Sent på kvällen den 6 augusti utsattes Skatteverket i Köpenhamn för ett sprängdåd. Två personer befann sig i byggnaden vid explosionen, men ingen kom till skada. Under tisdagen stod det klart att två svenska män hemmahörande i Skåne misstänks för dådet. En är anhållen, den andra är internationellt efterlyst.

Knappt hade nyheten kablats ut förrän den danska statsministern Mette Frederiksen (S) kallade till presskonferens tillsammans med justitieministern Nick Hækkerup (S).

– Vi ser det här som ett angrepp mot danska myndigheter och därmed också mot hela vårt samhälle. Vi väljer att se på situationen som mycket allvarlig, sade Mette Frederiksen och meddelade att regeringen nu vill undersöka möjligheterna att stärka gränsskyddet mot Sverige.

– Vi ska börja undersöka hur vi kan skydda gränsen på ett bättre och klokare sätt. Den dansk-svenska gränsen har vår fulla uppmärksamhet just nu. Det ska inte vara så att man kan resa från Sverige till Danmark och placera dynamit i Köpenhamn.

Gränsen till Sverige är säkrad med id-kontroller sedan flyktingkrisen 2015. Kravet på att införa kontroller även i motsatt riktning, från Sverige till Danmark, framfördes redan i början av året då Dansk folkeparti lanserade ett förslag om att införa gränskontroller mot Sverige i syfte att minska kriminaliteten i Köpenhamn.

Då möttes förslaget med fnysningar, bland annat från Mette Frederiksens eget parti.

Socialdemokraten Mattias Tesfaye, i dag utlännings- och integrationsminister i den nya S-regeringen, menade att frågan om gränskontroller inte ska vara en politisk utan snarare en polisiär angelägenhet.

– Gränskontroller måste bygga på polisens värdering av om det finns ett behov, sa han till Danmarks radio.

Socialdemokraterna har de senaste åren anklagats för att ha kopierat Dansk folkepartis politik – och det har också varit en vanligt förekommande förklaring till det högerpopulistiska partiets enorma väljartapp i parlamentsvalet i början av juni. Nu verkar S-regeringen harva vidare i deras hjulspår. Kanske kan det ses som en utsträckt hand, ett infriat löfte från tidigare om samarbete i vissa politiska frågor.

Att anklaga Sverige för att göda kriminalitet och ökad brottslighet på andra sidan sundet kan i övrigt inte anses som särskilt kontroversiellt i de politiska kretsarna i Danmark. Här har man i åratal pratat om ”det svenske tilstande” – svenska förhållanden – när man vill lyfta fram Sverige som avskräckande exempel, framför allt när det gäller migration, integration och kriminalitet.

Mette Frederiksen kunde på onsdagen inte svara på hur man vill stärka gränsskyddet, men uppgav att hon varit i kontakt med Stefan Löfven i ärendet.

Det är ännu för tidigt att säga vad utspelet kommer att innebära om det blir verklighet. Men sannolikt skulle det få konsekvenser för alla tusentals pendlare som dagligen reser över sundet från Sverige, med längre restider och krav på att visa pass eller annan id-handling inte bara vid den svenska gränsen utan även vid den danska.

Detta i en tid då Öresundsregionens blotta existens har börjat ifrågasättas.

I ett debattinlägg i Sydsvenskan den 11 augusti skriver till exempel Hans-Åke Persson, professor emeritus i Europeisk historia vid Roskilde universitet, och Christer Persson, tidigare utvecklingschef i Malmö stad, att ”de flesta projekt som drogs igång i samband med att Bron byggdes fallit ihop som korthus” och nämner planerade projekt som skrinlagts – bland annat Öresundsuniversitetet och samarbete inom radio och tv.

Skribenterna skriver att begreppet Öresundsregionen möjligen var ”en parentes i historien” – och ja, frågan är hur stora chanser detta geografiska område har att utvecklas som enad region om gränserna och möjligheterna att röra sig fritt i området skärps snarare än luckras upp.