Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Oljediktaturen kan få viktig roll i nytt kallt krig

Oppositionsväljare efter att Maduro på valkvällen.
Oppositionsväljare efter att Maduro på valkvällen. Foto: Fernando Llano/AP

Bogotá. Från och med i dag är inte Venezuela längre en demokrati som styrs av en auktoritär regim. Oljelandet är i praktiken en diktatur som styrs av en kriminell elit som tvingar befolkningen att fly eller svälta.

Frågan är vilken typ av diktatur Venezuela blivit. En postkommunistisk diktatur som tar avstamp där Sovjetunionen slutade eller en neosocialistisk militärdiktatur likt Kuba? Jag får nog säga att Venezuela är mer likt Kuba. Men regimen, som anklagas för omfattande valfusk, har sina egenheter.

En cynisk tanke som Nicolás Maduros regim bär på är att skapa så dåliga förutsättningar som möjligt så att den tvingar alla som kan att fly landet. Det innebär att Venezuela blir av med alla kreativa, smarta och utbildade människor. Endast de som inte kan fly blir kvar. Konceptet har testats tidigare på Kuba och lyckats. Efter decennier av varubrist och trakasserier bor endast de kvar på Kuba som gillar regimen eller har tvingats att gilla den för att överleva.

Hittills har en tiondel av Venezuelas 30 miljoner invånare lämnat landet. Om flyktingvågen fortsätter kommer landet kanske bara ha 20 miljoner invånare kvar om några år. Då närmar sig landet den nivå som gör det möjligt för regimen att försörja befolkningen med inkomsterna från oljan. 

Förvisso får landet endast upp knappt hälften av oljan som tidigare, på grund av att alla utbildade tekniker flytt, men om Ryssland fortsätter att pumpa in pengar i Venezuela kan ryssarna också förse landet med den expertis som försvunnit. Venezuela kan i så fall kallas för en oljediktatur.

Nicolás Maduro under söndagen.
Nicolás Maduro under söndagen. Foto: Juan Barreto/AFP

Frågan är vad omvärlden kan göra när Latinamerikas rikaste land blir en diktatur. Det första är att göra som 14 länder i den så kallade Limagruppen gjort – de erkänner inte söndagens valresultat och har kallat hem sina ambassadörer. USA har inte heller erkänt valresultatet och EU väntas i dagarna ta ett liknande beslut. Problemet med att frysa ut Venezuela är att landet kommer att hamna i knäet på andra diktaturer och auktoritära regimer.

Endast några dagar innan söndagens val gav Turkiets president Erdogan sitt stöd till Maduro. Sedan tidigare har Iran, Belarus, Ryssland, Kina, Indien, Bolivia och Nicaragua visat sitt stöd för regimen. För den geopolitiska balansen innebär det att ett oljerikt land, med världens största kända oljereserv, kan bli en viktig spelpjäs om det Kalla kriget bryter ut igen. 

Venezuela är ett mäktigt land som geografiskt ligger väldigt nära USA. Att en stor del av landet utgörs av Amazonas täta regnskog gör att det går att gömma det mesta i landet.

Maduros vice president är den terroristanklagade Tareck El Aissami. Han är född i Venezuela av libanesisk mamman och syrisk pappa. Hans pappas farbror var Shibli al-Aysami som startade Baathpartiet i Syrien och flyttade sedan till Irak där han arbetade nära diktatorn Saddam Hussain. 

Enligt USA:s utrikesdepartement driver Tareck El Aissami en terroristcell i Venezuela som tvättar pengar åt kokainbaroner och ger Hizbollah fria händer att verka i landet. El Aissami ligger i topp på den lista av venezolanska ledare som kommer att gripas om han sätter sin fot utanför landet.

Läs mer: Pensionärer drabbas värt när diktaturen närmar sig 

Fakta.Valresultatet

Valmyndigheten hävdar att Nicolás Maduro vann med 67 procent av rösterna. Motkandidaten Henri Falcón ska endast ha fått 21 procent. Valmyndigheten menar att 46 procent av den röstberättigade befolkningen röstade, men uppgifterna strider mot andra som visar att knappt 30 procent av befolkningen röstade. 

Oppositionen har också anmält Socialistpartiet för att ha placerat ut stånd inne i vallokalerna och köpt röster mot matpaket. 

Oppositionskandidaten Henri Falcón kräver omval i oktober.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.