet”, när censur och restriktioner i lokal lagstiftning leder till nya innehållsbegränsningar. Det riskerar att leda till ännu större genomslag för falska nyheter och propaganda, säger Amy Webb. Nya sätt att verifiera innehåll, enligt samma transparenta modell som finns för elektroniska valutor, så kallade blockkedjor, skulle kunna vara ett motmedel.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.