Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-22 14:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/greta-thunberg-effekten-syns-i-finlandska-valrorelsen/

Världen

”Greta Thunberg-effekten” syns i finländska valrörelsen

02:07. ”Greta Thunberg-effekten” syns i finländska valrörelsen.

Även Finland upplever en ”Greta Thunberg-effekt”. Över hela landet strejkar skolelever och inför riksdagsvalet på söndag har klimatfrågan fått rejält utrymme. 

Ett rekordstort antal väljare vill se De grönas ordförande Pekka Haavisto som nästa statsminister. DN har träffat Haavisto som hoppas på ett uppsving bland unga väljare.

Rätta artikel

Bland valstugor och tunnelbaneresenärer utanför köpcentret Kamppi håller De grönas ordförande Pekka Haavisto ett tal inför en handfull trogna väljare. Många låter sig smaka av den vegetariska linssoppan, som skiljer sig från den traditionsenliga valstugekorven som de flesta finländska partier brukar bjuda på.

Dagens ämnen är givna: hållbar tillväxt, utbildning och ett bättre socialskydd. De gröna förespråkar bland annat ett utökat experiment med basinkomst, något som redan den sittande regeringen prövat. Dessutom vill De gröna att Finland är koldioxidneutralt senast 2030.

Här, i Helsingfors, behöver Haavisto inte slåss om rösterna. Partiet är populärt bland urbana väljare.

De Grönas ordförande Pekka Haavisto talar till väljare i centrum av Helsingfors. Foto: Niklas Meltio

Helsingfors biträdande borgmästare Anni Sinnemäki är grön veteranpolitiker, och i stadsfullmäktige är partiet näst störst (efter borgerliga Samlingspartiet), med 21 ledamöter av 85.

Haavisto, som fyllde 61 år i mars, har silvergrått hår och är känd för sin lugna ledarstil. I presidentvalen 2012 och 2018 var han den enda som kom i närheten av att utmana den sittande presidenten Sauli Niinistö, och enligt undersökningar inför valet vill över 20 procent av finländarna se honom som nästa statsminister. Han är till och med populärare än Socialdemokraternas Antti Rinne, vars parti i övrigt leder mätningarna. De gröna själva landar mellan 12 och 14 procent.

Haavisto är en representant för den första generationens gröna politiker. Redan i skolan blev han vegetarian, och skolstrejkade tills han skaffat ett läkarintyg om att han inte behövde äta kött.

Just nu har hans parti tappat ett par procent sedan mätningarna placerade De gröna på fjärde plats. Men partiets trumfkort är miljöfrågan och nya, potentiella väljare.

– Det ska bli intressant att se vad som händer på söndag, eftersom de unga normalt brukar vara rätt passiva väljare i Finland. Klimatengagemanget kan förändra det, säger han.

Finska ungdomar samlades vid Helsingfors domkyrka för att demonstrera för klimatet, 15 mars 2019. Foto: Heikki Saukkomaa/AFP

I Finland har man märkt en tydlig ”Greta Thunberg-effekt”.  Under hela vintern har skolelever runt om i landet strejkat för klimatet, och runt tusen finländska forskare understödde också officiellt skolstrejkerna. I november skrev åtta partier under ett avtal om gemensamma klimatmål. Dessutom har det startats ett medborgarinitiativ för att få in klimatlära som ett ämne i grundskolan. 

Det betyder förstås inte att alla politiker drar åt samma håll – i valdebatten finns tydliga ytterligheter, till exempel ett starkt stöd för privatbilism hos borgerliga Samlingspartiet och Sannfinländarna, medan Centern och Blå Framtid (som bildades när Sannfinländarna splittrades) tycks motsätta sig alla större åtgärder för att nå klimatmålen. 

I en valdebatt häromveckan fick en grupp partiledare kommentera ett inslag med Greta Thunberg, varpå partiledaren från det lilla protestpartiet ”Finland först”, Marco de Wit, kallade inslaget för ”statlig propaganda”. Att Helsingfors stad numera har en vegetarisk dag i alla skolor får andra politiker att profilera sig som köttätare.

Men att kandidaterna fått svara på miljöfrågor oftare än i tidigare val är klart, säger medieprofessor Anu Koivunen.

– Min uppfattning är att man till och med talat mer om miljön i det här valet än man gjorde i Sverige i senaste valet. Alla partier utom Sannfinländarna skrev dessutom under de gemensamma klimatmålen, även om det bara är Vänsterförbundet och De gröna som verkligen säkrar klimatmålen i sina partiprogram, säger hon.

Finlands miljöparti är populärt i Helsingfors, där det är näst störst i kommunfullmäktige. Foto: Niklas Meltio

Sannfinländarna har gått framåt i de senaste veckornas mätningar och ligger just nu tvåa. Anu Koivunen tror att klimatfrågan är en förklaring.

– Även om partiets kärnfråga är invandringen, har partiledaren Jussi Halla-aho valt att fokusera sig på klimatdebatten. På det sättet profilerar han sig som ett alternativ till alla andra partier, som han beskyller för ”klimathysteri”. 

Koivunen tycker att medierna tagit upp klimatvinklar mycket mer systematiskt än i tidigare val.

– Tidningarna har gjort mätningar som visat att klimatet är viktigt för de flesta läsare. Man ser ändå att det finns en grupp, ofta män i medelåldern, som inte engageras lika mycket av de här frågorna, säger hon.

Tittar man på Europa är De grönas siffror på 12–14 procent unika. Att just Finland har ett så populärt miljöparti har en lång historia, säger Pekka Haavisto.

– Vi kom in i riksdagen första gången 1983, och vi har suttit fyra gånger i regeringen. Det beror ju delvis på att vi i Finland är vana att samarbeta över de ideologiska klyftorna. Det är inte samma blockpolitik som i Sverige, säger han.

Ska man tro opinionsundersökningarna kommer nästa statsminister att heta Antti Rinne, som är Socialdemokraternas partiordförande. Han har varit sjukskriven på grund av en lunginflammation och inte gjort särskilt mycket väsen av sig. 

Att partiet trots det är störst handlar kanske mest om att den sittande regeringen – med Centerns Juha Sipilä i spetsen – har rekordlågt stöd, inte minst sedan Sipilä ansökte om regeringens avgång tidigare i våras på grund av en misslyckad vårdreform.

Jani Huopainen (längst till höger) tar en selfie med Pekka Haavisto. Foto: Niklas Meltio

Haavisto tror inte på en lika inflammerad regeringsbildning som efter senaste val i Sverige.

– Det är svårt att spekulera. Vi hade ju redan hade Sannfinländarna i regeringen, så läget är inte lika låst i Finland. Kanske en ny regering kan bildas med Socialdemokraterna och De gröna som bas, säger han.

Anu Koivunen delar Haavistos önskan om att fler unga ska gå och rösta på söndag.

 – För mig är det valets intressantaste fråga. I senaste valet röstade endast 43 procent av alla 20-åringar jämfört med 84 procent av alla 70-åringar. Det är en dramatisk tudelning. I mätningar bland unga är De gröna populära, men man ser också en polarisering, då många unga stöder Sannfinländarna.