Islossning mellan Iran och Väst

Men tövädret kan vara tillfälligt.

En närmast krigsliknande politisk istid har rått mellan USA och Iran sedan studenter stormade USA:s beskickning i Teheran den 4 november 1979 och tog personal som gisslan. Först 444 dagar senare släpptes gisslan, strax efter det att Ronald Reagan svurit presidenteden.

Länge har USA sett Iran som en del av ”ondskans axelmakter” medan Iran kallat USA ”den store satan”.

Efter bytet på presidentposten i augusti, då Rohani tog över efter den provokative Mahmoud Ahmadinejad, har den islamiska republiken ändrat kurs.

– Det finns en genuin önskan att bryta med den tidigare politiken. Irans ledning har tagit intryck av allmänhetens missnöje. Köpkraften halverades under 2012, säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet.

Det är effekter av de riktade sanktionerna han talar om.

Med sinande statskassa ser dessutom Irans teokratiska ledning hur grannlandet Syrien faller samman i inbördeskrig.

Iran väljer därför att öppna fronter som varit minerade: kontakter med USA och kraven på insyn i det kontroversiella atomenergiprogrammet. Åtminstone tillfälligt.

– Det handlar om cynisk realpolitik. Iran resonerar pragmatiskt. Det finns inga eviga fiender eller eviga vänner. Det finns bara eviga intressen, säger Fazlhashemi.

Tydligast sågs omsvängningen när världens ledare samlades i FN:s högkvarter i New York i september. Rohani charmade omvärlden och valde till och med att prata i telefon med USA:s president Barack Obama.

I veckan, den 7—8 november, möter Iran atomenergiorganet IAEA och världens stormakter för avgörande förhandlingar. Då synas löftena kring Irans hemliga atomanläggningar.

– Det är dags att inta en ny hållning för att lösa problemen mellan Iran och IAEA, hävdar Irans chefsförhandlare Abbas Aragchi.

Irans utspel möts med skepsis. Premiärminister Benjamin Netanyahu säger att israelisk militär är beredd att slå till om Iran fortsätter anrika uran. Israel har en oväntad bundsförvant i Saudiarabien som markant höjt insatserna för att bli en regional stormakt — med Iran som huvudfiende.

– Jag tror att Obama är beredd att ge samtalen en chans. Men dörren är inte öppen alltför länge, tror Fazlhashemi.

Starka krafter i USA vill också stoppa försöken och ser Iran som en fiende som måste bekämpas med våld.

– Dessutom är det osäkert hur stark makt president Rohani verkligen har, säger en diplomat med god insyn i förhandlingarna.

För ögonblicket råder morotspolitiken, men piskan hänger redo.

– Mardrömsscenariot är att Israel gör något på egen hand. Det kommer att leda till kedjereaktioner som vi knappast kan ana hur de slutar, säger Mohammad Fazlhashemi.