Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

”Hen” upprör i Frankrike

Fransmän upprörs över könsneutrala pluralvarianter. Arkivbild.
Fransmän upprörs över könsneutrala pluralvarianter. Arkivbild. Foto: Anders Wiklund: TT

En neutral fransk genusböjning har börjat användas allt mer i den offentliga och akademiska världen. Men den nya könsneutrala pluralvarianten upprör språkkonservativa fransmän.

Debatten om det könsneutrala pronomenet hen var som störst för ett par år sedan. Påhejare menade att ordet var ett viktigt steg i riktningen mot ett jämställt språk, traditionalister förfasades. Bland annat kallade Svenska Akademien tidigare ständige sekreterare Horace Engdahl pronomenet för "allt för fånigt". Men för två år sedan, 2015, togs ordet upp i Svenska Akademiens ordlista, med sloganen "hen är här nu".

Under senare tid har en liknande språkstrid blossat upp i Frankrike.

Det franska språket har komplexa regler för hur ord böjs utifrån genus och i regel är det maskulinum som dominerar. Något som den franska regeringens departement för jämlikhet kallar för en form av könsmässig tyranni, enligt The Times.

Ett av dessa exempel är hur grupper av människor böjs i bestämd form. Består gruppen av både män och kvinnor är det den manliga pluralböjningen som används. Till exempel om det är en grupp vänner, ami i singular, som består av bara män skulle man säga amis och om det bara var kvinnor amies. Men om gruppen vänner består av både män och kvinnor använder man den manliga böjningen, amis.

Men nu har det kommit en ny variant av pluralböjningen. Den nya könsneutrala lösningen, som bara används i skrift, lyder ami·e·s, med två mellanpunkteringar. Kära vänner blir cher·e·s ami·e·s.

Böjningen har börjat användas allt mer i akademiska och offentliga sammanhang. Det nybildade regeringspartiet En Marche använder pluralvarianten i en logotyp för sin parlamentsgrupp, där de skriver ”Vos député·e·s en marche!”.

Écriture inclusive, inkluderande skrivande, kallas den nya skrivstilen för och den uppmuntras av myndigheten Le Haut Conseil à l’Égalité, Rådet för jämlikhet, som menar att den är ett sätt att bryta könsmaktsordningen i det franska språket.

Men traditionalister är kritiska. Sir Michael Edwards, enda britten i traditionstunga språkakademien Académie Française, kallar den nya skriftliga stavningen för "rappakalja", skriver The Times.

Franska filosofen Raphaël Enthoven anser att den könsneutrala pluralböjningen är ett sätt att hjärntvätta människor och drar jämförelser till George Orwells ”nyspråk” från boken 1984.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.