Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-30 07:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/hogsta-domstolen-domer-om-trumps-deklaration/

Världen

Högsta domstolen dömer om Trumps deklaration

Måste USA:s president offentliggöra sina deklarationer? På tisdagen inledde högsta domstolen sin prövning av frågan.
Måste USA:s president offentliggöra sina deklarationer? På tisdagen inledde högsta domstolen sin prövning av frågan. Foto: Saul Loeb/AFP

Politiska motståndare har krävt att han ska offentliggöra sina deklarationer, men USA:s president Donald Trump har vägrat.

En flera år lång strid diskuterade Högsta domstolen fallet. Dom faller troligen i juni.

TT Text

Donald Trump är den förste amerikanske president sedan Richard Nixon på 1970-talet som vägrat offentliggöra sina deklarationer, vilket eldat på spekulationer om eventuella ekonomiska oegentligheter.

Såväl demokratiskt kontrollerade kommittéer i kongressen som en distriktsåklagare i presidentens tidigare hemstad New York har begärt ut dokumenten, och flera domstolsbeslut har slagit fast att Trump måste offentliggöra dem. Men Trump har styvnackat vägrat och hans advokater har överklagat varje utslag som gått presidenten emot.

Frågan har nått den sista juridiska instansen när Högsta domstolen diskuterade ärendet på tisdagen – på distans, för att minska smittspridningsrisken.

President Trumps advokat Patrick Strawbridge pressades om han ansåg att en president var fredad från att tvingas lämna ut privata dokument. Chefdomare John Roberts, som är konservativ, frågade om advokaten kunde se något tillfälle när den amerikanska kongressens representanthus kunde kräva ut handlingarna.

– Det har jag svårt att föreställa mig, svarade Strawbridge.

Även representanthusets intentioner att driva frågan om Trumps deklarationer ifrågasattes i Högsta domstolen.

– Borde vi undersöka den mentala processen hos lagstiftarna? Borde ledamöter i representanthusets kommittéer tvingas vittna om varför de vill se dessa dokument, frågade Roberts justitiedepartementets advokat Jeffrey Wall.

På förhand tycks flera omständigheter tala till Trumps fördel, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Att Högsta domstolen beviljat prövningstillstånd anses indikera att den överväger att gå emot de lägre instanserna. Dessutom har Trump under sin tid i Vita huset kunnat utse två nya domare, vilket innebär att rätten i dag har en konservativ majoritet.

Men självklart är det inte, påpekar Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

– Idén med högsta domstolen är att den ska uttolka konstitutionen och förhålla sig ovanför de politiska stridigheterna, domarna som utses ska vara väl respekterade och inte bli indragna i dagspolitiken. Länge var det så att många nomineringar gick igenom senaten med stora majoriteter, men sedan 90-talet har den processen blivit mer partipolitisk, säger han.

Chefsdomaren John Roberts har dock markerat mot Trump när denne ifrågasatt opartiskheten hos domare som nominerat av demokratiska presidenter.

– Man ska inte utgå från att de konservativa domarna med automatik kommer att stödja Trump i alla lägen. Situationen är så oerhört polariserad i USA att de kanske blir än mer angelägna om att vidmakthålla sin självständighet, säger Dag Blanck.

Fallet är politiskt laddat och bägge sidor kallar frågan principiell. Demokratiska partiet hävdar att målet handlar om kongressens tillsynsmakt gentemot presidentämbetet. Trumps advokater hävdar i sin tur att presidenten måste ha fullständig immunitet för att effektivt kunna sköta sitt ämbete, annars kan motståndare sätta käppar i hjulen genom att sjösätta ändlösa utredningar.

– Den frågan ligger i botten, hur mycket makt presidentämbetet ska ha, säger Dag Blanck.

Även Högsta domstolen är medveten om målets tyngd. I slutet av april bad rätten överraskande parterna att lämna in skrivelser om frågans politiska betydelse, skriver AFP.

Det ovanliga draget har i USA lett till spekulation om att rätten kan slå fast att frågan i första hand är politisk, snarare än juridisk. Ett sådant utslag skulle ogiltigförklara de tidigare domstolsbesluten om att dokumenten måste offentliggöras.

Högsta domstolen förväntas meddela sitt utslag före slutet av juni, cirka fyra månader innan presidentvalet den 3 november.

– Om resultatet går Trumps väg kommer han att se det som en bekräftelse på att han hade rätt och det kommer att bli en stor del av hans valkampanj. Om det går emot honom ska det bli väldigt intressant att se vad som händer. Om det kommer fram graverande uppgifter i hans självdeklarationer kan det bli sprängstoff, säger Dag Blanck.