Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

”I stället för en fredsplan blev det en kalldusch”

03:49. Efter president Donald Trumps beslut om att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad har demonstrationer uppstått på gatorna. DN:s Nathan Shachar och Paul Hansen är på plats i Ramallah.

Tiotusentals palestinier på Västbanken, i Israel och i Jordanien protesterade på torsdagen mot USA:s nya Jerusalem-politik. Sammanstötningar mellan israelisk militär och demonstranter rasade i timmar i Tulkarem, Nablus, Betlehem och Ramallah, och vid Damaskusporten i Jerusalems gamla stad.

I Ramallah, bara ett hundratal meter från den palestinske presidentens bostad, förde scenerna tankarna till det förra palestinska upproret 2000-2003, med stenslungor, brinnande bildäck på den palestinska sidan och tårgas och gummikulor från israeliska soldater från det stora militärhögkvarteret i bosättningen Beit El. 

Ambulanser stod på rad, redo att föra sårade till sjukhus. Liknande scener utspelades vid nästan alla israeliska vägspärrar på Västbanken.

Foto: Paul Hansen

Men den palestinska ledningen i Ramallah, som håller en militant ton i sina kommunikéer, är inte ivrig att konfrontera Israel just nu. Dels inser president Mahmud Abbas att Donald Trump är likgiltig för palestinskt missnöje och inte kommer att ändra sig; dels vet han att det finns krafter i den israeliska regeringen som gärna skulle se palestinierna ta till vapen för att då kunna möta våld med våld och flytta fram sina positioner på deras bekostnad.

De palestinska säkerhetsstyrkorna, som ibland stoppar militanta landsmän innan de hunnit fram till vägspärrarna, ingrep inte på torsdagen. Något sådant hade inte accepterats av de protesterande och hade genast vänt den uppdämda vreden mot Abbas. 

Trots frenesin hos unga entusiaster gick det inte att ta fel på den underliggande pessimismen hos de flesta deltagare och åskådare. De europeiska ledarnas mycket försynta invändningar mot USA:s kursomläggning, arabledarnas pliktskyldiga solidaritetsfraser och nyheten om att fler länder, bland dem Filippinerna och Tjeckien, står på tur att flytta sina ambassader till Jerusalem, sätter palestiniernas isolering och hjälplöshet i skarp relief.

Foto: Paul Hansen

I ett samtal med DN säger parlamentsledamoten Hanan Ashrawi:

– Det här har ödelagt USA:s trovärdighet, de kommer själva att ångra detta, de har skjutit sig i foten. Inga utspel av den här sorten kan trolla bort palestiniernas historiska rättigheter i staden.

En annan inflytelserik makthavare, Saji Salame, medlem av det palestinska nationalrådet PNC, erkänner att det ser mörkt ut för palestinierna:

– Detta var en chock för oss. I månader har vi fått signaler från Washington att vi ska ta det lugnt, ligga lågt och inte överraska Trump, han har en originell fredsplan som snart är färdig. I stället för en fredsplan var det en kalldusch han hade i beredskap för oss.

Dalal Salame från Fatah-partiets centralkommitté, som står den palestinske presidenten nära, berättar att hon just kallats till krismöte med resten av ledningen:

– USA:s president är mäktig, men det finns gränser. Han kan inte bestämma vilken vår huvudstad är, det har historien redan gjort! 

Saleh
Saleh Foto: Paul Hansen

Också på gatan är stämningen moloken snarare än stridslysten. Salih, 30, saftförsäljare, säger att han inte gör sig några förhoppningar om bättre tider:

– Trumps snack om ett fredsavtal tror jag inte på. Men jag tror inte på arabledarna heller. De struntar i oss när det verkligen gäller. De kommer inte att bryta med Trump för vår skull.

I Israel firar premiärminister Benjamin Netanyahu USA:s beslut som om det vore hans eget verk, och de enda politiska partier som inte deltar i glädjeyran är liberala Meretz och de arabiska partierna. 

Sett i ett större regionalt perspektiv är läget nu detta: Netanyahu och Trump hoppas kunna normalisera Israels relationer till den sunnimuslimska arabvärlden över huvudet på palestinierna, utan någon fredsuppgörelse. Detta skulle ske med Egyptens och Saudiarabiens tysta samtycke. Palestiniernas enda sätt att hindra detta är att vädja till president Abdulfattah al-Sisis och kung Salmans undersåtar att resa sig i protest mot sådana planer. Det är långt ifrån säkert att de lyckas.

Palestinafrågan, som en gång var den enda fana alla arabregimer och -befolkningar kunde sluta upp bakom, har förlorat sin attraktionskraft under de senaste åren, då de flesta arabstater fått egna, livshotande kriser på halsen.

Foto: Paul Hansen

På torsdagskvällen hade ett fyrtiotal palestinier och tre israeliska soldater sårats under oroligheterna. Med tanke på det stora antalet inblandade är detta ett lindrigt saldo, som röjer att ingendera sidan varit angelägen att spilla blod. Palestinierna, för sin självaktnings skull, kan inte avstå från protester; och israelerna vill för allt i världen inte att nyheterna om Jerusalems nya status ska ersättas av rubriker om dödsskjutningar av civila palestinier.

Men alla är inte måna om att gjuta olja på vågorna. Det muslimska brödraskapet i Israel och på de ockuperade områdena arbetar intensivt för att förvandla fredagens muslimska veckobön på Tempelberget till den gnista som ska sätta regionen i brand. 

De israeliska säkerhetstjänsterna kommer sannolikt att begränsa tillträdet till denna konfliktens eldfängda hjärta, så att endast män över femtio tillåts delta. Det betyder med stor sannolikhet kollisioner vid infarterna från Västbanken till Jerusalem, men där har de israeliska styrkorna ett naturligt överläge, medan den gamla stadens trånga gränder gynnar civila kontrahenter.

Läs mer: Wallström i möte med Tillerson om Jerusalem

Läs mer: Flera länder vill följa Trumps exempel

Läs mer: ”Trump punkterar en tvåstatslösning”

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.