Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-12 11:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/henrik-brandao-jonsson-maduro-drar-at-tumskruvarna-pa-oppositionen/

Världen

Henrik Brandão Jönsson: Maduro drar åt tumskruvarna på oppositionen

Venezuelas ledare Nicolás Maduro.
Venezuelas ledare Nicolás Maduro. Foto: Matias Delacroix/AP

RIO DE JANEIRO. Högsta domstolen har avsatt ledarna för Venezuelas två största oppositionspartier. Det visar att regimen drar åt tumskruvarna på oppositionen inför höstens parlamentsval. Henrik Brandão Jönsson svarar på tre frågor om läget i oljelandet Venezuela.

Varför har partiledarna för de två oppositionspartierna avsatts?

Venezuelas ledare Nicolás Maduro fruktar att befolkningen ska rösta på oppositionen vid parlamentsvalet till hösten och har därför bett Högsta domstolen att plocka bort ledarna för landets två största oppositionspartier. 

Regeringen har inte förklarat varför oppositionsledarna bytts ut. Det enda uttalande som gjorts kommer från Högsta domstolen som skrev på Facebook att avsättningen av partiledarna ingår i en ”nödvändig omstruktureringsprocess” inför parlamentsvalet.

En av partiledarna som förlorat sin position är parlamentsledamoten Juan Pablo Guanipa från högerpartiet Primero Justicia. Han menar att Högsta domstolens beslut visar att regimen inte vill att det venezuelanska folket ska få rösta fritt och anklagar regimen för att inte vilja ha fria val. Parlamentet är den enda demokratiska institution kvar som kontrolleras av oppositionen och om regimen vinner parlamentsvalet innebär det att diktaturen hårdnar i Venezuela. 

Vad händer nu?

Maduros förslag är att Högsta domstolens valkommission ska utse två andra oppositionsledare som regimen valt ut. Problemet är att de är före detta oppositionspolitiker som redan sparkats från sina respektive partier eftersom de medverkat i korrupta affärer. Om de tar plats i partiledningarna innebär det att regimen har en hållhake på dem. De kan då bli marionetter åt regimen och göra det lättare för regimen att rigga parlamentsvalet.  

Venezuela var tidigare Latinamerikas rikaste land, men har under Nicolás Maduros tid vid makten blivit det fattigaste landet på kontinenten. Över fem miljoner har flytt landet och de som är kvar lider av undernäring. En undersökning visar att över en tredjedel av landets befolkning endast får i sig 1.200 kalorier om dagen – mindre än hälften av kroppens energibehov.

Hur blir det med parlamentsvalet?

Flera oppositionspartier har redan meddelat att de inte tänker ställa upp i parlamentsvalet eftersom de vet att det är lönlöst. Regimen kommer aldrig att tillåta en valförlust, menar de. Andra partier, som de två största Primero Justicia och mittenpartiet Acción Democratica, har ännu inte bestämt sig. En del av partiets medlemmar vill delta för att åtminstone få några platser i parlamentet så att de kan påverka oljelandets framtid. Andra menar att ett deltagande i valet innebär att de skulle acceptera Maduros diktaturregim och legitimera hans styre av Venezuela.

Ämnen i artikeln

Venezuela
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt