Den anläggning i Fordow nära den heliga staden Qom som ska återstartas anses vara en av de känsligaste nukleära faciliteterna i Iran. Den är placerad djupt under ett bergsmassiv för att vara osårbar för möjliga bombangrepp. 

Fordows existens hölls länge hemlig för omvärlden, och när den avslöjades för drygt tio år sedan ledde det till en allvarlig kris, och hot från Israel om att förstöra anläggningen.

Några år senare inleddes underhandskontakter mellan företrädare för USA:s president Barack Obama och Irans regering. Förhandlingarna utmynnade 2015 i ett internationellt avtal som gick ut på att Iran avstår från att producera klyvbart material till kärnvapen, mot att USA och den övriga västvärlden upphäver de ekonomiska sanktionerna mot den islamiska republiken.

I dag ligger denna överenskommelse till stora delar i spillror, sedan USA:s president Donald Trump för två år sedan ensidigt lämnade kärnavtalet och återinförde mycket hårda ekonomiska sanktioner mot Iran.

Iran har i det längsta agerat försiktigt, och tagit små steg för att återgå till sin tidigare urananrikning, allt i hopp om att de övriga avtalsparterna – Kina, Frankrike, Ryssland, Storbritannien och Tyskland – ska fortsätta att följa avtalet. Men USA har till stor del tvingat de andra länderna att delta i sanktionerna. 

Sanktionerna, som bland annat slår hårt mot oljeexporten, Irans främsta inkomstkälla, har kastat in Iran i en djup ekonomisk kris som drabbar stora delar av befolkningen med hög inflation och arbetslöshet. 

I ett tal tidigare i veckan sade Irans president Hassan Rouhani att hans tålamod var på upphällningen, och att Iran kommer att börja pumpa in gasformig uran i de över 1.000 centrifuger som finns i Fordow. Han underströk att åtgärden är ett försök att få Europa att uppfylla tidigare löften att kompensera Iran för de amerikanska sanktionerna.

Att just den underjordiska anläggningen i Fordow omstartas beror enligt Rouhani på att det är ett svårt mål att slå ut militärt. Men han förklarade också att produktionen där kan stoppas mycket enkelt, vilket kan ses som ett sätt att markera att Fordow är ett spelkort i kommande förhandlingar; att Iran inte alls är ovilligt att leva upp till kärnavtalet om USA också är det. Alternativt om de europeiska undertecknarna av avtalet ser till att lindra den ekonomiska pressen från USA.

Före torsdagens åtgärd i Fordow har Iran under det senaste halvåret vid några andra tillfällen trappat upp sin kärnenergiproduktion. Sedan tidigare pågår anrikning av uran vid den större och mer avancerade anläggningen i Natanz norr om Isfahan, och det har också varit tal om att i framtiden återstarta en plutoniumreaktor som stängdes i enlighet med avtalet.

Av allt att döma betyder det inte att produktionen når upp till en nivå där det klyvbara materialet är tillräckligt koncentrerat för att räcka till för kärnvapen, men anrikningen gör att Iran kommer närmare en förmåga att bygga en atombomb. Enligt en del amerikanska bedömare kan Iran tillverka tillräckligt med kärnbränsle till en atombomb inom ett år. 

Enligt president Rouhani ska inspektörer från IAEA övervaka arbetet i Fordow. Hur det går ihop med att Iran inte förlänger tillståndet för en IAEA-inspektör efter ett besök i Natanz är oklart. Den iranska atomenergiorganisationen uppger enligt AFP att inspektören ska ha stängts av sedan sedan hon vid en anläggning för anrikning av uran i Natanz utlöste ett larm i entrén.