Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-25 08:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/is-terroristen-misstanks-ha-latit-femarig-yazidisk-flicka-do-i-okenhettan/

Världen

IS-terroristen misstänks ha låtit femårig yazidisk flicka dö i ökenhettan

Mannen, som kallas Taha al-J, förs in i rättegångssalen.
Mannen, som kallas Taha al-J, förs in i rättegångssalen. Foto: Arne Dedert/AP

En 37-årig irakier anklagas för att ha kedjat fast en femårig flicka i brännande sol och medvetet låtit henne dö. Mannen tillhörde terrorsekten IS, flickan var hans slav. Taha al-J, som han kallas, står åtalad i Tyskland för folkmord mot den yazidiska minoriteten i Irak. Rättegången är den första i sitt slag.

Scenen utspelades i förra veckan i en rättssal i tyska Frankfurt am Main, tillhörig hovrätten (Oberlandesgericht) i delstaten Hessen. Den kortvuxne 37-årige mannen är klädd i en spräcklig skjorta. På vänster handled bär han en billig överdimensionerad klocka med vitt armband.

Vi tittar extra noga på dessa detaljer eftersom 37-åringen döljer ansiktet med en pärm som han krampaktigt håller framför sig.

Mannen kommer från Irak. För fem år sedan tillhörde han Islamiska staten (IS). På den tiden betraktades IS som en närmast oövervinnerlig mördarmaskin.

I dag står den tidigare IS-medlemmen åtalad för delaktighet i folkmord och i människohandel. Av åtalet framgår att mannen sommaren 2015 kedjade fast en femårig yazidisk flicka utomhus, i ökenhet sol. Han misstänks ha låtit den lilla flickan långsamt törsta ihjäl.

Det inträffade i Falluja i Irak, vid huset där IS-mannen bodde med sin tyska fru. Flickans mamma, hållen som slav av paret, hörde maktlös sin dotters gråt.

Den 37-årige mannen är under rättsprocessen anonymiserad och går under namnet Taha al-J. Han var en av terrorsekten IS villiga hantlangare och hade förtroendeposter på mellannivå i det ”kalifat” som terrorsekten försökte etablera i Irak och i Syrien.

Men nu är kalifatet krossat och rättvisan har hunnit ikapp både Taha al-J och hans tyska fru, som står inför rätta i en separat rättegång i München. Hon identifieras som Jennifer W. 

Rättsprocesserna har fått stor uppmärksamhet. Det är första gången någon ställs till ansvar för det folkmord som IS begick mot den yazidiska minoriteten i Irak.

Att IS-paret åtalas i Tyskland, över 400 mil från brottsplatsen, är möjligt tack vare principen om universell jurisdiktion; ett redskap som ger en utländsk stat rätt att pröva allvarliga internationella brott oavsett var de är begångna. Rättegången inleddes i slutet av förra veckan och väntas pågå till i slutet av september.

Vi backar till 2014, IS absoluta storhetstid. I början av det året hade IS tagit kontroll över den syriska provinshuvudstaden Raqqa, liksom Falluja, den största staden i Anbarprovinsen i Irak. Sommaren 2014 erövrades Iraks näst största stad, Mosul, i en blixtattack.

Men offensiven stannade inte där. På sensommaren fortsatte IS mot de kurdiska delarna av Irak. På uppmarschvägen mot kurdområdena ligger Nineveprovinsen, hem för merparten av Iraks yazidier.

Etniskt sett är yazidierna kurder, men de har en egen religion. Den är äldre än islam och har inslag av både kristendom, judendom och mysticism. Dyrkan av Malak Taus, påfågelsängeln, är en central del.

Yazidierna utgör en liten skärva i Mellanösterns stora befolkningsmosaik. Någonstans mellan 200.000 och 300.000 av dem lever i Irak. Det finns också en yazidisk diaspora i Tyskland och i Sverige.

Yazidierna har varit särskilt utsatta för IS hat och intolerans. Hatet mot ”otrogna” är framträdande inom IS ideologi. Som otrogna räknas alla som inte omfattar deras extrema form av sunniislam. IS gjorde inte någon hemlighet av att de tänkte utrota och förslava yaziderna. 

När IS-terroristerna drog fram över yazidiernas hjärtland i norra Irak sommaren 2014 dödade de tusentals män. Kropparna slängdes i massgravar. 

Yazidiska pojkar fördes bort för att under tvång drillas till IS-soldater. Flickor och kvinnor kidnappades och såldes som slavar. De utsattes också för massvåldtäkter och sexuell tortyr. Sommaren 2016 slog en FN-utredning fast att IS-förföljelsen mot yazidier utgör ett folkmord. 

Men vägen fram till att lagföra misstänkta har varit mödosam. Om det inte vore för ett mycket omaka kvinnopar hade nog övergreppen mot yazidier glömts och gömts undan, som ett av många dåliga samveten som världssamfundet dras med.

Men en brittisk-libanesisk societetsadvokat och en yazidisk bondflicka ville annorlunda. Nadia Murad var 20 år när IS-styrkor omringade hennes hemby Kocho i norra Irak i början av augusti 2014. IS-männen delade systematiskt upp byborna efter ålder och kön. 

Sex av Nadias bröder och styvbröder sköts på fläcken. Unga kvinnor, som Nadia Murad, betraktades som sabaya, mänskligt krigsbyte. Hon fördes till Mosul där hon hölls fången hos en IS-man. I fångenskapen misshandlades hon grovt och utsattes för upprepade våldtäkter. 

Efter tre månader lyckades Nadia Murad fly. En familj i grannskapet smugglade henne ut ur IS-kontrollerat område och till ett flyktingläger i Dohuk i irakiska Kurdistan. Därifrån fick hon hjälp av yazidier i exil att ta sig till Tyskland.

Amal Clooney, jurist med fokus på internationell rätt, och den yazidiska människorättsaktivisten Nadia Murad.
Amal Clooney, jurist med fokus på internationell rätt, och den yazidiska människorättsaktivisten Nadia Murad. Foto: Seth Wenig

Nadia Murad har kommit att bli en internationell ambassadör både för sexuellt våld i krig och för yazidiernas lidanden. Vad driver henne? Yazidismen är en mycket kysk religion, omramad av stränga moralregler. Att som Nadia vittna inför hela världen om hur hon blivit sexuellt skändad kräver mycket mod och stor självövervinnelse. 

Kampen har belönat henne med Nobels fredspris (2018) men också kostat på. Där Nadia Murad står i talarstolar inför FN- och EU-församlingar eller intervjuas i tv-studior verkar hon alltid vilja vara någon annanstans. Aldrig någonsin ser hon glad ut.

– Jag vill egentligen bli damfrisörska, undslapp hon sig en gång.

Men för yazidierna har Nadia Murads enkvinnaskampanj betytt mycket. En som fångats av Nadias skakande vittnesmål är Amal Clooney, en jurist med meriter från Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Hon är också gift med George Clooney, en av världens rikaste skådespelare. Och hade därmed kunnat leva ett bekymmerslöst jetsetliv. I stället beslöt Amal Clooney att ta sig an yazidiernas öde i allmänhet och Nadia Murads i synnerhet.

I september 2016 fick Amal Clooney chansen att tala inför FN-organet Unodoc i New York. I talet uttryckte hon äkta förtvivlan över trögheten i FN-systemet, att ingen ville gå till botten med de vidriga kränkningarna av det yazidiska folket.

I dag, tre och ett halvt år senare, väntar Clooney, Murad och det yazidiska folket fortfarande på att deras önskan ska gå i uppfyllelse: en internationell krigsförbrytarprocess mot IS-bödlarna, i stil med Nürnbergrättegångarna som dömde de nazistiska krigsförbrytarna efter andra världskriget.

Men målen i Frankfurt am Main och i München mot Taha al-J och Jennifer W är i alla fall ett steg i rätt riktning. Och det är ingen tvekan om att det tyska rättssystemet lagt ned stor möda på åtalen.

Taha al-J kommer från Falluja och anslöt sig till IS år 2013. Han blev en av de ledande lokala administratörerna. Som ”belöning” för sitt arbete parades han ihop med Jennifer W, en ung tysk kvinna från den lilla industristaden Lohne som hoppat av grundskolan och därefter sökt sig till radikala extremistmiljöer.

I augusti 2014 reste hon till Syrien via Turkiet för att ansluta sig till IS. Hon gifte sig strax efter ankomsten med Taha al-J och födde ett barn, en flicka.

Jennifer W arbetade en period i Raqqa där hon fick uppdrag inom moralpolisen, hisbah, som med kalasjnikov över axeln och piska i handen patrullerade gatorna för att kontrollera att medborgarna följde IS strikta klädkod.

Enligt förundersökningen köpte paret den yazidiska kvinnan och hennes dotter. De hade förts från staden Sinjar till Falluja. Den unge maken i familjen hade dödats av IS. Sommaren 2015 inkvarterades de hos Taha al-J och Jennifer W under slavliknande förhållanden. 

Både mannen och kvinnan slog femåringen. Det berättar flickans mor, som överlevde och nu har kallats till Frankfurt för att vittna. I rätten går hon under namnet Nour. Amal Clooney är ett av hennes juridiska biträden.

Nour berättar att hennes dotter kissat på sig en natt, vilket förargat mannen i huset. Han släpade ut femåringen på gården och kedjade fast henne vid ett fönstergaller. Där fick hon sitta utan varken mat eller vatten. Utomhustemperaturen var nära 50 grader i solen. Femåringen dog snart.

De tyska åklagarna kan binda paret vid brottet eftersom kvinnan, Jennifer W, berättat om händelseförloppet för en underrättelseagent som utgett sig för att vara IS-sympatisör.

Några månader efter barnamordet, i januari 2016, tog sig Jennifer W till Turkiets huvudstad Ankara där hon besökte Tysklands ambassad för att ansöka om ett nytt pass till sig och sin tvååriga dotter. När hon skulle lämna ambassaden greps hon och utlämnades till Tyskland.

Efter att ha förhörts av tysk säkerhetspolis släpptes hon emellertid och återvände tillfälligt till sin hemstad. Hon började undersöka möjligheterna att resa tillbaka till IS och frågade sig fram i lokala jihadistmiljöer. Då blev hon kontaktad av underrättelseagenten. Han erbjöd sig att skjutsa henne till Turkiet i sin bil.

Under resan berättade Jennifer W om sina tidigare upplevelser inom IS, och i detalj om misshandeln och den dödliga vanvården av den lilla yazidiska flickan. Vad hon inte visste var att bilen var försedd med avlyssningsutrustning och att samtalet spelades upp i en polisbil som följde efter.

Innan bilen med Jennifer W och underrättelsemannen passerat gränsen mellan Tyskland och Tjeckien greps hon på ett rastställe efter motorvägen.

Taha al-J och Jennifer W riskerar livstids fängelse. Men folkrättsexperter påpekar att det är långt ifrån säkert att det blir en fällande dom för folkmord. Åklagaren måste ju bevisa, bortom allt rimligt tvivel, att brotten begicks med det specifika syftet att utrota yazidier.

Läs mer:

Historisk rättegång inledd om tortyr i Syrien

Stor oro för coronasmitta i al-Hol-lägret: ”Kan bli explosionsartat”