Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Frankrikes roll i Syrienkriget gör landet till given måltavla

Det franska hangaefartyget Charles de Gaulle ska förläggas utanför Syrien för att stödja insatserna mot IS.
Det franska hangaefartyget Charles de Gaulle ska förläggas utanför Syrien för att stödja insatserna mot IS. Foto: Christophe Ena

Frankrike har haft en mer offensiv hållning i Syrienkriget – och i krigföringen mot IS – än något annat europeiskt land.

Det var därför sannolikt ingen tillfällighet att terrorsekten Islamiska staten (IS) valde Paris som måltavla för sitt hittills mest omfattande massdödande utanför Mellanöstern.

I september i år gick Frankrike med i den USA-ledda koalition som med stridsflyg attackerar Islamiska staten på syriskt territorium. Sedan tidigare angriper Frankrike IS från luften även i Irak.

”Vi bekräftar vår beslutsamhet att kämpa mot terroristhotet från Daish (Islamiska staten). Vi kommer att slå till varje gång vårt land är hotat”, hette det i ett uttalande från den franske presidenten François Hollandes kansli i samband med beslutet.

Dagarna före Parisdådet i fredags attackerade franskt stridsflyg de IS-kontrollerade oljeraffinaderierna kring Deir al-Zour i nordöstra Syrien, och president Hollande gav order om att Frankrikes enda hangarfartyg, ”Charles de Gaulle”, skulle förläggas utanför Syrien och stödja stridsinsatserna mot Islamiska staten.

Dessutom har Frankrike varit mycket tydligt med att president Bashar al-Assad inte kan spela någon roll i en eventuell framtida politisk övergång i Syrien, därtill har han för mycket blod på sina händer.

En fransk specialdomstol påbörjade för ett par månader sedan en utredning som kan leda till att president al-Assad åtalas för krigsbrott. Det handlar om tortyr av fångar i över 6 000 fall. Khalid Khoja, ledare för Syriska nationella rådet (SNC), den moderata syriska exilregeringen, har ett andra hem i Paris.

Den franska uppfattningen är att Bashar al-Assad, med sin ovilja att gå den syriska oppositionen till mötes och sin flygterror mot civilbefolkningen i Syriens rebellkontrollerade områden, bidragit till radikaliseringen av regimmotståndet.

Bashar al-Assad har naturligtvis en annan verklighetssyn. Efter terrorattentaten fick Frankrike motta kondoleanser från hela arabvärlden. Men Bashar al-Assads kommentar till massakern i Paris andades snarare skadeglädje:

– Frankrikes felaktiga politik har bidragit till terrorismens utbredning. Vi har varnat för detta i över tre år. Nu vet Frankrike vad vi lever med i Syrien, sade al-Assad.

På frågan om de syriska säkerhetstjänsterna kan samarbeta med deras europeiska motsvarigheter för att försöka stoppa Islamiska staten, svarade al-Assad:

– Vi kan inte ha en sådan samverkan utan ett politiskt samarbete.

Frankrikes felaktiga politik har bidragit till terrorismens utbredning. Vi har varnat för detta i över tre år. Nu vet Frankrike vad vi lever med i Syrien.

Frankrike har starka nutidshistoriska band med Syrien. År 1922, när det ottomanska riket dit Syrien hörde började falla sönder gav Nationernas förbund i uppdrag till Storbritannien och Frankrike att förvalta regionen som så kallade protektorat. Så skapades Syrien, som Frankrike tog hand om fram till den syriska självständigheten 1944.

Frankrikes historiska bakgrund som stor kolonialmakt – på sin tid den näst största i världen efter Storbritannien – har bidragit till en fransk aktivistisk hållning i Nordafrika och Mellanöstern. President Hollande anses stå för en ”kolonialt” präglad Afrika- och Mellanösternpolitik och är inte främmande för att använda landets militär för interventioner.

Frankrike var en av pådrivarna till den FN-koalition som flygbombade Libyen och dess envåldshärskare Muammar Khaddafi i samband med revolten 2011, och i början av 2013 inledde franska trupper en offensiv mot islamistiska rebeller i den forna kolonin Mali.

Den offensiva politiken har också lett till spänningar. Det blodiga kriget med Algeriet, som pågick i åtta år (1954–1962) innan den algeriska självständigheten nåddes, har definierat synen på Frankrike i stora delar av arabvärlden och Afrika.

En jämförelsevis stor andel av den franska befolkningen är muslimer – cirka tre miljoner människor. En överväldigande majoritet av dem är laglydiga, hårt arbetande och kanske inte ens speciellt religiösa.

Men det finns också ett inslag av motsättningar. År 2011 genomdrev Frankrike den omdiskuterade så kallade niqab-lagen som förbjuder användandet av ansiktstäckande huvudbonader på allmän plats, något som inom vissa kretsar upplevts som en markering mot islam.

Bristande integration har bidragit till ett proletariat av unga arbetslösa i storstadsförorterna. Många av dem är andra- eller tredjegenerationens ättlingar till invandrare från Nordafrika. För tio år sedan kulminerade det spända förhållandet i omfattande kravaller i Paris förstäder.

En islamisk radikalisering har utvecklats vilket i sin tur medverkat till att Frankrike är det land i Europa som bidrar med flest frivilligkrigare till Islamiska statens terror i Syrien och Irak – över 1 400, enligt inhemska underrättelseuppgifter. Cirka 200 av de IS-frivilliga beräknas ha återvänt till Frankrike.

Extremhögerpartiet Front National har vunnit röster på en invandrings- och islamfientlig politik. Efter terrordådet mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris i januari inträffade en rad attacker mot moskébyggnader runt om i Frankrike.

Och moskéattackerna spelar de islamistiska extremisterna i händerna, eftersom de ökar motsättningarna mellan grupperna och ökar på radikaliseringen.

Foto:

Mer om IS utveckling

Dokument: Så exploderade Islamiska staten i Europas ansikte
Med terrordådet i Paris har Islamiska staten (IS) tagit steget från största terrorskaparen i Mellanöstern till ett akut globalt säkerhetshot. Men historien om IS börjar redan år 2003.
DN:s korrespondent Erik Ohlsson berättar om hur Islamiska staten kunde växa från en obskyr mördarsekt till en maktfaktor som stöpt om världspolitiken.

• Erik Ohlsson: IS terrordåd på en ny nivå
Attackerna i Paris har tagit Islamiska statens terror till en ny nivå. Terroristernas dödsdrift har hittills främst drabbat fattiga muslimska länder. Nu riskerar Europas storstäder att bli en ny front i ”kriget mot terrorn”.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.