Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-30 21:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/ikonen-for-fri-abort-som-blev-abortmotstandare-jag-gjorde-det-for-pengar/

Världen

Ikonen för fri abort som blev abortmotståndare: Jag gjorde det för pengar

Norma McCorvey, alias Jane Roe, och advokat Gloria Allred på en bild tagen 1989.
Norma McCorvey, alias Jane Roe, och advokat Gloria Allred på en bild tagen 1989. Foto: J Scott Applewhite/AP

I det välkända rättsfallet ”Roe mot Wade” tog Norma McCorvey strid för kvinnors rätt till fri abort. Några år senare chockade hon världen som aktiv abortmotståndare.

Men allt kan ha varit fejk. I en ny dokumentär hävdar McCorvey att hon fick betalt av kristna pro-life grupper för att ställa upp.

– Det här är min bekännelse på dödsbädden, säger hon i dokumentären ”AKA Jane Roe”.

Norma McCorvey blev världskänd i det omskrivna rättsfallet ”Roe mot Wade” på 1970-talet, som ledde till ett skifte i abortfrågan i USA. Landets högsta domstol slog då fast att fri abort ingår i rätten till privatliv, en rättighet som skyddas av landets konstitution. 

På senare tid har rättsfallet blivit aktuellt igen i samband med att flera konservativa delstater försöker stifta hårdare abortlagar. Målet bland de republikanska politikerna är att få lagen uppriven av Högsta domstolen, vars uppgift är att pröva amerikansk lagstiftning mot konstitutionen, och införa ett totalförbud mot abort.

Norma McCorvey, alias Jane Roe, dog för tre år sedan 69 år gammal på ett äldrevårdsboende i utkanten av Houston i Texas. Månaderna innan hon dog gjordes en dokumentär om hennes liv som har premiär inom kort på tevekanalen FX, skriver BBC

Det är i den dokumentärfilmen som McCorvey säger att hennes abortmotstånd egentligen bara handlade om pengar. 

– Det var inte på riktigt, säger hon i ”AKA Jane Roe”, enligt BBC.

– Jag var det stora kapet. Men jag tror att det var ömsesidigt: jag fick betalt och de ställde mig framför kamerorna och sa åt mig vad jag skulle säga. Och jag gjorde det bra.

Norma McCorvey vid sitt hem några år innan hon dog.
Norma McCorvey vid sitt hem några år innan hon dog. Foto: Bob Daemmrich/Alamy Stock Photo

Abortfrågan är mycket omtvistad i USA och för ett stort antal amerikaner är namnet ”Jane Roe” synonymt med kvinnlig frigörelse. 

Norma McCorveys fall började i Texas där hon som ogift 25-åring och gravid för tredje gången fick alias Jane Roe och tillsammans med sin advokat stämde delstaten, som vid tidpunkten bara tillät abort om den havande kvinnans liv svävade i fara. 

Fallet gick hela vägen upp till Högsta domstolen där Dallas allmänne åklagare Henry Wade förlorade. Den 22 januari 1973 legaliserades abort i USA.

De följande åren gjorde Norma McCorvey enstaka offentliga feministiska utspel och arbetade bland annat på en abortklinik i Texas. Det var där hon kom i kontakt med en kristen antiabortorganisation i samma byggnad i mitten av 1990-talet.

Efter några månader sade sig McCorvey ha funnit Gud och började kämpa mot lagliga aborter. 

Sidbytet blev chockartat. USA:s mest berömda representant för laglig abort hade blivit abortmotståndarnas nya affischnamn. 

Enligt dokumentären ska McCorvey ha fått minst 450.000 dollar i ”gåvor” från abortmotståndsrörelsen, skriver The Guardian. 

En av pastorerna, Robert Schenck, som arbetade tätt tillsammans med Norma McCorvey, uppger i filmen att han var medveten om att rörelsen utnyttjade henne i opinionssyfte. På sin hemsida kommenterar Schenck uppgifterna och ber om ursäkt för hur hon behandlades. 

Pastor Robert Schenck och Norma McCorvey i samband med hennes dop i baptistkyrkan 1996.
Pastor Robert Schenck och Norma McCorvey i samband med hennes dop i baptistkyrkan 1996. Foto: Cameron Craig/AP

Även om Norma McCorveys inställning till abort ändrades under hennes liv blev en sak konstant: känslan av att vara ett slagträ hos båda sidor i debatten om abortfrågan.

Det var därför hon ville klargöra sin verkliga ståndpunkt på sin dödsbädd:

– Om en kvinna vill göra abort är det inget som jag ska lägga mig i. Det är därför det kallas för valfrihet.

Läs mer:

Abortfrågan i USA: Därför tar delstaterna strid

Kvinnan bakom ”Roe mot Wade” – den ofrivilliga förkämpen som bytte sida i abortfrågan