Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Ett klart steg i auktoritär riktning

Demonstranter utanför Högsta domstolens byggnad i centrala Warszawa den 16 juli.
Demonstranter utanför Högsta domstolens byggnad i centrala Warszawa den 16 juli. Foto: AP/Czarek Sokolowski

DN:s Europakorrespondent Ingmar Nevéus svarar på tre frågor om den pågående politiska krisen i Polen.

1. Har Polens opposition rätt när den säger att Jaroslaw Kaczynski håller på att införa diktatur?

– Ordvalet är kanske tillspetsat, men den har rätt i att förslaget om att sparka Högsta domstolens ledamöter är ett klart steg i auktoritär riktning.

För en politiker med auktoritära instinkter, som Jaroslaw Kaczynski, är det sannolikt frustrerande att han inte kan detaljstyra allt trots att hans parti fick egen majoritet i parlamentet vid valet 2015. I en rättsstat måste även den som har regeringsmakten ta hänsyn till oberoende institutioner som domstolar, medier och centralbank.

Läs mer: Protester när Polens regering vill sparka hela Högsta domstolen

– Vad Kaczynski sysslar med sedan ett och halvt år tillbaka är i själva verket en väl koordinerad attack mot just den sortens ”checks and balances”, spärrar som begränsar regeringens makt i utvecklade demokratier.

Sista, eller senaste, spiken i den kistan är förslaget att rensa ut samtliga ledamöter i Högsta domstolen.

Själv sitter han inte ens i regeringen, utan styr Polen från sin position som partiledare för regeringspartiet PIS. Men Kaczynskis mål tycks vara att skaffa sig en ännu starkare maktposition, ohotad av obekväma jurister och journalister.

2. Vad går förslaget om Polens Högsta domstol ut på?

– Samtliga ledamöter i domstolen kommer att få sparken – formellt ”pensioneras” – troligen inom några veckor. Justitieminister Zbigniew Ziobro kan välja att låta vissa ledamöter stanna kvar. Han kommer också att utse nya ledamöter.

Redan i förra veckan klubbades två lagar som begränsade rättsväsendets oberoende. Dels omorganiserades KRS, ett råd som överser domstolarnas oberoende ställning, så att det från och med nu kontrolleras av parlamentet i stället för av jurister. Dels gavs justitieministern makten att utse chefer för lägre domstolar.

Läs mer: Annika Ström Melin: Polen provocerar EU

Att det aktuella förslaget också går igenom tvivlar ingen på, eftersom PIS har 235 av Sejmens 460 mandat, med ytterligare 42 ledamöter från populistpartiet Kukiz’15 som oftast röstar med regeringen.

Kaczynski motiverar de nya lagarna dels med att rättsväsendet arbetar för långsamt, dels att det ”lider av en moralisk kollaps”. Han har regelbundet anklagat domare för att vara ”postkommunister”. Högsta domstolens nuvarande ordförande Malgorzata Gersdorf har flera gånger offentligt kritiserat regeringens angrepp mot domstolsväsendet.

3. Kan protesterna få någon effekt?

– Det är svårt att säga. Om de fortsätter på nuvarande ganska låga nivå – med cirka 10.000 demonstranter i söndags kväll – kommer de inte att påverka regeringen alls. Först om det blir större omfattning, som vid förra årets massprotester mot en begränsning i aborträtten, kan Kaczynski backa.

Läs mer: Polskt förslag om att ändra juridiska systemet får kritik

Från EU-parlamentet kommer med stor säkerhet fördömanden under onsdagens debatt. Men sådana ”attacker från Bryssel” brukar Kaczynski snarast utnyttja till sin fördel, som bevis för att onda krafter vill begränsa Polens handlingsfrihet.

EU-kommissionen å sin sida behöver mer tid på sig för att agera.

År 2011 genomförde Ungerns styrande parti Fidesz en liknande reform, som bland annat innebar att en frispråkig HD-ordförande fick sparken. Denne har sedan fått rätt i Europadomstolen för mänskliga rättigheter, där den ungerska åtgärden förklarades olaglig. Men processen i Strasbourg tog fem år, och när den var färdig var det praktiskt omöjligt att ge HD-ordföranden sitt jobb tillbaka.

Kaczynski är, precis som sin ungerske kollega Viktor Orbán, en driven taktiker och vet att han med sina snabba manövrar kan ta trögfotade europeiska institutioner på sängen.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.