Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Gränsgångare anklagas för att ta jobben

Tysken Axel Meier är en så kallad gränsgångare. Det är emot sådana som honom som en majoritet av schweizarna röstade i söndags. ”Fast jag oroar mig inte så mycket. Beslutet ska omsättas inom tre år, mycket hinner ändra sig”, säger han.

Varje dag tar civilingenjören Axel Meier, 35 år, bilen och åker de sju milen från tyska Konstanz vid Boden­sjön till IT-jobbet i Opfikon utanför Zürich. Det har han gjort de senaste sju åren.

– På så vis kan jag bo kvar i min hemstad och slipper flytta till städer som Stuttgart eller München för att få ett motsvarande jobb, säger han.

Invandrare och gränsgångare som Axel Meier var en måltavla för ja-sidan vid söndagens folkomröstning om invandringen. Ja-sidan vill sätta stopp för den fria rörligheten för EU-medborgare, det heter att de tar jobben från schweizarna.

– Fast det stämmer inte, Schweiz behöver arbetskraft utifrån. Där­emot kan jag hålla med om att vi minskar trycket på högre löner. Som tysk tycker man att schweiziska löner är super, säger Axel Meier.

Axel Meier har tagit bilen till Opfikons lilla centrum för att göra ett snabbt ärende.

Här finns det mest nödvändiga –  en livsmedelshall, ett apotek och en blomsterhandel. Med jämna mellan­rum dundrar flygplanen från Zürich flygplats förbi på oroväckande låg höjd.

Kommunen Opfikon illustrerar på ett extremt sätt vad folkomröstningen handlade om.

För inte alltför länge sedan var Opfikon en bondby med mindre än tusen invånare. I dag har man 16 000 invånare och byggkranarna på vägen mot centrum antyder att expansionen fortsätter. Cirka hälften av kommuninvånarna är dessutom utländska medborgare. Närheten till flygplatsen gör Opfikon extra attraktivt för dem.

Inne på Café Keller finns det mycket att diskutera denna måndagsmorgon efter folkomröstningen. Som vanligt har fem vithåriga män samlats vid sitt stambord inne i hörnet. Här löser de världsproblemen varje förmiddag.

– Överallt är det kris – bostadsbrist, massor av socialfall, trängsel på vägarna. Jag anser att det beror på invandringen och att Opfikon växt så snabbt. Det kan inte fortsätta så här, säger den 84-årige ingen­jören.

Bredvid honom sitter den 63-årige köksinredaren. Han skyller avogheten mot invandringen på de som kom från Balkan på 90-talet, det var med dem som sedernas fördärv kom till alplandet.

Initiativet till söndagens folkomröstning kom från Schweiziska folkpartiet (SVP), som numera är landets största parti. Det höger­populistiska SVP fick sitt genombrott 1992. Då sade Schweiz i en folkomröstning nej till ett associerings­avtal med EU, ett sådant avtal som Norge och Island har i dag.

Efter tio år, 2002, slöt Schweiz trots allt ett samarbetsavtal med EU där arbetskraftens fria rörlighet var en grundbult. Inför söndagens omröstning var SVP i princip ensamt om att vilja häva den delen av avtalet.

Alla de andra etablerade partierna inklusive näringslivet och de tongivande medierna var emot. På måndagen konstaterade ansedda Neue Zürcher Zeitung att val­utgången är mycket mer än en politisk örfil från väljarna, den utgör en vändpunkt.

I flera schweiziska städer uppstod små, spontana demonstrationer mot beslutet redan på söndagskvällen.

Vid ett annat bord på Café Keller sitter det gifta paret Sonja och Ümit Turan. Deras föräldrar kom från Turkiet, själva är de födda och uppvuxna i Schweiz. De har numera dubbla medborgarskap och är inte hotade av beslutet.

– Men det var obehagligt när alla på jobbet jublade när valresultatet kom, säger Ümit Turan, som arbetar på Zürichs flygplats. Han och hans fru röstade bägge nej till att begränsa invandringen.

”Klokt Schweiz har stått upp”

Underbara nyheter, tyckte Nigel Farage, ledaren för det invandringsfientliga brittiska partiet Ukip, när han hörde resultatet i Schweiz folkomröstning. Ett klokt och starkt Schweiz har stått upp mot trakasserier och hot från byråkrater i Bryssel, menade han. Ukips framgångar och en invandringsskeptisk opinion har även fått regeringspartiet Tories att verka för tuffare invandringsregler till Storbritannien.

Men de lagar som råder om fri rörlighet i EU gör det svårt för premiärminister David Cameron att hindra invandring från andra EU-länder. Bland annat därför vill Cameron omförhandla Storbritanniens avtal med EU och har utlovat folkomröstning om EU-medlemskapet 2017 om Tories vinner nästa val.

Marianne Björklund

”Dålig nyhet för Europa”

– Vi ska se över våra relationer med Schweiz, sade Frankrikes utrikesminister Laurent Fabius och kallade resultatet av omröstningen för en "dålig nyhet för Europa och för Schweiz". Extremhögerns ledare, Marine Le Pen jublade däremot och berömde schweizarnas "klarsynthet". Efter att ha tappat fart i opinionsmätningarna hoppas Marine Le Pen nu att folkomröstningen ska ge hennes invandrarfientliga parti luft under vingarna inför det kommande EU-valet i maj.

Magnus Falkehed

Begränsat intresse

I Grekland är debatten om invandring intensiv och hätsk, men det handlar framför allt om flyktingpolitiken. Det nynazistiska partiet Gyllene gryning vill stänga landets gränser och stoppa all invandring och den stora frågan inför EU-valet i maj är om partiet, som har fortsatt stöd av ungefär 10 procent, ska förbjudas. Det kommer i så fall att ställa upp under nytt namn. Den fria rörligheten i EU har däremot hittills inte lett till debatt och därför väcker folkomröstningen i Schweiz begränsat intresse.

Annika Ström Melin

Inga starka reaktioner

Det har inte kommit några starka reaktioner från Spanien. Trots att invandringen är fortsatt stor har det hittills inte lett till framväxten av populistiska eller EU-kritiska partier i Spanien.

Det pågår inte heller någon debatt om den fria rörligheten. För Spanien överväger fördelarna och i krisens spår har många unga spanjorer lämnat landet för att söka arbete på annat håll i EU, vilket har lett till att befolkningstillväxten avstannat.

Annika Ström Melin

Wilders parti jublar

Geert Wilders populistiska parti PVV jublar. Wilders har länge krävt stopp för den fria rörligheten i EU och har för närvarande starkt stöd i opinionen, vilket också har påverkat landets politik. Under senare år har Nederländerna stängt dörren för invandring från länder utanför EU och skärpt kraven för familjeåterförening. Ändå invandrade 156 000 till Nederländerna 2012, varav knappt hälften från andra EU-länder. Men emigrationen ökar också och var nästan lika stor som invandringen 2012 (143 000).

Annika Ström Melin

Resultatet oroar Merkel

Reaktionerna i Tyskland är blandade. Förbundskanslern Angela Merkel är bekymrad och menar att beslutet leder till "avsevärda problem". Utrikesministern Frank-Walter Steinmeier säger att "Schweiz skadar sig självt". Det eurokritiska partiet Alternativ för Tyskland, som satsar på ett ta en plats i Europaparlamentet i vår, säger att även Tyskland borde ha samma typ av lagstiftning. Arbetskraftens fria rörlighet inom EU har varit en het fråga i Tyskland sedan gränserna till Rumänien och Bulgarien öppnades vid årsskiftet.

Jan Lewenhagen

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.