Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-12 12:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/hongkongs-demokratiska-roster-tystnar/

Världen

Hongkongs demokratiska röster tystnar

På en videoskärm i en korsning i Hongkong syns den kinesiska presidenten Xi Jinping, då han talade i Peking under tisdagen – den dag då den kontroversiella säkerhetslagen antogs.
På en videoskärm i en korsning i Hongkong syns den kinesiska presidenten Xi Jinping, då han talade i Peking under tisdagen – den dag då den kontroversiella säkerhetslagen antogs. Foto: Mark Schiefelbein

Kinas kontroversiella säkerhetslag för Hongkong är ett tungt slag mot demokratirörelsen. Av rädsla för hårda fängelsestraff och utlämning till Kina tystnar nu deras röster, en efter en.

TT Text

Ända sedan 2014 års Paraplyrevolution har de outtröttligt hållit kampen för demokrati och principen ”ett land, två system” vid liv. Men nu ser det ut att vara över.

Bara minuter efter det att Kina i tisdags hade godkänt den omstridda lagen blev påföljderna synbara: Hongkongs aktivister kliver tillbaka.

”Det här markerar slutet på det Hongkong som världen känner”, skrev Joshua Wong, ledare för demokratirörelsen Demosisto, på Twitter i samband med att han meddelade sin sorti.

Läs även: Första gripandet bara timmar efter lagens införande 

Joshua Wong, Nathan Law och Agnes Chow.
Joshua Wong, Nathan Law och Agnes Chow. Foto: JEROME FAVRE, JEROME FAVRE / EPA / TT

Hongkongkännaren Tim Rühlig, verksam vid Utrikespolitiska institutet, kan inte annat än att hålla med.

– Jag önskar att jag kunde säga något mindre deprimerande, men det känns som slutet på demokratirörelsen i Hongkong och den frihet som befolkningen har haft sedan överlämningen från Storbritannien 1997, säger han till TT.

Kort efter Wongs kungörelse meddelades att hela Demosisto upplöses efter det att även ledargestalterna Agnes Chow och Nathan Law dragit sig tillbaka. Likaså avslutar självständighetsrörelsen Hongkong National Front sina aktiviteter i Hongkong.

En sorgens dag, konstaterar Tim Rühlig. Samtidigt har han full förståelse för demokratikämparnas kapitulation – under den nya säkerhetslagen är riskerna helt enkelt för stora.

– Jag kan inte sitta i bekväma Stockholm och be aktivisterna i Hongkong att fortsätta protestera när de riskerar livstids fängelse.

Han ser med stor oro på hur Hongkong nu med allt större hastighet rör sig i riktning mot Fastlandskina.

– Den nya säkerhetslagen är en överträdelse av ”ett land, två system”-principen och de medborgerliga friheterna i Hongkong, säger han.

– Jag förväntar mig att väldigt många kommer att lämna Hongkong för Taiwan eller Storbritannien nu. I Pekings ögon är det förmodligen bäst om alla aktivister lämnar.

Premiärminister Boris Johnson uppgav nyligen att Storbritannien inte kommer att svika befolkningen i den före detta brittiska kronkolonin om lagen klubbades igenom av Kina. Nästan hälften av Hongkongs 7,4 miljoner invånare kan därmed få möjlighet att flytta till Storbritannien och i förlängningen få brittiskt medborgarskap.

Säkerhetslagen innebär bland annat att Hongkongbor nu riskerar livstids fängelse för ”omstörtande verksamhet” och ”separatism”, enligt Reuters. Många tycks tvivla på att det här är den sista kinesiska framryckningen.

”Med utbredd makt och otydliga lagar kommer staden att förvandlas till en förtäckt polisstat. Hongkongdemonstranter står nu med stor sannolikhet inför att utlämnas till Kinas domstolar för rättegångar och livstidsdomar”, skriver Joshua Wong.

Även Rühlig fruktar att utlämning av hongkongeser till Kina kan komma att bli aktuellt.

– Om det inte ingår i lagen nu så blir det förmodligen nästa steg. Det innebär att Hongkongbor då skulle stå inför hela det kinesiska förtrycket. Frågan är också vad lagen innebär för tillgång till internet och information i Hongkong.

Att Kina i och med säkerhetslagen bryter mot det sino-brittiska överlämningsavtalet som skrevs med Storbritannien 1984 ”går emot precis allt i internationell lag”, säger Rühlig. Det i sig är ett tydligt tecken på Pekings stigande nationalism, som utöver i Hongkong på sistone manifesterats i Taiwan, Sydkinesiska sjön och Indien.

Joshua Wong, som 2017 nominerades till Nobels fredspris, har kämpat för demokrati i Hongkong sedan 14 års ålder. På Twitter skriver han att Hongkong nu går in i en era av ”vit terror”, vilket syftar på den kinesiska förföljelsen av politiska dissidenter i Taiwan mellan 1949 och 1987, då landet styrdes av det kinesiska nationalistpartiet Guomindang som leddes av Chiang kai-shek, då omkring 140.000 taiwaneser fängslades.

”Jag hoppas att det internationella samfundet kommer att fortsätta arbeta för Hongkong och öka sina ansträngningar för att försvara vår sista skärva av frihet”, skriver Wong.

Ämnen i artikeln

Hongkong
Kina
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt