Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Fransk högerlobby stärker banden till Ryssland

François Fillon är en fransk presidentkandidat med starka band till Ryssland. Det handlar inte bara om att han känner Putin – hans parti Republikanerna har en egen lokalavdelning i Moskva. Starka franska affärsintressen lobbar för att Fillon ska avskaffa sanktionerna mot Ryssland om han blir vald. DN har träffat den franska högerlobbyn i Moskva.

Kring Paveletskaja-metron i centrala Moskva reser sig ett kontorslandskap av skyskrapor. Här arbetar utländska företag och investerare. På senare år har de blivit betydligt färre – den ekonomiska krisen, sanktionerna mot Ryssland och den infekterade relationen till väst har fått många utländska investerare att dra sig ur landet.

De som är kvar kämpar för att överleva. Många av dem är franska – och många franska affärsmän i Ryssland har kopplingar till Republikanska partiet, François Fillons parti. Det är ett av få europeiska partier som har en egen partiavdelning i Moskva.

– Vi har ett femtiotal medlemmar, men vi når i praktiken ut till ungefär 300 personer i Moskva, säger Alexandre Stefanesco.

Han äger ett headhuntingföretag i Moskva och är talesperson för Republikanska partiet i Ryssland.

Läs mer: Fillon får utmana Le Pen

I Ryssland bor just nu omkring 4 000 fransmän, majoriteten av dem i Moskva. En stor del är affärsmän och många har fylkats kring parlamentarikern Thierry Mariani. Han är medlem i partiet och har besökt Krim flera gånger sedan annekteringen. Mariani är en av François Fillsons nära förtrogna. Hans hustru är ryska och han besöker ofta Moskva där han har deltagit i den lokala avdelningens tillställningar.

François Fillons band till Ryssland handlar alltså inte enbart om hans relation till Putin utan också om att det finns en stark prorysk lobby inom hans eget parti. Frankrike är Rysslands tredje största handelspartner i Europa efter Tyskland och Italien. Starka ekonomiska intressen i Frankrike är trötta på sanktionerna.

– Fillon fick flest röster (49,7 procent) av alla kandidater bland fransmän bosatta i Ryssland. Det är ingen slump. Han är gaullist och han kommer att föra en balanserad utrikespolitik som inte letar efter konflikter med Ryssland. Inrikespolitiskt är han konservativ. På det planet håller Ryssland på att bli en modell, säger Alexandre Stefanesco.

På vilket sätt?

– I Ryssland finns en moralkonservativ trend, man vill inte låta samhället bli alltför progressivt. Det passar oss. Det är mycket lättare för eliterna kring Putin att kommunicera med den franska högern än med vänstern.

Fillon skulle säkert orsaka friktion med sina gaullistiska tendenser. Jag hoppas i så fall att det bara blir friktioner och inga avgörande brytningar.

Stefanesco tillägger att Fillon också har en förståelse för Rysslands och Frankrikes gemensamma strategiska intressen.

– Vi är EU:s enda kärnvapenmakt efter Brexit. Vi har enormt stora strategiska intressen med Ryssland, däremot har vi få ekonomiska intressen i Ukraina. Fillon är en person som i motsats till Hollande kommer att jobba för franska intressen. Inte för baltiska eller polska.

Vad händer då med den europeiska solidariteten?

– Vad är europeisk solidaritet? Att Frankrike förlorar pengar? Vi har inte grundat EU för att Frankrike ska lida ekonomiskt, utan för att vi aldrig mer ville ha krig. I dag är Europa involverat i en onödig konflikt med Ryssland, säger Stefanesco.

En av de mest kända franska affärsmännen i Moskva heter Philippe Pégorier och leder det franska verkstadsföretaget Alstom. Han blir ofta intervjuad i rysk press där han upprepade gånger har sagt att EU borde avskaffa sanktionerna mot Ryssland. I höstas dekorerades han av Putin med samma vänskapsorden som även USA:s tillträdande utrikesminister Rex Tillerman har fått.

Pégorier, som tar emot DN på Alstoms kontor i centrala Moskva, säger att hans hopp är att François Fillon avskaffar sanktionerna gradvis.

– Jag väntar mig inte att sanktionerna kopplade till Krim ska avskaffas, det är inte realistiskt. Men eventuellt får vi se en förändring i de rent ekonomiska sanktionerna, till exempel förbudet att låna pengar av europeiska banker. Det är helt absurt att när det franska oljeföretaget Total genomför sitt gasborrningsprojekt på Jamalhalvön så kan de inte låna pengar av franska banker! De måste göra det av kinesiska.

Pégoriers eget företag Alstom berörs inte av sanktionerna, men han säger att de ”kunde ha fler beställningar”. Att Ryssland har blivit ett ämne för den franska valdebatten kallar han unikt, men begripligt.

– Majoriteten av fransmännen är inte intresserade av att bli indragna i en konflikt med Moskva, vilket har skett efter att EU fick nya östeuropeiska medlemmar. Därför har Ryssland blivit en inrikespolitisk fråga. Fillon vill inte lämna EU, den saken är viktig att förstå. Vad han vill är att ändra på EU:s Rysslandsrelation.

I de baltiska länderna betraktar man det här resonemanget med oro. Andres Kasekamp, professor i statskunskap på Tartu universitet, konstaterar att ju större splittring inom EU, desto farligare situation för de baltiska länderna.

– För oss är enhet inom både EU och Nato oerhört viktigt. Fillon skulle säkert orsaka friktion med sina gaullistiska tendenser. Jag hoppas i så fall att det bara blir friktioner och inga avgörande brytningar, säger han till DN.

Konflikter är inget nytt när det gäller partiets verksamhet i Moskva. I fjol sände 16 franska korrespondenter i Ryssland ett gemensamt brev till franska handelskammaren i Moskva där man krävde att slippa bli smutskastade på nätet av medlemmar. En av dem som anklagas för att sprida näthat är Alexandre Stefanesco.

– Det stämmer att jag har mycket dåliga relationer till den franska pressen, säger Stefanesco. Men jag hatar ingen anonymt. Jag har ett officiellt Twitterkonto och en blogg där jag tar upp felaktigheter journalister gör i sitt letande efter ryska agenter överallt. I Putins framgångar, i valet av Trump, i att Fillon vinner … Men sanningen är att Ryssland inte har några behov av agenter. Folk i Europa röstar på konservativa partier av fri vilja.

Fakta.Presidentval i april och maj

Frankrike håller presidentval den 23 april. Om ingen kandidat får över hälften av rösterna i första omgången hålls den andra omgången den 7 maj.

Det största franska högerpartiets kandidat är François Fillon, som klart vann primärvalet mot Alain Juppé och Nicolas Sarkozy. Främlingsfientliga och högerpopulistiska Nationella Fronten har nominerat Marine Le Pen.

Socialistpartiet håller sitt primärval i januari. Sju kandidater är hittills nominerade. Den mest kända är Manuel Valls, före detta premiärminister.

Fakta.Sanktionerna mot Ryssland

Efter att Ryssland annekterade Krimhalvön i mars 2014 införde både USA och EU sanktioner mot landet. Ett antal personer ur Putins inre krets förvägrades inresa till EU och USA. Dessutom stoppades förhandlingar för att underlätta visumproceduren, samt samarbete i militära frågor och rymdteknik.

I april 2014 trädde det andra sanktionspaketet i kraft. Listan på personer som förvägras inresa och företag man inte samarbetar med förlängdes.

I juli 2014 godkände EU och USA ett tredje paket sanktioner, som en följd av den ryska inblandningen i kriget i östra Ukraina. De här sanktionerna förbjuder försäljning av militärmateriel och utrustning för oljeindustri. Rysslands möjligheter att ta lån utomlands begränsas.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.