Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Hårda ord om Ryssland i EU

Fredsdemonstration i Tblisi på måndagen.
Fredsdemonstration i Tblisi på måndagen. Foto: AFP Photo/Olivier Laban-Mattei
EU gick längre än väntat vid kristoppmötet om Georgien. Ett enigt EU inte bara fördömde Rysslands beslut att erkänna Abchazien och Syd-Ossetien utan lade också förhandlingarna om nytt avtal med Ryssland på is i väntan på en rysk militär reträtt.

Det krävs mycket för att EU ska kalla in extra toppmöte. Det hände efter 11 september, det hände inför Irakkriget. Och i går, måndag, samlades EU-ledarna till extra toppmöte på grund av Georgienkrisen.

Så är också Georgienkrisen något av en existentiell kris för EU. Den utspelas i det närområde där EU försökt använda sin "mjuka makt" i form av handel, bistånd och samarbetsavtal som utrikespolitiskt instrument. Men räcker den "mjuka maktens" redskap för att möta det Ryssland som nu med militärt maktspråk börjat staka ut sin intressesfär i området?

Oenighetens skugga hängde över de 27 medlemsländerna, där många har Ryssland som främsta energileverantör och några har dystra erfarenheter av rysk övermakt. Brittiske premiärministern Gordon Brown krävde inför mötet att förhandlingarna om nytt samarbetsavtal med Ryssland skulle läggas på is, medan ordförandelandet Frankrikes premiärminister Francois Fillon varnade för att "peka finger åt Ryssland". Den italienske regeringschefen Silvio Berlusconi sägs in i det sista ha varit oentusiastisk inför tanken på ett gemensamt uttalande.

Men när EU-ordföranden och franske presidenten Nicolas Sarkozy 8 september åker till Moskva för att tala med de ryska ledarna har han bakom sig ett enigt EU och ställningstaganden som gick längre än man kunnat vänta.

Mest uppseendeväckande är att EU-ledarna beslutade att förhandlingarna om nytt samarbetsavtal med Ryssland ställs in så länge inte Ryssland dragit tillbaka sina trupper till de positioner de hade innan striderna i Georgien började 7 augusti. Den punkten fanns inte inte med från början i ordförandelandets förslag till mötet.

Ett enigt EU "fördömer" också Rysslands beslut att erkänna utbrytarrepublikerna Abchazien och Syd-Ossetien. Inte heller detta var självklart - förra veckan var inte alla EU-länder villiga att gå så långt.

Lättast att enas om var stödet till Georgien. EU lovar humanitär hjälp och ekonomiskt stöd till återuppbyggnad, men också starkare band till Georgien med sikte på mjukare visumregler och framtida frihandelsavtal. Och det "östpartnerskap" mellan EU och tidigare sovjetrepubliker som Sverige och Polen tagit initiativ till flyttas högre upp på EU:s agenda. Detta är också att se som signaler till Ryssland.

Den fredsplan Nicolas Sarkozy förhandlat fram har fått kritik för att innehålla oklarheter som Moskva kunnat ta till intäkt för att inte dra tillbaka sin militär.

Men nu gör sig EU redo att skicka upp till tvåhundra civila observatörer till Georgien för att få insyn i vad som händer i konfliktområdet och, säger Brysseldiplomater, "försvåra för ryssarna att finnas kvar".

EU var snabbt ur startgroparna i Georgienkrisen. Men så var det också Frankrike, en stormakt med stora resurser, som förde EU:s ordförandeklubba när krisen bröt ut. En effekt av krisen i Georgien blir att den svenska regeringen inför sitt ordförandehalvår 2009 ser över vad som krävs för att Sverige ska kunna agera kraftfullt i en internationell kris, avslöjade utrikesminister Carl Bildt efter toppmötet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.