Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-19 10:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/henrik-brandao-jonsson-bolsonaros-lagforslag-allvarligt-hot-mot-urbefolkningen/

Världen

Henrik Brandão Jönsson: Bolsonaros lagförslag allvarligt hot mot urbefolkningen

Bild 1 av 2 Brasiliens president vill ändra lagen så att gruvbolag ska få exploatera urfolkens reservat i Amazonas.
Foto: Paulo Lopes
Bild 2 av 2 Ett av måna områden i Amazonas som har skövlats och bränts för att ge plats för jordbruk och boskapsuppfödning.
Foto: Andre Penner/AP

RIO DE JANEIRO. Gruvbolag ska få exploatera urfolkens reservat i Amazonas, enligt ett lagförslag som Brasiliens president Jair Bolsonaro skickat till kongressen. 

Den nya lagen kommer att utgöra ett allvarligt hot mot regnskogen och landets urbefolkning. 

När det gäller att bevara urbefolkningens rättigheter är Brasilien ett föredöme. Tretton procent av landets yta har delats ut till landets olika urbefolkningar där de lever enligt sina seder och bruk. Ingen får beträda områdena utan tillåtelse från landets urbefolkningsmyndighet Funai. Att Bolsonaro nu vill ändra lagen som skyddar områdena och öppna upp för rovdrift gör att urbefolkningen riskerar att försvinna. Hans lagförslag är det allvarligaste hotet mot urbefolkningen sedan vita jordbrukare från södra Brasilien, med hjälp av militärdiktaturen, erövrade stora delar av Amazonas under 1970-talet. Urbefolkningarna var inte immuna och dog av enkla förkylningar.

Anledningen till att Bolsonaro vill öppna områdena för gruvdrift är att det finnas stora guld- och diamantfyndigheter i marken. På vissa platser förekommer också det sällsynta metalliska grundämnet niob som bland annat används till komponenter i jetmotorer. Bolsonaro vill att den nya lagen även ska ge möjlighet för bolag att bygga vattenkraftverk på Amazonasflodens bifloder, samt göra det möjligt att utvinna olja och gas i regionen. Med tanke på att Bolsonaro har majoritet i kongressen är det troligt att den beslutar om en ny lag.

De främsta ledarna för Brasiliens omkring 300 olika urbefolkningar varnar för att gruvdriften kommer undergräva deras samhällen och utplåna deras kultur. Bolsonaro lyssnar inte på det örat utan anklagar miljöorganisationer och utländska medier för att inte förstå vad urbefolkningen vill ha.

– Ni vill att ursprungsbefolkningen ska fortsätta som stenåldersmänniskor utan tillgång till teknik, vetenskap, information och modernitetens underverk. Förstår ni inte att urbefolkningen vill arbeta. De vill producera, men det kan de inte för att de bor isolerade i sina reservat som grottmänniskor, sa Bolsonaro vid en presskonferens i huvudstaden Brasília förra året med utländska journalister.

I lagförslaget finns en klausul som ger urbefolkningen rätt att bli konsulterade av företagen innan en gruva anläggs eller ett vattenkraftverk byggs, men lagförslag ger inte urbefolkningen vetorätt. Om kongressen i Brasília bestämmer att en gruva eller ett vattenkraftverk ska byggas så blir det så. Det gör att Bolsonaros lagförslag kan bli nådestöten för Amazonas.

Vad som ytterligare ökar faran för urbefolkningen är att Bolsonaro tidigare i veckan utsåg en före detta frikyrklig missionär till chef för urbefolkningsmyndigheten Funai. Det gör att den frikyrkliga chefen får tillgång till känslig information om de 107 olika urbefolkningar som valt att leva isolerat i Amazonas utan kontakt med omvärlden. Om chefen får för sig att ge kristna missionärer tillåtelse att ta sig in i områdena kan det leda till att urbefolkningarna dör ut av sjukdomar. 

FN:s särskilda rapportör om urbefolkningens rättigheter Victoria Tauli-Corpuz går så långt som att tala om risken för ett folkmord.
FN:s särskilda rapportör om urbefolkningens rättigheter Victoria Tauli-Corpuz går så långt som att tala om risken för ett folkmord. Foto: Bebeto Matthews

– Detta är ett farligt beslut som kan leda till ett folkmord bland isolerade människor, säger filippinskan Victoria Tauli-Corpuz, FN:s särskilda rapportör om urbefolkningens rättigheter.

Att Bolsonaro valt att hålla en aggressiv linje mot landets urbefolkning visar att han är trogen den ideologi som skapades under militärdiktaturen mellan 1964 och 1985 och gick ut på att urbefolkningen skulle ”civiliseras”. Ideologin har rasistiska rötter, vilket Bolsonaro visade när han under en av sina veckovisa livesändningar på Facebook i januari sa: ”Indianer håller utan tvekan på att förändras. De blir alltmer människor som oss”.