Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-03 18:22

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/hoga-vardskostnader-hindrar-amerikaner-fran-att-soka-hjalp/

VÄRLDEN

Höga vårdskostnader hindrar amerikaner från att söka hjälp

President Donald Trump i möte med chefer för sjukvårdsföretag i USA angående det nya coronaviruset.
President Donald Trump i möte med chefer för sjukvårdsföretag i USA angående det nya coronaviruset. Foto: Evan Vucci/AP

Nästan hälften av USA:s befolkning säger att de regelbundet undviker sjukhusbesök för att de oroar sig över kostnaderna. I takt med att det nya coronaviruset sprids allt snabbare i landet varnar många hälsoexperter för att de höga sjukvårdskostnaderna kan få krisen eskalera.

När Osmel Martinez Azcue återvände till Miami efter en yrkesresa till Kina i februari hade han symptom som gjorde honom oroad att han smittats av det nya coronaviruset. Han ville vara en ansvarsfull medborgare och uppsökte omedelbart det närmaste sjukhuset, trots att han var oroad över kostnaderna.

En grundlig undersökning visade att han inte hade viruset utan en vanligare form av influensa. Han fick sedan hem en räkning på 3.275 dollar. Martinez Azcue förväntades betala 1.400 dollar, drygt 13.500 kronor, ur egen ficka.

För de 28 miljoner amerikaner som saknar sjukförsäkring i USA innebär det nya coronaviruset inte bara en akut hälsorisk, utan även en risk för att leva resten av livet skuldsatt. Utöver de som saknar försäkring finns det åtskilligt fler amerikaner som har billiga försäkringar med skyhöga patientavgifter, vilket var Martinez Azcues fall.

44 procent av alla amerikaner säger, i en färsk mätning av University of Chicago, att de regelbundet undviker läkarbesök trots oroväckande symtom, eftersom de oroar sig för kostnaderna.

44 procent av alla amerikaner säger, i en färsk mätning av University of Chicago, att de regelbundet undviker läkarbesök trots oroväckande symtom, eftersom de oroar sig för kostnaderna. En fjärdedel av amerikanerna, en rekordhög siffra, säger även att de undviker sjukvård trots allvarliga sjukdomar, på grund av kostnaderna, enligt Gallup.

De flesta amerikaner har sjukförsäkring genom sina arbetsgivare, eller de statliga programmen för äldre och låginkomsttagare, Medicare och Medicaid. Men en stor grupp som inte är heltidsanställda saknar sjukförsäkring, eller väljer billiga försäkringar som kan innebära att de själva måste stå för tusentals dollar om året i utgifter om de blir sjuka.

I takt med att det nya coronavirusets spridning eskalerat i USA har kongressen i Washington röstat igenom avgiftsfria tester för den som uppvisar symtom. Men andra kostnader som uppstår i samband med behandlingar eller tester är det oklart vem som ska betala.

President Donald Trump tillkännager att han inför ett 30 dagar långt resestopp från Europa
President Donald Trump tillkännager att han inför ett 30 dagar långt resestopp från Europa Foto: Doug Mills/AFP

När USA:s president Donald Trump i onsdags kväll höll ett tal till nationen om krisen gav han inga specifika besked om detta. Trump kom med ett otydligt löfte om att försäkringsbolag inte längre kommer att ta betalt för vård relaterad till coronaviruset, men blev snabbt korrigerad av en talesperson för AHIP, USA:s största lobbygrupp för sjukförsäkringsbolag, som betonade att de bara godkänt avgiftsfria tester för viruset, inte för vård och behandling.

Sjukvårdsexperter är mycket oroade över att det amerikanska sjukvårdsystemet inte alls är förberett på den kris som väntar. Enligt Mark Lipsitch, professor i epidemiologi på Harvard, kan 40–70 procent av världens befolkning sannolikt få viruset under det kommande året.

Lipsitch betonar i en intervju med The Atlantic att det i många av dessa fall kommer att röra sig om lindriga fall, med knappt märkbara symptom för många unga och i övrigt friska.

Men de globala siffror som finns tillgängliga visar att mellan 3–5 procent av coronasmittade behöver intensivvård. I USA kan sådan vård kosta runt 11.000 dollar om dagen, enligt Journal of Critical Care Medicine, en omöjlig kostnad för många av de 28 miljoner som saknar sjukförsäkring.

Men de globala siffror som finns tillgängliga visar att mellan 3-5 procent av coronasmittade behöver intensivvård. I USA kan sådan vård kosta runt 11 000 dollar om dagen, enligt Journal of Critical Care Medicine, en omöjlig kostnad för många av de 28 miljoner som saknar sjukförsäkring.

De flesta företag och arbetsplatser i USA har uppmanat anställda att följa folkhälsomyndighetens riktlinjer och ta sjukledigt om de känner några av virusets symtom, men en fjärdedel av USA:s arbetsplatser erbjuder ingen betald sjukledighet. För många arbetare kan två, tre dagar obetald ledighet leda till ekonomisk katastrof.

I serviceindustrin och den så kallade gigekonomin har de flesta varken sjukförsäkring eller betald sjukledighet. Många i dessa sektorer har dessutom daglig kontakt med hundratals andra personer, vilket ökar risken för att smittan sprids snabbt.

Förra året införde Trump-administrationen en ny regel som innebär att USA:s miljontals papperslösa och personer med tillfälliga visum och uppehållstillstånd inte längre får tillgång till offentligt finansierad sjukvård; vilket förväntas leda till att miljontals som behöver vård eller tester inte uppsöker sjukhus; den som drar på sig sådana kostnader äventyrar sina chanser att ansöka om permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap, med Trumps nya regler.

Kongressen har nu röstat igenom ett krispaket på 8 miljarder dollar och Demokraterna i kongressen försöker även få igenom betald sjukledighet på federal nivå, vilket även vicepresidenten Mike Pence sagt att de är öppna för.

På delstatsnivå genomförs också omfattande krisåtgärder. I New York, Kalifornien och delstaten Washington har man infört avgiftsfri akutvård för alla som tror att de kan ha smittats.

Ämnen i artikeln

USA
Sjukvård
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt