Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-05 07:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/hagia-sophia-blir-moske-efter-86-ar-som-museum/

Världen

Hagia Sophia blir moské efter 86 år som museum

En folksamling firar utanför muséet Hagia Sofia i Istanbul efter beskedet om att det åter ska bli en moské.
En folksamling firar utanför muséet Hagia Sofia i Istanbul efter beskedet om att det åter ska bli en moské. Foto: Ozan Kose/AFP

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan tillkännagav på fredagen att Hagia Sophia i Istanbul åter ska bli moské efter att ha varit såväl kyrka, moské och museum under sin 1.500 år långa historia.

Hagia Sophia är en av Istanbuls mest besökta byggnader och ett av Unescos världsarv. Den mäktiga byggnaden uppfördes år 537 som en bysantinsk kyrka fram till den ottomanska erövringen 1453 då den konverterades till en moské och senare till ett museum.

På fredagen beslutade en domstol att museet ska bli moské och några minuter senare skrevs beslutet under av president Erdogan, skriver Hurriyet.

Kritiken mot att nu åter göra Hagia Sophia till en moské har bland annat kommit från ortodoxa kristna. Den ekumeniska patriarken Bartholomeus, som leder omkring 300 miljoner ortodoxa kristna över hela världen, har tidigare sagt att ett sådant beslut skulle vara en stor besvikelse för kristna och skada relationerna mellan Öst och Väst och vidga klyftorna mellan kristna och muslimer, skriver New York Times.

Också USA har ställt sig kritiskt till en återgång till moské och liksom Grekland sagt att man velat se byggnaden som det museum det har varit sedan den turkiska regeringen under det moderna Turkiets ledare Mustafa Kemal Ataturk beslutade om detta 1934. Museet öppnade den 1 februari 1935.

Unesco luftade på fredagen sin oro för att det kan komma att ske invändiga förändringar i byggnaden när den ju ska anpassas för att bli moské. Enligt FN-organet har byggnaden ett ”enastående universellt värde” och är ”en unik integrering av arkitektoniska mästerverk som återspeglar mötet mellan Europa och Asien över flera århundraden”. Unesco skriver också att man uppmanar de turkiska myndigheterna att för en dialog kring eventuella förändringar. 

President Erdogan är själv en bekännande muslim och sa i ett tal till nationen under fredagen att den första bönen kommer att hållas i Hagia Sophia den 24 juli. Erdogan sa också att byggnaden även i fortsättningen kommer att hållas öppen för alla, alltså även kristna och utländska turister.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt